FRILANSUPPDRAG SOM UTGÅR IFRÅN ETT BRETT FACKKUNNANDE

Lars Andrén skriver regelbundet energiartiklar för en rad olika tidningar. Som ordförande i Svenska Solenergiföreningen och tidigare i Föreningen Sveriges Energirådgivare och Etik & Energi blir Lars ofta tillfrågad att skriva såväl faktaartiklar som debattinlägg. Hans specialkunskap kring värmesystem för småhus har resulterat i återkommande artiklar för en rad olika villatidningar, där Vi i Villa är den mest kända och vikigaste. Sedan många år ingår Lars också i Vi i Villas expertpanel för energifrågor.

Önskas texter eller artikelunderlag är du varmt välkommen att ställa en förfrågan så returneras ett idéuppslag och prisindikation. DrivKraft har ett brett bildarkiv att föreslå bilder ifrån om så önskas.

I sökrutan ovan, till höger om menyn, kan du skriva in sökord för något som du speciellt undrar över.

VI I VILLA - VILLA FAKTA - BIOENERGI - ENERGI & MILJÖ - ENERGIMAGASINET - DIALOG - ÖVRIGT

VI I VILLA

Billiga och enkla åtgärder ger stora besparingar

Det finns idag möjlighet att bygga hus som klarar sig på 8 000 kWh (tillförd energi) per år för uppvärmning, tappvarmvattenberedning och hushållsel. Det gäller bara att bygga klokt, ta tid på sig och planera projekteringen noga.
Uppvärmningen står för ungefär 60 % av hushållets energianvändning. Genom att sänka den genomsnittliga inomhustemperaturen från 22°C till 20°C i en villa som använder motsvarande 20 000 kWh för uppvärmning sparar man ungefär 2 000 kWh per år.
Vid sidan om besparingspotentialen gör en lägre inomhustemperatur att vi i allmänhet mår bättre, tänker bättre, sover mer behagligt och dessutom får vi mindre problem med torr inomhusluft.
En normalfamilj gör årligen av med 4 000 - 5 000 kWh för att bereda varmvatten. Vidlyftiga vanor kan kräva det dubbla. Det gäller med andra ord att se över sina disk- och duschvanor. Det finns vattenbesparande munstycken för såväl vanliga vattenkranar som duschar. För en familj som utnyttjar duschen (totalt) 20 minuter per dag går det åt ca 4 000 kWh per år för att värma den mängden varmvatten. Genom att halvera duschtiden sparar man in ungefär 2 000 kWh per år (+ allt vatten!).
En annan kWh-tjuv är våra vädringsvanor. Det gäller att vädra snabbt och effektivt, gärna med tvärdrag. Vid längre vädringstider kyls väggar, golv och tak ner som sedan måste värmas upp igen. Man kan också ha i åtanke att mindre bra inomhusklimat kan vara ett tecken på att de snarare är för varmt än att det råder vädringsbehov.

Underhåll och serva befintlig utrustning
Det är också väsentligt att underhålla, serva, trimma in och justera samt vårda den utrustning man har. En välskött utrustning håller längre och arbetar med bättre verkningsgrad och dessutom bibehålls ett högre värde på utrusningen och inte minst viktigt så ökar driftsäkerheten betydligt.

Ekonomisota ofta
Som villaägare ska man se till att ekonomisota sin bränslepanna ofta. Genom att rensa bort sot i pannan får man en högre verkningsgrad vilket sparar miljön och sänker driftkostnaderna. Ekonomisotningarna kan årligen spara över 1000 kWh.

Vill man sänka sina värmekostnader ytterligare krävs i allmänhet investering av ny utrustning, till exempel förbättringar av fönster-, vind- och väggisolering, vattenbesparande åtgärder, effektivare värmereglering, tätnings- och isoleringsåtgärder, ny ventilation och värmeåtervinning, ny värmeutrusning eller andra installationer. Naturligtvis ska man inte göra allt på en gång, dels av kostnadsskäl och dels för att åtgärderna kan påverka varandra. Att göra en sak ändrar förutsättningarna för en annan och vise versa. Tänk också på att inte "göra för mycket" så att huset blir för tätt vilket kan försämra inomhusmiljön och i värsta fall skapa fukt- och mögelproblem. Anlita alltid en fackman får råd och vägledning.

Vid nybyggnation
Är man i färd att bygga nytt finns det mycket att tänka på. Till att börja med har husets placering (väderstrecksorientering) stor betydelse för energianvändningen. Den passiva solinstrålningen kan ge bra värmetillskott under den kalla årstiden. Genom att ta vara på ljuset från solen ökar också komforten och trivseln och energiåtgången för belysning minskar.
En enkel åtgärd kan vara att placera huskroppens långsida mot söder. Det är en fördel om huset i möjligaste mån har söderorienterade fönster (ljusinsläpp) och gärna en öppen planlösning så att solstrålarna når långt in i huset. Finns det tunga material att magasinera värmen i är detta ett extra plus.
Utnyttjar man den passiva solvärmen maximalt kan upp till 15 procent av värmekostnaden reduceras. Väljer man stora söderorienterade glaspartier är det viktigt att ha överskjutande tak som skuggar och minskar övertemperaturer under sommartid.

Geografisk placering
Låt terrängen och vegetationen vägleda valet av plats för huset. Undvik sänkor och lågpunkter som kan ge upphov till fuktproblem men som också är en naturlig samlingsplats för kall luft. Växtligheten kan fungera som vindskydd men var aktsam så att inte solinstrålningen stoppas vintertid. Eftersträva en placering där vindlasten blir så låg som möjligt.

Lägg tid på planlösningen
En genomtänkt planlösning ger både ökad trivsel och lägre energianvändning. Så kallade varma rum (till exempel vardagsrum) och kök placeras med fördel i husets mitt. En murstock och eventuell lokaleldstad bör placeras så centralt som möjligt. Ytterkanten av huset kan sedan omgärdas av rum som inte behöver vara så varma; sovrum, lekrum och andra aktivitetsrum. Utanför denna sektor kan sedan förrådsrummen placeras, gärna i nordlig riktning om så är möjligt.

Ny teknik
Försök hitta den senaste tekniken; t ex energieffektiva hushållsmaskiner, ett modernt och flexibelt värmesystem och ett effektivt distributionssätt för värmen. På dessa områden har vi god kunskap i Sverige. Ett bra tips är att via Konsumentverket hitta energisnål utrustning. I tidningen Råd & Rön finns återkommande undersökningar om energieffektiv utrustning med allt ifrån hushållsapparater till värmeutrustning. Kommunernas energirådgivare är också en bra kunskapskälla vad avser ny teknik och olika bidragsmöjligheter. I allmänhet har energirådgivaren också bra kontakter med leverantörer och återförsäljare.

Förnybar energiteknik
Förutom miljöskäl så får man i regel låga driftkostnader med förnybar energiteknik. Som konsument kan man ställa upp en kravbild som rangordnar vikten av bekvämlighet, miljöhänsyn, driftkostnader etc.
De som kan tänka sig en praktisk insats och har utrymmen kan biobränsle vara ett bra alternativ. För de som kan hantera (såga, hugga och torka) och lagra traditionell ved är detta både ett miljövänligt (om det används på rätt sätt) och driftekonomiskt alternativ. Pellets är mer bekvämt, visserligen ett dyrare bränsle men fortfarande ett inhemskt och miljövänligt alternativ.
Har man ett fungerande värmesystem som man ändå vill komplettera kan en lokaleldstad vara ett bra val. Här finns lätta braskaminer som är enkla och billiga att montera eller kakel- och täljstensugnar och även pelletskaminer som i gynnsamma fall kan klara en stor del av värmebehovet.
Sök efter godkänd eller testad teknik och kontrollera med kommunen om eventuella eldningsrestriktioner. All eldningsutrustning måste godkännas före den tas i bruk, i regel är det ortens skorstensfejarmästare som utför besiktningen.

Flexibla system
Det är svårt att spekulera i framtida energipriser. Flexibla värmesystem är därför önskvärt. Enklaste sättet att skapa flexibilitet är att bygga upp sitt värmesystem kring en ackumulatortank. På så vis kan man enkelt och förhållandevis billigt byta värmekälla och man får samtidigt en möjlighet att kombinera flera energislag.

Kan man bli självförsörjande på värme?
Gör man rätt från början finns det stora möjligheter att minska sitt beroende av köpt energi (både värme och el). Vi har en god teknisk kunskap att bygga effektiva och energisnåla hus med energieffektiv teknik, det gäller att sätta tuffa krav och låta fantasin spela fritt.
Ett minskat beroende av köpt energi är också en insats för miljön. Eldar man på rätt sätt och låter solen stå för sommarförsörjningen blir tillskottet av växthusgaser till atmosfären minimal.

Skriv ut Billiga och enkla åtgärder ger stora besparingar

Ska du byta varmvattenberedare?

För alla er som ska köpa en elektrisk varmvattenberedare finns det nu en unik möjlighet att välja ett system som halverar driftkostnaden för tappvarmvattenbehovet. Med hjälp av solfångare reduceras el-användningen med cirka 50%, för en normalfamiljs tappvarmvattenberedningen under ett år. Våren 2002 avgjordes en tekniktävling och nu finns det ett flertal fabrikanter som erbjuder kompletta tappvarmvattensystem med solvärme. Systemen är kvalitetstestade av SP - Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, vilket borgar för lång livslängd och verifierad prestanda. Systemet består av en konventionell varmvattenberedare och solfångare samt styrutrustning för solvärmesystemet. Genom att bygga in solvärmekomponenterna från fabrik har prisnivåerna sjunkit och leverantörerna har lagt stor kraft på att förenkla systemtekniken. Nu levereras färdiga system som är enkla att montera samtidigt som man får en säker drift. Alla enfamiljshus med direktverkade el-värme som har en separat varmvattenberedare är en given målgrupp. För de som nu står inför ett oundvikligt byte av beredare ges ett unikt tillfälle att köpa en varmvattenberedare som placeras där den uttjänta tidigare stått. Det enda merarbetet blir att montera solfångarna på taket och ansluta rörledningar till de förinstallerade anslutningarna på beredaren. Enklare kan det inte i bli! Det gäller att hitta ekonomi och lönsamhet i de investeringar man gör till sitt hus. För solvärmen har det alltid varit ett problem att merkostnaden ibland blivit omotiverad hög. Ofta beror detta på att solvärmen kommer in i ett sent skede, när övriga delar av värmesystemet redan är klara. Att i efterhand anpassa system och andra väsentliga förutsättningar efter solvärmesystemets krav blir extra kostsamt och inte heller optimalt ur teknisk synpunkt. Därför är det viktigt att systemutformningen redan från början anpassas till de krav solvärmen ställer, det gäller att standardisera systemtekniken och anpassa den för lämpliga målgrupper Att välja solvärme kräver ingen större förplanering mer än att man måste se till att det finns tillgängliga (och skuggningsfria) söderorienterade takytor att tillgå och att man någorlunda enkelt kan dra rörledningen mellan solfångare och beredare. Utnyttjas gällande solvärmebidrag (ansöks hos länsstyrelsen) blir merkostnaden för solfångarna förhållandevis låg och därmed lönsamheten fullt acceptabel. Äntligen finns det ett konkurrenskraftigt solvärmesystem för villamarknaden. För de som ska byta ut sin varmvattenberedare finns möjlighet att på bara några år räkna hem investeringen och solens energi är gratis för lång tid framöver. Med andra ord kan det bli en riktigt lönsam affär! Lars Andrén www.drivkraft.nu Faktaruta Vill Du veta mer om solvärmebidraget? Hämta hem bestämmelser och ansökningsblankett från Boverket: www.boverket.se eller ring länsstyrelsen. Vill Du veta mer om solvärme? Titta in på Svenska solenergiföreningens hemsida: www-solklart-solvarme.nu Vill Du läsa mer om tekniken? Låna på biblioteket eller köp böckerna: Solenergi –Praktiska tillämpningar i bebyggelse, AB Svensk Byggtjänst Värmeboken, Wahlström &Widstrand Solvärme i vårt hus, Larsons förlag Solvärmeboken, ICA bokförlag

EKSTA -Lönsam solvärme för flerbostadshus

Är det verkligen sant att man kan få 30-35% av årsvärmebehovet från solfångare, undrar jag lite nyfiket när jag nyligen passerade Kungsbacka? Tankarna flög fram när jag satt på tåget och Kungbackaskylten korsade mina ögon. Lite yrvaket vaknade jag när rälsen gnisslade till utanför fönstret. Jag memorerade hur jag för ett par månader sedan mötte Lars Tirén (VD på EKSTA Bostads AB) och tagit del av hans engagerade tal för ett antal internationella besökande på en av de solanläggningar EKSTA förvaltar. Jag har många gånger sedan dess ställt mig frågan hur ett till synes vanligt kommunalt bostadsbolag kan basera 90-95% av sitt värmebehov på biobränsle och solvärme och dessutom erbjuda konkurrenskraftiga hyror och redovisa fullt acceptabla vinster till ägarna. Vidare påstod Lars i samma appelltal att EKSTA har en halverad värmekostnad jämfört med allmännyttans genomsnitt. Hur är detta möjligt, hur får EKSTA ekvationen att gå ihop, jag känner en nyfiknehet att ta kontakt med Lars Tirén för att reda ut begreppen. Till en början berättar Lars entusiastiskt att EKSTA Bostadsstiftelse bildades 1965. Allt sedan oljekriserna under 1970-talet har EKSTA haft en strategi att i möjligaste mån förlita sig på de förnybara energislag. EKSTA har inte fallit i frestelse och gått över till oljeeldning när oljepriset i mitten av 1980-talet låg nära 2 000 kr per m³. EKSTAs förre ordförande Ivar Franzén hade en övertygelse att sol och biobränsle är ett vinnande koncept i det långa tidsperspektivet och han har onekligen fått rätt. Idag kan EKSTA stoltsera med drygt 6 000 m² solfångare i fastighetsbestånd som omfattar 1 121 lägenheter och 65 lokaler som tillsammans utgör en sammanlagd bo- och lokalarea på 122 765 m² Det hela började med Ivars Franzéns möte med teknikerna på konsultföretaget Scandinavian Solar i Göteborg. En handfull nyutbildade civilingenjörer utvecklade en ny solfångarteknik anpassade för flerbostadshus. Scandinavian Solar hade skapat en takintegrerad solfångare som blev det perfekta taktäckningsmaterialet i samband med nyproduktion. Teknikerna hade banat vägen för ett helt nytt tänkande där solfångaren blev en del av huskroppen som fick till följd att kostnadsnivån pressades rejält av att solfångaren dels var platsbyggd och dels ersatte det ordinarie taktäckningsmaterialet. Dessa båda samband gjorde merkostnaden för solvärmen avsevärt lägre än dåtidens alternativa solvärmeteknik! Ivars intresse intensifierades och han blev allt mer insatt i tekniken. Genom sin egen kunskapsiver kunde EKSTA genomföra väl underbyggda solprojekt. Med Ivars kunskapsförsorg skapades dessutom en möjlighet att med egen personal förvalta sin solvärmeteknik på ett föredömligt sätt. Lars berättar entusiastiskt hur Ivar tidigt insåg att den egna, interna kunskapen kring tekniken är helt nödvändig om man ska kunna utveckla användandet. Ivar lärde inte bara upp de egna leden, även entreprenörerna som regelbundet anlitades fick sätta sig på Ivars skolbänk. Och på den vägen har det varit. De arkitekter och VVS-konsulter som EKSTA omgivit sig med har hela tiden fått uppdatera sig i den förnybara energiteknikens möjligheter i allmänhet och sol & biobränsle i synnerhet. Resultatet innebar att EKSTA lärde sig förvalta tillgänglig teknik och därmed kunde skapa värmesystem med ett nytt tänkande som inte bara gav låga driftkostnader utan även en bra miljövård. I sin kostnadsmedvetenhet pressades investeringskostnaderna vilket innebar att solvärmen generellt hamnade inom den konventionella bostadsfinansieringen. Lars Tirén fortsätter och berättar hur Ivars anda nu drivs vidare inom EKSTA. Det har alltid varit och kommer förhoppningvis alltid att vara viktigt för bostadsbolaget att se ett mervärde i sin ambition att bygga i samklang med naturen och hela tiden sätta driftkostnaden i centrum och under lupp. Detta har gjort EKSTA starka i sin region. Man har en bra soliditet och en bra konkurrenskraft mot omgivande bostadsbolag när det gäller kvalitén på sina bostäder och framför allt när det gäller sina hyresnivåer. Intressant tänker jag. Hur kan man som i det närmaste enda bostadsbolag i Sverige sticka ut hakan på detta sätt, hur är detta möjligt? Lars tycker det är självklart och ser inget märkligt i det hela. Ivar och han själv och för den delen styrelsen har arbetat målmedvetet och med kontinuitet. Man har visserligen satsat på ny teknik men hela tiden med säkra kort som baserats på de viktigaste av alla insatser; den egna kunskapen och den egna insikten och övertygelsen att vara inne på den rätta vägen. För att exemplifiera tar Lars fram kalkylen för ett konkret projekt på Onsala som byggdes i början av 1990-talet (angivna priser är i 1994 års penningvärde). Projektet heter Guldvägen och omfattar 36 lägenheter i nyproduktion och som i sig var en prototypanläggning. Markbaserade bostäder med en sammanlagd bostadsarea på 2 520 m² med en liten centralvärmeanläggning. Till projektet ansluts 220 m² solfångare till en ackumulatortank på 19 m³. Solfångarna beräknades att ge ungefär 30% av årsvärmebehovet och resten skulle tas från en pelletspanna. Som spetslast investerades i en liten oljepanna. Solfångarna integrerades i ett tak över områdets gemensamma carport och fick därmed även en funktion taktäckningsmaterial. Merkostnaderna för solfångarna uppskattades till 838 kr per m². Den totala anläggningskostnaden med ackumulatortank hamnade runt 395 000 kr varav ackumulatortanken kostat 120.000 kr och kringutrustningen (styrutrustning, rörledning mellan solfångare och ackumulatortank, cirkulationspump och ventilkoppel) ca 213 kr / m² solfångare. I en annuitetskalkyl med 20 års avskrivningstid och en realränta på 5% hamnar solvärmens värmekostnader kring 60 öre per kWh under kalkyltiden. Om man i alternativkostnaden tar med att pelletseldningen har en långt sämre verkningsgrad sommartid blir solvärmen lönsam redan första året! I takt med ökade energipriser kommer därmed solvärmens lönsamhet öka år från år avslutar Lars Tirén allt medan han småler och belåtet gnuggar sina händer.

Tekniknivå - kunskapsnivå

Vi har en hög teknisk kunskapsnivå i Sverige, som är väl förankrad i forskarled och bland innovatörer, tillverkare och entreprenörer. Ibland underskattas eller bortses kunskapstillgången. Om vi bättre såg och högre värderade de tillgångar som finns runt omkring oss skulle vi mer rationellt nå de mål vi sätter upp. Detta gäller inte minst de mål vi satt inom energiområdet. Våra energirelaterade utmaningar har delvis gemensam karaktär och bär samma typ av problemställningar. Genom att hjälpa och stötta över teknikgränser, se samband och arbeta mot gemensamma mål skulle färden sannolikt gå snabbare, vara betydligt enklare och framför allt bli billigare. Som ett exempel på detta borde skaparna av Energimyndighetens nya marknadsmaterial i kampanjen ’Värme i villan’ tagit in synpunkter från de branscher som berörs i materialet. Det hade varit enkelt att låta experter från respektive branschorganisation rensa ut onödiga sakfel och ge förslag för att uppnå maximal objektivitet.. Ett annat exempel är hur vi har svårt att samarbeta branscher emellan. Det gäller även här att samverka för att underlätta insatserna, optimera utfallet, öka lönsamheten och inte minst viktigt för att underlätta färden mot målet. En av de stora utmaningarna är att få tekniken och kunskapen tillgänglig för användarna. Allt för ofta ser man exempel på hur intressanta och kreativa idéer eller produkter inte når någon marknadsframgång. Vi kan se en tröghet i de processer som ska bära fram idéer och produkter på vägen mot ett hållbart samhälle och därför är en samverkan även inom detta område väsentligt. Det är hög tid att tydligare värdesätta våra tekniktillgångar och utnyttja dessa på bästa sätt och i passande sammanhang. Här kan energirådgivningen fylla en viktig funktion och få en betydelse som budbärare. Något som inte bara vi själva insett utan även staten i och med de förutsättningar som ges från och med 1 januari 2003. Därmed välkomnas framtiden och EnergiRådgivarna hälsar Gott Nytt År och en riktigt God Jul!

Passiv solvärme -naturlig och gratis värme!

Vad känns mer naturligt efter denna underbara sommar än att utnyttja den rikligt och gratis flödande solinstrålningen. Idag finns en etablerad teknik av så kallade aktiva system, som kan omvandla solstrålarna till el eller värme. Från en solcell utvinns elektricitet direkt. Den stora målgruppen är lågeffekta behov utanför det ordinarie ledningsnätet. Ett bra exempel är inom fritidssektorn (husbåtar, skärgårdsstogor etc). I ett solvärmesystem bereder solfångarna varmvatten eller bidrar med värme i vattenburna värmesystem. Solvärmesystemet innehåller i allmänhet såväl värmelager (tex varmvattenberedare eller ackumulatortank) som reglerutrustning och cirkulationspump. Vad som däremot underskattas är möjligheten att utnyttja solvärmen i passiva system. Den passiva solvärmen tar vara på solinstrålningen utan något som helst resursutnyttjande. Det behövs inga mekaniska cirkulationspumpar, reglercentraler eller liknande. Den passiva solvärmen har inget behov av service eller underhåll. Allt man behöver är att anpassa byggnadskonstruktionen och materialvalen för att på bästa sätt utnyttja det stora värmetillskott solen kontinuerligt och utan kostnad bidrar med. Många länder i så kallade varma områden (t ex kring Medelhavet) har länge utvecklat en byggandsteknik som kan utnyttja solvärmen för ventilationsändamål och för temperaturutjämning mellan dag och natt. Byggnadstekniken använder traditionella konstruktionselement (fönster, väggar, tak m.m.) för att förbättra inomhusklimatet. I de Skandinaviska länderna har som ett resultat av detta utvecklats en byggnadsteknik som benämns som lågenergihus. Dessa byggnadskonstruktioner är extremt välisolerade och där små fönsterytor placeras mot norr och de större fönsterpartierna söderorienteras. De byggnadskonstruktioner som går ett steg längre i sitt solutnyttjande kallas ibland för solhus. Dessa hus har som ambition att få större delen av sin värme- och tappvarmvattenförsörjning från solen. Det finns ett antal genomförda solhusprojekt i Sverige. Att utnyttja solen som värmekälla är ingen ny företeelse. Redan antikens filosof Sokrates gav den passiva solvärmetekniken ett namn. I Sokrates solhus förbättrades inomhusklimatet genom att dörröppningarna fick en placering så att solen kunde nå långt in i huset och värma upp en större del av huskroppen, för att återstråla värmen under dygnets mörka och kalla timmar. Under sommartid när solen stod högt på himlen skärmade ett utskjutande tak av solinstrålningen i syfte att förhindra övertemperaturer inomhus. Även Nordamerikas Indianer lär ha utnyttjat den passiva solvärmen för att förbättra inomhusklimatet. Sannolikt finns det fler historiska exempel runt om i världen att åskådliggöra. BILD Bildtext: Ett hus som vill nyttja passiv solvärme bör ha stora söderorienterade fönster. För att optimera ackumuleringen av den infallande solinstrålningen är det en fördel om mottagningsytorna (i denna bild vägg och golv) består av ”tunga” material, företrädesvis sten eller betong. Lätt märke till takets funktions om skuggningsskydd under sommartid då solen har en högre bana på himlen. Källa: Solvärmeboken, ICA bokförlag Illustration Doddo Jacobsson Principen för ett passivt solvärmesystem är väldigt enkel. Huset konstrueras för att släppa in solinstrålningen. Byggnadsmaterialen väljs med ambitionen att kunna ackumulera och sedermera återföra (distribuera) den lagrade värmen. Funktionen förbättras om solinstrålningen ges möjlighet att tränga långt in i huset och om värmen lagras i tunga material (betongtak och golv tegelgolv, tegelmurar etc.). Systemet kräver inga mekaniska delar vilket sänker investeringskostnaden och minskar (eller helt utelämnar) allt behov av drift och underhåll. I ett hus som utnyttjar passiv solvärme placeras stora fönsteröppningar mot söder och små mot norr. Genom ett utskjutande tak skärmas överflödig solinstrålning under sommartid av. Tunga material (den termiska massan) kan lagra stora mängder värme utan att dess yt-temperatur ökar och av den anledningen vållar obehag, tex. i form av för höga inomhustemperaturer. De tunga byggnadsmaterialen fungerar som en värmebuffert som sprider den lagrade solvärmen över dygnet. I hus med stor termisk massa (tung stomme) får man ett trögt system, där värmeöverflyttningen sker långsamt. I extremfallet skapas förutsättningar för svalare inomhusklimat under sommarhalvåret och varmare under vintern, jämfört med huskroppar med lätta byggnadsmaterial. Ett typexempel är stenkyrkor. För er som står i färd att bygga nytt finns det stora möjligheter att utnyttja den kunskap som finns och på ett kostnadseffektivt sätt anpassa huset för att optimalt ta vara på solens gratis flödande värme. Merkostnaden behöver inte bli omfattande och på köpet får man ofta en trevlig arkitektur som förutom värmen även utnyttjar ljuset maximalt. Det borde vara en självklarhet att utnyttja den passiva solvärmen i större omfattning än vad som görs idag. Genom eftertänksamhet vid byggandet kan stora värmebesparingar göras. Enkla och kostnadseffektiva anpassningar gör det möjligt att få ett rikligt värmetillskott från solen. Märkligt nog tar vi inte vara på denna resurs och det kunnande som finns inom området. Det är relativt ovanligt att arkitekter och projektörer anpassar sina projekt för att utnyttja den passiva solvärmen. Det kan vara enkla åtgärder som lägesplacering för att påverka närklimatet (sol- och vindförhållanden) till mer avancerade byggnadstekniska åtgärder. Vissa åtgärder är relativt billiga men kan för den sakens skull få en stor betydelse för energiåtgången. Genom ett tillvaratagande av passiv solvärme kan man sänka värmekostnaderna med upp till 15%! Många gånger ökar dessutom komforten genom ett bättre inomhusklimat och ljusförhållanden. Kunskapen finns och inom vissa kretsar är det en naturlig självklarhet att se tillgångarna i detta resursutnyttjande. Av flera skäl är det troligt att intresset och utnyttjandet av den passiva solvärmen kommer att öka dramatiskt i framtiden. Som ett led i detta har EU uttalat ett mål att den passiva solvärmen ska tillföra motsvarande 400 TWh värme före år 2010. Detta är en energimängd som motsvarar 80% av hela Sveriges energianvändning!

Ska du byta varmvattenberedare?

För alla er som ska köpa en elektrisk varmvattenberedare finns det nu en unik möjlighet att välja ett system som halverar driftkostnaden för tappvarmvattenbehovet. Med hjälp av solfångare reduceras el-användningen med cirka 50%, för en normalfamiljs tappvarmvattenberedningen under ett år. Våren 2002 avgjordes en tekniktävling och nu finns det ett flertal fabrikanter som erbjuder kompletta tappvarmvattensystem med solvärme. Systemen är kvalitetstestade av SP - Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, vilket borgar för en god kvalité. Systemet består av en konventionell varmvattenberedare och solfångare samt styrutrustning för solvärmesystemet. Genom att bygga in solvärmekomponenterna från fabrik har prisnivåerna sjunkit och leverantörerna har lagt stor kraft på att förenkla systemtekniken. Nu levereras färdiga system som är enkla att montera samtidigt som man får en säker drift. Alla enfamiljshus med direktverkade el-värme som har en separat varmvattenberedare är en given målgrupp. För de som nu står inför ett oundvikligt byte av beredare ges ett unikt tillfälle att köpa en varmvattenberedare som placeras där den uttjänta tidigare stått. Det enda merarbetet blir att montera solfångarna på taket och ansluta rörledningar till de förinstallerade anslutningarna på beredaren. Enklare kan det inte i bli! Det gäller att hitta ekonomi och lönsamhet i de investeringar man gör till sitt hus. För solvärmen har det alltid varit ett problem att merkostnaden ibland blivit omotiverad hög. Ofta beror detta på att solvärmen kommer in i ett sent skede, när övriga delar av värmesystemet redan är klara. Att i efterhand anpassa system och andra väsentliga förutsättningar efter solvärmesystemets krav blir extra kostsamt och inte heller optimalt ur teknisk synpunkt. Därför är det viktigt att systemutformningen redan från början anpassas till de krav solvärmen ställer, det gäller att standardisera systemtekniken och anpassa den för lämpliga målgrupper Att välja solvärme kräver ingen större förplanering mer än att man måste se till att det finns tillgängliga (och skuggningsfria) söderorienterade takytor att tillgå och att man någorlunda enkelt kan dra rörledningen mellan solfångare och beredare. Utnyttjas gällande solvärmebidrag (ansöks hos länsstyrelsen) blir merkostnaden för solfångarna och tillhörande systemkomponenter mycket liten. Äntligen finns det ett konkurrenskraftigt solvärmesystem för villamarknaden. För de som ska byta ut sin varmvattenberedare finns möjlighet att på bara några år räkna hem investeringen och solens energi är gratis för lång tid framöver. Med andra ord kan det bli en riktigt lönsam affär! Vill Du veta mer om solvärmebidraget? Hämta hem bestämmelser och ansökningsblankett från Boverket: www.boverket.se eller ring länsstyrelsen. Vill Du veta mer om solvärme? Titta in på Svenska solenergiföreningens hemsida: www-solklart-solvarme.nu Vill Du läsa mer om tekniken? Låna på biblioteket eller köp böckerna: Solenergi –Praktiska tillämpningar i bebyggelse, AB Svensk Byggtjänst Värmeboken, Wahlström &Widstrand Solvärme i vårt hus, Larsons förlag Solvärmeboken, ICA bokförlag Dessa företag , inklusive vinnaren, fick ett hedersomnämnande i tekniktävlingen: Uponor, Arnes Plåtslageri, BATEC, BORÖ-Pannan, Effecta-Oannan, INKA Energi, SOLID, SOLSAM Sunergy AB. Du når dem via Svenska solenergiföreningens kansli: 0243-19070 eller www-solklart-solvarme.nu alternativt www.sp.se

Energirådgivningen är en guldgruva för värmesökande villaägare!

Har Du också kliat Dig i huvudet och undrat vilket värmesystem som verkligen är bäst och uppfyller de krav och önskemål Du ställer? Att välja värmesystem är som att ge sig in i en djungel av olika lösningar och systemalternativ. Informationsutbytet är enormt. Ett råd från en leverantör kan motsägas av en annan? Broschyrerna säger en sak, installatörerna en annan och frågar man en användare får man ytterligare en version. Vem ska man lita på? Räddaren i nöden kan vara en kommunal eller lokalt placerad energirådgivare. I de flesta av landets kommuner finns det en energirådgivning att tillgå. Normalt ingår energirådgivningen i den kommunala organisationen men kan också vara organiserad på annat sätt. Vissa kommuner samarrangerar energirådgivningen och delar helt enkelt på en tjänst, eller låter man ett regionalt energikontor ansvara för funktionen, några kommuner hyr tjänsten av konsultföretag. Den kommunala energirådgivningen är opartisk och fungerar som en service år allmänheten. I första hand har det varit privatpersoner som varit målgruppen men i och med Regeringens energiproposition (som pressenterades våren 2002) har ambitionen utökats att även omfatta mindre företag och industrier. Dessutom ska kompetensen höjas för att kunna ge en mer kvalificerad rådgivning mot såväl privatpersoner som mot de övriga målgrupperna. Energirådgivaren fungerar som en budbärare. Det innebär att man inte har kravet på sig att vara expert på alla områden utan snarare ska kunna lite om många saker. Energirådgivare i allmänhet har en gedigen bakgrund som kommer väl till pass och som kan utnyttjas för goda råd. Den viktigaste funktionen är att ge råd och synpunkter kring olika förslag och alternativ man ställs inför och framför allt kunna hänvisa till experter inom olika specialområden. Men man kan också ventilera allmänna frågeställningar och får utlåtande kring olika förslag och offerter man ställs inför. Den kommunala energirådgivaren är lokalt placerad för att vara tillgänglig för allmänheten. Genom energirådgivarens kontaktnät kan man vara säker på att få reda på vart man vänder sig för att få svar på den mest svårställda frågan. Energirådgivarna får också kontinuerligt information om nya restriktioner, lagar och förordningar, samtidigt som man få kännedom om nya bidragsmöjligheter eller andra förmåner. Energirådgivaren får också utbildning kring ny teknik och är på så sätt alltid uppdaterad i spännande nyheter som når värmemarknaden. Energirådgivaren har också en viktig funktion i att arrangera lokala mässor och seminarier. Genom dessa arrangemang kan kommuninvånarna komma i kontakt med ny teknik och bli uppdaterade kring nyheter inom speciella teknikområden. Den kommunala energirådgivningen är av stor betydelse för att nå ut med information och nyhetsförmedling inom energiområdet. Regeringen har insett detta och i sin nya energiproposition som Riksdagen antagit sommaren 2002 har anslagen för energirådgivningen fördubblats från och med 1 januari 2003.

Energirådgivningen är en guldgruva för värmesökande villaägare!

Kampanj ska lyfta solvärme

Solvärme i Sverige har hittills inte uppnått några stora försäljningsvolymer. Ett skäl är att solfångarna kostar för mycket. Därmed blir volymerna för små för att branschen ska uppnå skalfördelar i tillverkning,

Pellets -bekvämt, billigt och miljövänligt!

Sverige har en enorm resurs i sin biobränsletillgång. I alla tider har vi utnyttjat vedråvaran och det råder ingen tvekan om att skogen är en av våra viktigaste tillgångar i landet. Nu kan även landets alla villaägare utnyttja biobränslet på ett modernt, enkelt och kostnadseffektivt sätt. Lösningen heter Pellets. Pellets är runda, hårt sammanpressande stavar (ca 6-12 mm diameter, 1-2 cm långa) som produceras av rester från träindustrin. Vanligast råmaterial är sågspån och/eller kutterspån men även bark och andra restprodukter inom skogsindustrin kan användas. I speciella maskiner pressas trämaterialet ihop och träets egna lignin används som bindemedel, inga andra tillsatser behövs. Pelletseldningen kan därför ses som miljövänlig och bidrar inte med några negativa växthusgaser! Sverige är med sina 25 stora produktionsanläggningar en av världens största pelletsproducenter. Den totala produktionskapaciteten ligger idag över 1 000 000 ton pellets per år, motsvarande ett energiinnehåll på 4,8 TWh, vilket är en bråkdel av den råvara som finns tillgänglig för pelletsproduktion. Pelletsbrännare Som villaägare kan du antingen använda pellets som bränsle i pelletsbrännare eller i pelletskaminer. Pelletsbrännare kan användas i villor som har vattenburen värme där brännaren t ex kan anslutas till en befintlig olje- eller vedpanna. Genom att ansluta pelletsbrännaren till en befintlig panna bli investeringskostnaden låg! Sortimentet är stort och många leverantörer har kvalitetstestat (miljö- och typgodkänt) sina produkter hos SP-Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut i Borås. I kvalitetstesten kan tillverkarna få sina produkter P-märkta, vilket borgar för bra kvalité och prestanda. Man måste välja en brännare som är anpassad till den panna man har eller ska köpa ny. Den panna som ska användas måste vara avpassad till aktuell pelletsbränanre. Det är också viktigt att man skapar bra förrådsutrymmen för pelletsen och att den på ett säkert och smidigt sätt kan matas fram till brännaren. Ta hjälp av lokal rörinstallatör eller tillverkaren/leverantören. Tekniken är tillförlitlig och väl beprövad. Sverige har över 15 års erfarenhet av pelletseldning i villor och det finns tusentals brännare i drift idag. Förbränningsprinciperna och reglersystemet varierar självklart, gemensamt är dock att de styrs från pannans termostat. Pelletsbrännarna har en i stort sett helautomatisk funktion, om man bortser från uraskning och sotning. Ett viktigt råd är att i möjligaste mån välja en P-märkt teknik och följ alltid de råd och säkerhetsföreskrifter som anges. Låt en fackman installera. Det finns även renodlade pelletspannor där pelletsbrännaren är direkt inbyggd i pannan. Dessa pannor är enbart avsedda för pelletseldning och har i regler bättre verkningsgrad och tar något mindre utrymme i anspråk. I nyproduktion kan detta vara ett lämpligt alternativ! Pelletskamin För hushåll utan vattenburet värmesystem kan en pelletskamin vara ett bra alternativ. Pelletskaminen kan reducera värmekostnaden med upp till 70 %, beroende på husets planlösning. Bäst utnyttjande får man i ett hus med öppen planlösning och om kaminen kan placeras centralt i huset. Pelletskaminen sprider varmluft med hjälp av en inbyggd fläkt som styrs av en rumstermostat. Det finns även palletskaminer utan konvektionsfläkt som följaktligen ger ifrån sig mindre biljud. En pelletskamin har ett inbyggt förråd av pellets som normalt räcker för 1-3 dygns eldning. Skötsel och tillsyn av kaminen är enkel. Uraskning sker ungefär en gång per vecka och pelletsförrådet ska fyllas på regelbundet. Man bör också kontrollera och eventuellt rengöra brännarkoppen. Även pelletskaminernas kvalité och prestanda har testats av SP. Det är relativt få som klarat P-märkning men det finns fabrikat som har gjort det! En bidragande orsak till detta är att många kaminer bullrar för mycket. Fläkten som sprider värmen har ett visst biljud. Ett bra råd är därför att besöka en användare för att på plats ta del av pelletskaminens buller och paktiska funktion. Att välja en miljö- och typgodkänd produkt garanterar hög verkningsgrad och tillförlitlig säkerhet. Pelletskaminer är ett bra komplement för hus med direktverkande el, men kan naturligtvis användas i alla typer av hus. Pelletskaminen tar inte stort utrymme i anspråk utan är lättplacerad, man måste dock tänka på att det ska dras en skorsten från kaminen. Att investera i en pelletskamin ger i regel god lönsamhet och ökad komfort. Distribution och lager För att få ett enkelt hanterande och bekväm eldning är det viktigt att man noga tänker igenom hur man kan lagra och hantera pelletsen. Det finns många sätt att få pelletsen levererad, allt ifrån i småsäck (från 16 kg och uppåt) till storsäckar (ca 700 kg) och bulkleveranser. I bulkleveranserna blåser man pelletsen från en lastbil direkt in i ett stort förråd som bör rymma minst 4 ton (6 m³) pellets. När man bygger ett större pelletsförråd är det viktigt att man följer de riktlinjer, lagar och förordningar som gäller, både från såväl leverantör som berörda myndigheter. Att välja form av lager och hantering är att välja bekvämlighet och pris. Småsäck innebär ett högre kilopris men också mer hantering. Storsäck och bulkleveranser ger både lägre pris och mindre hantering. För att ytterligare förbättra hanteringen är det bra om matningen av pelletsen sker direkt från förrådet till pelletsbrännaren. Det finns standardutrustning för detta. Utnyttja den kunskap som finns för att på bästa sätt lösa både hantering, lager och frammatning av pelletsen. Distributionsnätet för pelletsen är idag väl utbyggt och byggs ut allt mer. Det är i regel inga problem att få leveranser till förmånliga priser. Kommunens energirådgivare och leverantörerna av eldningsutrustningen kan här ge värdefull hjälp! Priser Priset för pelletsen varierar som sagt med leveransformen. Det som är avgörande är leveransvolymen, distributionsformen och avståndet till pelletsfabriken. Nedan angivna priser rekommenderades för år 2000 och är inklusive moms: Bulkleveranser: 25-33 öre/kWh (1.200-1.600 kr/ton) Storsäck: 29-31 öre/kWh (1.400-1.500 kr/ton) Småsäck: 35-42 öre/kWh (1.680-2.000 kr/ton) Konkurrenskraften mot de konventionella energislagen är stor. Man betalar idag ca 80-85 öre/kWh för oljan, 70-80 öre/kWh för elvärme och ca 35-40 öre/kWh för värmepumpens värmetillförsel. Att tänka på Utnyttja den kunskap som finns. Inhämta information från leverantörer och installatörer. Konsumentverket har gjort tester på olika produkter där produkternas för- och nackdelar framgår på ett opartiskt sätt. Kommunernas energirådgivare har också värdefull information att delge och har många bra tips att lämna. Rådgör alltid före installationen med ortens skorstensfejarmästare om bestämmelser m.m. Det viktigaste informationen får Du sannolikt genom att besöka en villaägare som använt tekniken några år. Den praktiska driften är naturligtvis den bästa referensen och som kan ge fingervisning av produktens skötsel och tillsyn och all hantering kring pelletseldningen. Oavsett vilklen teknik man väljer är det viktigt att beslutsunderlaget är så grundligt som möjligt och att man verkligen vet vad man vill ha och hur den utrustningen praktiskt fungerar. Pelletseldningen är ett bekvämt och modernt sätt att använda biobränsle, den sänker Din värmekostnad och ger mindre skadliga utsläpp till vår miljö!

Folksolfångaren är här

Äntligen kan vi villaägare skaffa ett lönsamt solvärmesystem. Det består av ett tappvarmvattensystem med traditionell varmvattenberedare, försedd med nödvändig solvärmeutrustning och tillhörande solfångare. Det är resultatet av en tekniktävling, där några av systemkraven var att solvärmen ska klara ca hälften av det årliga tappvarmvattenbehovet och att anläggningens materialkostnad inte fick överstiga 16 000:-, inklusive moms.

Ny teknik gör det enkelt att bygga skorsten!

Intresset för olika typer av eldstäder ökar kraftigt bland landets villaägare. Utbudet av produkter är rikligt och möjligheterna att sänka sina värmekostnader och samtidigt höja komforten är stor. Idag är det ett realistiskt komplement att helt eller delvis värma sin bostad med någon form av biobränsle. Allt fler ser fördelarna med att komplettera sin värmeförsörjning med en lokal eldstad, både för att sänka värmekostnaderna men också i trygghetssyfte i händelse av driftstörningar på den ordinarie värmeutrustningen. För många har dock rökgasdragningen (montering av skorsten) upplevts som ett oövervinnligt problem. Ofta ser man arbetsinsatsen och ingreppet i huset som allt för betungande. Det kan vara utrymme för dragningen genom huset eller att man måste gå genom bjälklag eller liknande. Ibland kan skorstensdragningen skapa problem och vara hämmande och på så vis göra det omöjligt att placera eldstaden på önskvärd plats. Men nu finns det bot. Under senare år har det kommit nya typer av lätta stålskorstenar som med ny konstruktion medför mindre ingrepp vilket förenklar monteringsarbetet och samtidigt ökar placeringsmöjligheten av eldstaden. Tack vare bättre isolering kräver vissa av de nya fabrikaten inga brandsäkra schakt. Avståndskraven minskar och de bästa skorstenskonstruktionerna kan placeras på så kallat nollavstånd från brännbart material. Flexibiliteten ökar ytterligare genom att vissa fabrikat går att vinkla 45 utan krav på sotlucka. Den nya skorstenstekniken har på många sätt förenklat monteringsarbetet. I och med att avståndskraven generellt har minskat blir arbetsinsatsen enklare och billigare. Dessutom underlättas monteringsarbetet ytterligare med stålskorstenarnas låga vikter. Vikterna varierar mellan 4-15 kg per löpmeter skorsten vilket håller nere fraktkostnaderna och all hantering med produkterna. För att vara godkänd för användning måste skorstenskonstruktionen vara typgodkänd av ett ackrediterat provningsinstitut, t ex. SP - Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, i Borås. Typgodkännandet borgar för god kvalité och vissa fabrikat har till och med 10 års materialgaranti! Alla ni som vill komplettera er uppvärmning med en eldstad behöver inte oroa er för att skorstensmonteringen är ett komplicerat ingrepp. Allt som krävs är att ni ger utrymme för ett rör med en diameter på 25 cm, som kan dras intill en vägg, genom en garderob eller följa vägg och tak upp till 45 lutning.

Värm din pool med gratis värme fårn solen!

Vad är mer naturligt än att värma en utomhuspool med solfångare? Här har man verkligen goda förutsättningar att utnyttja solens enorma energiflöde. För det första sammanfaller säsongen, det vill säga när solen strålar som starkast behöver man värmen som mest. För det andra arbetar man med låga arbetstemperaturer. Det räcker att solfångarna värmer upp bassängvattnet till ca 25-28C. Med de här låga temperaturkraven kan man använda en enkel och kostnadseffektiv solvärmeteknik, vilket ger låga investeringskostnader och en väldigt god lönsamhet. I vissa fall får man en återbetalningstid under 5 år! Det finns flera starka skäl till varför solvärmen lämpar sig så väl till att värma upp utomhusbassänger: 1. Överdimensioneras anläggningen, eller om man väljer att tillskjuta lite tillskottsvärme kan, badsäsongen förlängas med flera veckor på våren och någon vecka på hösten. 2. Om man kan acceptera en temperaturvariation kan hela uppvärmningsbehovet täckas med gratisvärme från solen! 3. Sårbarheten minskar och man behöver inte vara orolig för framtida energiprisökningar. 4. Driftkostnaderna sänks påtagligt och husvärdet ökar sannolikt. Dimensionering För att klara uppvärmningsbehovet av utomhuspoolen ska solfångarytan normalt motsvara minst hälften av poolens yta. Beroende på vilka temperaturkrav man ställer kan solfångarytan utökas upp till att motsvara hela poolens yta. Till en standardpool med ytmåttet 8 x 4 m krävs således mellan 16 – 32 m² solfångare. Anledningen till att man dimensionerar efter poolytan och inte vattenvolymen är att huvuddelen av värmeförlusterna sker uppåt, från vattenytan och endast en mindre värmeandel går förlorad i sidled eller neråt. Detta gör att all form av bassängtäckning kraftigt reducerar värmebehovet. Funktion Väljer man de specialkonstruerade, lågtempererade poolsolfångare är installationen och funktionen mycket enkel. Solkretsen ansluts efter reningsfiltret men före eventuell tillsatsvärme. På så vis används i stor utsträckning den befintliga utrustningen (cirkulationspump, rörledning mm) i systemet. OBS att den här typen av solfångare (installationer) inte är bidragsberättigade. Bild: Systembild Bildtext: Det finns två typer av solvärmesystem för utomhuspooler. I direkta system värms bassängvattnet i solfångarna utan mellanväxling. I dessa system används en plast- eller gummisolfångare som tål klorerat vatten. I indirekta system växlas solvärmen både till varmvatten och för att värma bassängvattnet. I båda fallen bör solfångarytan motsvara 50 – 100 % av poolytan, beroende på system och temperaturkrav. Låt alltid en fackman dimensionera systemet. Funktionen är väldigt enkel. Så fort temperaturen i solfångarna är högre än i poolen tvingas vattenflödet genom solfångarna. Solfångarna värmer det klorerade bassängvattnet direkt, utan någon mellanliggande värmeväxlare. Solvärmesystemet kräver i stort sett inget underhåll eller skötselbehov utöver en årlig översyn av funktion och fastsättning. Kontrollera dock med respektive leverantör vilken årlig tillsyn solvärmeanläggningen kräver och om det är någon speciell installationsdetalj man måste tänka på, t ex om systemet ska dräneras när det inte är i drift. Det går också att värma utomhusbassänger med konventionella solfångare. Normalt ansluts i dessa fall solfångarna till husets ordinarie värmesystem varifrån man sedan hämtar värmen till utomhusbassängen. Detta är en mer avancerad och kostsam installation. Pris - lönsamhet De lågtempererade poolsolfångarna kostar ca 800:- / m² vilket innebär en investeringskostnad mellan ca 10 000 – 25 000:- för en färdig installation till en standardpool, enligt ovan. För att hålla en badtemperatur kring 25C i en standardpool under sommarsäsongen krävs ca 10 000 kWh per. Värmer vi med el till en kostnad av 65 öre/kWh utgör detta en säsongskostnad motsvarande 6 500:- Återbetalningstiden skulle i så fall hamna mellan 1,5 - 4 år. Lönsamheten kan betecknas som mycket god! Att värma utomhuspooler med solvärme är en av de mest lönsamma och intressantaste sätten att utnyttja solens gratis flödande energi. Dimensioneras anläggningen rätt och man följer de monteringsinstruktioner som leverantören anger får man en anläggning som levererar värme till ett mycket konkurrenskraftig pris under många, många år.

Modern biobränsleanvändning, bra både för ekonomin och miljön!

Vi svenskar har en lång tradition att använda biobränsle. Allt sedan urminnes tider har vi värmt våra bostäder med vedeldning. Även idag utgör biobränslet en viktig resurs och står faktiskt för merparten av vår energiförsörjning. Skogen är utan tvekan en av vårt lands viktigaste naturtillgång. Biobränsleanvändningen har många fördelar. Det är ett inhemskt, förnybart och miljö-vänligt energislag. Förbränningen av biobränsle leder inte till några nettoutsläpp av växthusgasen koldioxid. Detta gör att när man ersätter fossila bränslen (olja eller gas) med någon form av biobränsle blir miljöresultatet bra. Det finns många anledningar att i större omfattning utnyttja denna rikliga resurs för produktion av värme, varmvatten och där det ekonomiskt motiverar elkraft. Men det är viktigt att man ställer krav på förbrän-ningen så att utsläppen av skadliga ämnen (tjära, kolväten och kväveoxider) reduceras. För detta krävs en modern och effektiv eldningsutrustning som anpassas till använd-ningsområdet. Det är redan idag många villaägare som använder biobränsle. Den traditionella vedeld-ningen dominerar. Ungefär 450 000 småhus använder i någon form biobränsle för upp-värmning och beredning av tappvarmvatten. En anledning till att många väljer vedeld-ning är att man med eget arbete kraftigt kan reducera värmekostnaden. För de som har tillgång till egen ved kan kostnaden uppskattas till ca 5 öre per kWh och för de som köper råvaran men själv sågar och klyver stiger priset till ca 15 öre per kWh. Kostnaden för färdig värme ligger något högre och varierar beroende på anläggningens invester-ingskostnad och verkningsgrad. Det gäller att välja rätt eldstad för rätt ändamål. När man talar om traditionell vedeld-ning är det framför allt fastigheter på landsbygden som har bäst förutsättningar. Här finns tradition, utrustning (maskiner för transport, sågning och klyvning) och inte minst utrymmen för såväl pannutrustningen som vedlager. Det är stora mängder ved som ska hanteras och lagras. Produktutbudet är stort. För villor i tätort, med begränsade utrym-mes- och hanteringsmöjligheter kan därför pelletseldning vara ett bra alternativ. Nya, moderna pannor har som regel en omvänd förbränning eller underförbränning. Det betyder att den gas som bildas i brännkammaren leds vidare till en efterförbränning. För att höja förbränningstemperaturen fodras brännkammaren med keramik. I ett konvek-tionsparti överförs sedan värmen till pannans vatten. Vid en bra värmeöverföring över-stiger inte rökgaserna 225 °C. De modernaste pannorna arbetar med recirkulerande blå-lågeteknik. Förbränningsgaserna återcirkuleras vilket ger en fullständigare förbränning. Verkningsgraden kan på så vis optimeras och utsläppen minimeras. Alla vedpannor måste, för att fungera bra, arbeta mot ett värmelager. Det vill säga an-slutas till en ackumulatortank. Vedpannans höga effektavgivning (värmeproduktion) måste lagras från det tillfället man eldar till konsumtionen sker. Ackumulatortanken är nödvändig för att erhålla en säker eldning och att pannans förbränningstemperatur kon-stant kan hållas på den nivå den är konstruerad för. Samtidigt bidrar ackumulatortanken till att pannans funktion och verkningsgrad optimeras, som på så vis minskar utsläppen av skadliga ämnen. Det är viktigt att ackumulatortankens volym dimensioneras efter pannans effektavgiv-ning och husets effektbehov. För att få en bra funktion på systemet måste tanken instal-leras på sätt. Anlita alltid en fackman för dimensionering och inkoppling! En ackumula-tortank skapas också ett flexiblare värmesystem, både vad gäller val av energislag och möjligheten att växla mellan olika alternativ, t.ex. ved och sol. Från och med år 2002 kommer det, enligt ett regeringsförslag, att ställas krav på att en vedpanna ansluts till en ackumulatortank! Ett anat sätt att värma eller komplettera sin uppvärmning är att installera en lokaleld-stad. Till lokaleldstäder räknas kakelugnar, täljstensugnar, kaminer eller liknande. För-delen med en lokaleldstad är att de är lättplacerade. För hus som saknar skorsten finns idag moderna skorstenar att tillgå som är enkla och smidiga att montera och dra igenom huset. När man väljer lokaleldstad är det viktigt att fundera igenom hur man tänker an-vända och utnyttja eldstaden. Är man ute efter trivseleldning och vill bara komplettera sin uppvärmning är de lätta eldstäderna utmärkta alternativ. De tar inte så stort utrym-me i anspråk och kostar i regel inte så mycket. En lätt eldstad avger all värme i samma takt man eldar vilket gärna kan skapa övertemperaturproblem. Är man däremot ute efter att i större omfattning reducera sin uppvärmning är de tunga eldstäderna att föredra. En tung eldstad lagrar värmen som sedan avges jämt över dyg-nets timmar, vilket ger en jämn och behaglig rumstemperatur. Lagerkapaciteten varierar med eldstadens vikt. En tung eldstad ger förutsättning för en bra eldning med maximalt utnyttjande av veden med små utsläpp som resultat. Har man en fördelaktig, öppen planlösning i huset och kan placera den tunga eldsaten centralt kan t ex en täljstensugn eller kakelugn klara upp till 70% av värmebehovet! Den modernaste formen av biobränsle kallas pellets. Pellets är en ren naturprodukt och produceras av trärester, t ex sågspån, kutterspån, bark eller liknande. Inga tillsatser an-vänds vid produktionen. En av fördelarna med pellets är dess stora energiinnehåll. Jäm-fört med ved innehåller pellets mer än dubbelt så mycket energi per volymenhet som vanlig ved. Vid sidan om detta är pelletseldningen bekväm och enkel och kan i mångt och mycket jämföras med oljeeldning. Priset på pelletsen varierar mellan 1.250:- - 1.650:- per ton, beroende på hur den levere-ras (säckvis (20 kg), storsäck (750 kg) eller med bulkbil) och transportsträckan. Som färdig värme blir pellets med dagens energipriser cirka 25-40% billigare än olje- eller elvärme. Det finns två sätt för villaägaren att använda pellets, antingen i en pelletsbrännare eller en pelletskamin. Båda teknikerna är i stort sett helautomatiska om man bortser från uraskning och sotning. Det finns även kompletta pelletspannor med inbyggda brännare eller pelletsbrännare som ansluts till den befintliga olje- eller vedpannan. Sedan några år tillbaka finns det P-märkta pelletsbränanre. Via Sveriges Provnings och forskningsinsti-tut i Borås (www.sp.se) kan man få tillgång till vilka pelletsbrännare (och pelletskami-ner) som klarat P-märkningen. I de fall man ansluter en pelletsbrännare till en modern panna får man en bra funktion på sin värmeanläggning, med verkningsgrader upp till 80-85%. Det är viktigt att det finns utrymme för ett mindre eller större pelletslager intill pannan. Rådgör med leverantören eller installatör för bäst funktion. Ju större lager desto bekvämare eldning. Pelletskaminer har en liknande funktion som de lätta lokaleldstäderna. Skillnaden är att pelleskaminen erbjuder en långt bekvämare eldning än t ex en braskamin. Ofta inrym-mer pelletskaminen i sig själv pelletslagret. Behållarna i kaminerna brukar ha en kapaci-tet att lagra bränsle för 1-3 dygns värmebehov. Eldningen är bekväm och de flesta ka-minerna har automatisk värmereglering. Värmen sprids huvudsakligen med en fläkt vilket gör att pelletskaminens utsida inte blir nämnvärt varm. En pelletskamin klarar i gynnsamma fall att värma upp hus på upp till 150 m², beroende på kaminens effekt och husets planlösning. Det finns också specialkonstruerade skorstenar för pelletskaminer som både är enkla och billiga att installera. Det är viktigt att kontakta skorstensfejarmästaren i samband med installationen av en eldstad, oavsett om det gäller anslutning till en befintlig skorsten eller montering av en ny. I de fall en ny skorsten ska monteras måste dessutom byggnadsnämnden underrättas. Det finns stora möjligheter att öka användningen av biobränsle i Sverige. Med rätt ut-rustning anpassad till användningsområdet vinner både miljön och ekonomin stora för-delar med ett ökat biobränsleutnyttjande. Utsläppen av koldioxid minskar påtagligt när oljeeldning ersätts med vedpannor. Det är också klokt att ersätta elvärme med biobräns-lealternativ så att elen istället effektivt kan utnyttjas i vårt lands industriproduktion och för att sprida ljus och driva våra hushållsapparater mm. Alla vinner på ett ökat biobräns-leutnyttjande. Vi kan dubbla vårt uttag utan att äventyra återväxt och genom askåterfö-ring kan vi se till att kretsloppet i naturen inte ruckas.

BRA MILJÖVAL el

Idag kan vi köpa miljömärkt el på ett enkelt sätt och utan nämnvärd extra kostnad. Med ett tillräckligt stort konsumentintresse blir leverantörerna tvungna att anpassa sig till rådande efterfrågan vilket leder till en mer miljöanpassad elproduktion. På en avreglerad elmarknad kan konsumenterna på ett enklare sätt än tidigare välja/byta produkt/leverantör efter den kravbild man har. På så vis kan marknaden för miljömärkt el växa fram genom gängse marknadskrafter. Efterfrågan påverkar elprodcuenterna, vilket sannolikt kan leda till sänkta priser, precis på samma sätt som det blev när det oblekta papperet gjorde sitt marknadsgenombrott. För att få licens för BRA MILJÖVAL-märkt el måste elektriciteten produceras av förnybar energi i anläggningar som tillkommit och/eller drivs enligt fastställda miljökrav. På den svenska elmarknaden är det framför allt el från vattenkraftverk, vindkraftverk och biobränsleeldade kraftvärmeverk som klarar miljömärkningen. Elproducenter och distributörer ansöker om licensen hos Svenska Naturskyddsföreningen (SNF). För att få använda BRA MILJÖVAL-symbolen måste man följa SNF:s fastställda kriterier, som för BRA MILJÖVAL-märkt el kan sammanfattas med följande: - Vattenkraft producerad el får endast ske i anläggningar byggda före 1996. Anledningen är att vattenkraftanläggningar gör intrång i naturen och tar därmed stora naturvärden i anspråk. - För att biobränsleeldade kraftverk ska godkännas måste bränslet komma från skogen eller odlas på åkermark. Det ställs krav på att askan ska återföras och den får inte innehålla tungmetaller. - Elektricitet från vindkraft och solenergi är utan förbehåll godkänd. Det som inte godkänts som miljömärkt el är elproduktion vid kärnkraftverk, kol- och oljekraftverk eller vid sopförbränning. Torv godkänns inte heller som bränsle därför att torven bildas mycket långsamt och både brytningen och förbränningen anses skada naturen. Svenska Naturskyddsföreningen har sedan 1996 arbetat för att skärpa och tydliggöra kraven, där man huvudsakligen koncentrerat sig på kraven för vattenkraftproducerad elproduktion. För att miljömärkningen ska få önskvärd genomslagskraft måste den vara tydlig och objektiv. Det får inte finnas utrymme för godtycke samtidigt som miljömärkningen måste vara kontrollerbar. De licensierade bolagen genomgår en årlig revision av en auktoriserad revisor som kontrollerar att SNF:s kriterier uppfylls. Idag ser många företag miljömärkningen som ett försäljningsargument. Det tidigare motståndet och misstänksamheten har förbytts i ett allt större gillande, i första hand för att företagen kan se en ökad konkurrenskraft i att kunna erbjuda miljömärkt el. Det gäller att skapa kriterier för miljömärkningen som dels ser till helhetsperspektivet men samtidigt inte är för svårtillgängliga eller för dyra att uppnå. Egentligen finns det ingen elektricitet som är miljövänlig. Man brukar säga att den bästa kWh är den som aldrig behöver produceras. Miljömärkt el är dock ett steg i rätt riktning där man som konsument kan bestämma hur elen ska produceras. Man kan se den miljömärkta elen som ett instrument att driva på utvecklingen mot ett hållbart energisystem i vårt land. I och med avregleringen av elmarknaden kan vi konsumenter välja leverantör och på det sättet ställa krav på elproduktionen. Detta innebär att ett konsumenttryck (efterfrågan) i stor utsträckning kan påverka utvecklingen. Som en följd av det ökade intresset kan vi se hur vindkraftproducerad el ökar i omfattning just nu, inte bara i Sverige utan i hela Europa. Idag finns det 72 st företag som producerar miljömärkt el, vilket motsvarar 42 % av alla elleverantörer. Produktionen uppgår till 7,3 TWh vilket är 4,7 % av den totala elproduktionen. Som ett första steg för att undersöka möjligheterna att köpa miljömärkt el bör man ta reda på vem man köper el från idag. Det är också bra att veta hur mycket el man gör av med per år och vad den kostar. All denna information framgår av elräkningen. Som ett andra steg kan man sedan kontrollera om den elleverantör man har idag har licens för att sälja miljömärkt el. En lista över de företag som har denna licens finna på SNF:s hemsida: www.snf.se eller kan beställas per telefon: 031-7116450. Efter elmarknadens avreglering förra året är det fritt fram att välja elbolag, vilket innebär att man kan ta in priser från olika elleverantörer som har miljömärkt el och välja det alternativ som man finner förmånligast. Det skiljer lite i pris, dels mellan de olika elbolagen men också vilken typ av miljömärkt el man vill ha. Förutom hos Svenska Naturskyddsföreningen finns information att hämta via www.sparapengar.se, alternativt frågar man sin nuvarande elleverantör eller någon av de företag som har licens för BRA MILJÖVAL-märkt el.

Framtiden kräver flexibla värmesystem

Ovissheten i att välja värmesystem är idag större än någonsin. Vid sidan om osäkerhet i prisutvecklingen på energin ger sig staten in i marknadskrafterna med olika typer av subventioner och restriktioner. Blandar man dessutom in miljöfaktorn som pådrivare för framtida beskattningar blir förutsättningarna än mer komplexa när det gäller att hitta ett långsiktigt, bärkraftigt och ekonomiskt värmesystem. Det är sannerligen inte lätt för de som man vill gardera sig och hitta ett alternativ som har beredskap för alla tänkbara parametrar. Även som villaägare bör man uppmärksamma att staten arbetar för en energiomställning som ska baseras på förnybar energiteknik. Det optimala värmesystemet borde erbjuda konsumenten en möjlighet att välja det för stunden mest lönsamma och miljöriktiga alternativet. En möjlighet att närma sig detta kan vara att centrera sitt värmesystem i en ackumulatortank. Från ackumulatortanken distribueras värmen ut på valfritt sätt (vattenburna radiatorer, golvvärme eller via luft-växlare) tillsammans med tappvarmvattenberedningen. Ackumulatortankens volym anpassas efter de energislag som ska ingå i systemet. Med undantag av vedeldning i vedpannor (>15 kW) behöver inte tankvolymen vara större än 500 - 750 liter. I takt med ändrade energipriser, nya miljökrav eller annat kan man som konsument fritt välja mellan el, olja, gas eller biobränsle (ved i kökspanna, pellets i kamin eller panna osv). I alla systemlösningar är det lämpligt att ha en el-patron som värme- och effektgarant. Via tanken kan man också nyttja solvärme vilket är ett bra tillskott under sommaren då alla bränslepannor har sämst verkningsgrad. Ackumulatortanken skapar ett flexibelt värmesystem med stora kombinationsmöjligheter. Tanken får också en viktig funktion i beredskapssyfte då den fungerar som värmeanläggning vid t ex ett pannhaveri. Idag är elmarknaden avreglerad och vi vet inte hur den kommer att utvecklas. Att vi t ex skulle få ett sjunkande elpris i slutet av förra årtusendet var det nog väldigt få som kunde förutse. Vi vet inte tillgången på el för bostadsuppvärmning och hur priserna kommer att se ut i framtiden. Elanvädningen i Sverige kommer säkert att ändra karaktär i takt med att tillgången förändras och priserna stiger. Sverige förbrukar betydligt mer el per invånare än många andra länder i Europa, vilket naturligtvis kan ge en anledning till eftertanke. Oljepriset har alltid varit nyckfullt. Under vissa tidsperioder kraftigt sjunkande för att senare stiga. Inom dom närmaste åren får man nog vänja sig vid att oljepriset kommer att variera och kännas ostabilt. Vid sidan om detta är oljeeldningen föremål för miljökritik med en stigande oro för växthuseffekten. Sannolikt kommer detta beskattas hårdare i framtiden. Dessutom är både olja och gas ändliga resurser som inom en snar framtid kommer att bli allt mer kostsam att utvinna för att till sist helt ta slut. Biobränsleanvändningen kommer med stor säkerhet att öka både i storskaliga projekt (typ fjärrvärmeeldning och närvärmecentraler för flerbostadshus) och för villabruk. Tillgången på biobränsle är så stort att man förmodligen inte behöver oroa sig för dramatiska prisökningar. Fler storskaliga biobränsleprojekt är att vänta. Ökad användning av förädlade biobränslen (pellets och briketter) för villamarknaden kan man med befog spekulera i. Det är också troligt att vedeldningen kommer att få restriktioner i form av produktkrav (t ex att man måste elda mot ackumulatortank) och tydligare regler vad gäller utsläpp mm. I takt med bättre teknik och kostnadeffektivare produkter och miljövänliga och säkra köldmedium kommer försäljningen av värmepumpar att öka eller åtminstone ligga kvar på dagens höga nivå. Nya energislag och systemlösningar kommer successivt att fasas in på marknaden. Solvärmen är ur framtidsperspektiv intressant då tillgången är oändlig, värmen träffar användaren direkt och kan utvinnas helt utan miljöpåverkan. Alla förnybara energislag kommer att bli mer intressanta ur resurssynpunkt men också då de i regel kan användas utan miljöbelastning. Troligare vinnare är de som investerar i en teknik som bygger på ett ekologiskt hållbart synsätt. De förnybara energislagen har inte bara en miljö- och resursfördel, de kommer också att bli direkt lönsamma. I flexibla värmesystem får man möjlighet att välja ett eller flera energislag som individuellt kan värderas utifrån miljöhänsyn eller lönsamhetssynpunkt. Det viktiga är att man inte låser upp sig till ett enskilt energislag som kan få en prisacceleration eller i värsta fall helt upphöra, utan att man vågar tänka flexibelt. Att kunna välja innebär att bästa teknik till lägsta pris kan nyttjas för varje enskilt tillfälle i den omfattning man vill, nu och i framtiden.

Vi i Villa

I Sveriges största villatidning finns en mängd värdefull information. Först och främst en rad artiklar som kan ha stort läsvärdemen också många annonsörer som kan vara bra att nå för detaljerad information inom respektive produkområde. Vi i Villas olika experter har många typer av frågor som kan vara intressanta att ta del av. http://www.viivilla.se

Villa Fakta

Ett magasin just för dig som står i begrepp att förändra din boendemiljö, genom att köpa, bygga eller renovera din villa. Vi som producerar Villafakta är själva husägare och vet att du liksom vi står inför många frågeställningar och olika val när det gäller såväl form, färg, fantasi, funktioner och material.
http://www.villafakta.se/

Energimagasinet

En av Sveriges ledande energitidskrifter som riktar sig till beslutfattare och verksamma inom energi- och miljösektorn.

http://www.energimagasinet.com/

Dialog

EnergiRådgivarnas medlemstidning som publicerar föreningsaktiviteter, synpunkter, debattartiklar och annan medlems-information presenteras. Som medlem kan du också förmedla åsikter och skriva debattartiklar i tidningen!

http://www.energiradgivarna.com

Bioenergi

Tidningen Bioenergi arbetar brett över alla områden i bioenerginäringen och har ett nära samarbete med framstående personer i företag, myndigheter och organisationer. Tidningen Bioenergi är Nordens största tidskrift i sitt slag och innehåller alla aspekter av produktion och användning av bioenergi för att ge värme, el och drivmedel. Vi skriver om företag, människor, ekonomi, teknik, miljö, klimat, forskning och utveckling, politik och samhällsbyggnad med mera. I tidningen finns en bilaga som heter Bioenergi Villa och som riktar sig direkt mot slutkonsument med fokus på modernt boende och förnybara energisystem. Bioenergi Villa är en del av tidningen Bioenergi, men trycks även i separat upplaga till privatpersoner, fastighetsägare och energirådgivare. Vår unika läsekrets består av konsumenter som redan står inför ett köpbeslut och vi kan därför garantera att tidningen når fram till intresserade läsare. Våra marknadsöversikter är de mest kompletta över förnybara energikällor till villor och fastigheter i Sverige. I samarbete med framstående experter publicerar vi kunskapsartiklar med goda råd och nyttiga tips för alla husägare.

http://www.bioenergitidningen.se