FAQ - FRÅGOR OCH SVAR
ELDSTÄDER - SOLVÄRME - VÄRMEPUMPAR - ISOLERING/FÖNSTER - ÖVRIGT
I sökrutan ovan, till höger om menyn, kan du skriva in sökord för något som du speciellt undrar över.
Eldstäder
Hej
Jag är i startgroparna till att börja renovera mitt kök, och då byta ut min gamla vedspis mot en ny smalspis, typ viking 30 i stället. Jag har funderat över hur jag kan ta tillvara den spillvärme som alstras från den genom att leda den vidare till de andra rummen i huset genom rör eller nåt. Som det är idag stannar all värme kvar i köket eftersom jag inte har en öppen planlösning, och för mig skulle det vara både ett miljövänligt och ekonomiskt alternativ till direktel eller till en luftvärmepump. Jag har letat information om detta men inte funnit varken någon som arbetar med sådant eller info om hur jag kan göra det själv.
Hej!
Värmen sprids med luften och det krävs stora mängde luft för att flytta värme från ett rum till ett annat. Det blir av det skälet svårt att värma hela huset från köket där vedspisen står.
Enklast brukar vara att göra små ventiler mellan de olika rummen, men det är inte säkert att du får tillräcklig "rotation" på luften. En annan variant är att sätta en takfläkt som pressar ner värmen så att den kan leta sig vidare i huset genom dörröppningarna, vilket då självklart kräver att dörrarna står öppna.
Allra bäst funktion få du om man tillför luft från de kalla rummen till det varma, i ditt fall köket. Det här är lite mer komplicerat och utrymmeskrävande för kanaler och fläktar och kan kosta en hel del pengar.
Ett ventilationsföretag borde på plats kunna ge råd för vilken lösning som passar bäst utifrån dina förutsättningar men det är förmodligen inget som man arbetar dagligen med...
Lycka till med den nya smalspisen!
Vad finns det för möjligheter att kombinera vedeldning med ackumulatortank med annan energiförsörjning i t ex fritidshus som man vistas i några gånger i månaden.
Hej och tack för frågan!
Att centrera ett värmesystem utifrån en ackumulatortank tycker jag alltid är klokt. Det skapar flexibilitet genom att det bli enklare att byta värmekälla och dessutom en möjlighet att kombinera olika värmekällor. För en sommarstuga behövs förmodligen inte så stor ackumulatorvolym, om du nu inte har exceptionellt stor varmvattenbehov (vilket kan bli aktuellt om ni under lång tid har många gäster) eller kommer att elda i en större vedpanna.
Jag hade utgått ifrån en volym på 300-500 liter och till den valt en vattenkyld vedkamin eller pelletskamin, beroende på hur mycket tid ni vill lägga ner på värmehållningen och hur bra tillgång på ved ni har. Självklart hade jag till en sommarstuga satsat på solfångare som kan hjälpa till att hålla lite grundvärme vintertid men också förse er med stora mängder varmvatten sommartid!
Hej!
De flesta vet ju att luftvärme pump (varje fall under den kalla årstiden ) fungerar mycket dåligt och blir det några minus grader ute då har blötsligt luftvärme pumpen blivit Elvärme! Pellets är knappast någon alternativ för priset går upp nästan var annan månad.
Att elda med ved är det enda "friska"alternativet. Ved finns det i överflöd om man vill lägga ner lite arbete. Jag har en sk. Rökgastermostat intill skorstenen som de flesta vet är kopplat till
Min fråga är:rökavgaserna i skorstenen kan bli flera hundra grader går det inte att göra en KOPPAR SLINGA runt hela skorstenen och ta vara på hela spillvärmen? En cirkulations pump och en extra ackumalatortank på 500l. (själv har jag 7st a 500l)
Jag har under många, många år bott på landsbygden och har enbart eldat med ved som är det absolut billigaste alternativet för att ha det varmt och skönt inomhus och "snåla" med varmvatten har vi aldrig behövt göra!
en termostat,när man börjar elda och det kanske blir 60g då startar pumpen,och likaså när det blir svalare då stannar pumpen.
Hej och tack för frågan!
Visst skulle man kunna ta tillvara på rökgastemperaturen i en slinga men det måste betala sig. Det vill säga tekniskt är det nog inga problem att lösa men frågan är vad det kostar och hur mycket det ger.
I en plåtskorsten borde det vara relativt enkelt att implementera en slinga som skulle kunna ta vara på energin i rökgaserna. I en murad konstruktion är det sannolikt svårare, speciellt i en befintlig skorsten.
Jag vet ingen standardutrusning för den här typen av värmetillvaratagande men det är klart; ju mer energikostnaderna stiger desto intressantare blir tanken.
Man måste bara vara uppmärksam på att man inte kyler rökgaserna för mycket så att självdragsfunktionen i skorstenen upphör eller att man får kondensutfällning som ett resultat av att rökgaserna blir för kalla. Det gäller också att vara uppmärksam på säkerhetsaspekten, systemet måste förses med säkerhetsventil!!! Anlita en fackman och se till att få konstruktionen besiktad och GODKÄND av skorstensfejarmästaren eller motsvarande.
Lycka till med dina funderingar !
Det blir väldigt hett när man eldar med ekvirke. Jag undrar om det kan vara någon fara med att elda med den veden i en braskassett?
Hej! Värmealstringen från ekved skiljer sig inte nämnvärt från övriga trädbränslen. Möjligen är det så att värmeinnehållet per volymenhet är större som en följd av att ek väger mer än andra trädslag. Av det skälet ska man vara försiktig med hur mycket bränsle man stoppar in i eldstaden vid ett och samma tillfälle, men det gäller ju egentligen alla eldstäder och alla bränslen. Lite extra observant kan man dock vara när det gäller t ex ekved och briketter som utvecklar mycket värme per volymenhet. Ska du elda med ekved är det viktigt att du ser till att den är torr. Syrorna i fuktig ekved kan vara aggressiva mot olika material (t ex plåt) i eldstäderna och rökkanalerna. Känner du dig osäker kring detta tycke jag du ska kontakta ortens Skorstensfejarmästare. Elda försiktigt och lycka till!
Hej! Har hört att aspved avger dåligt med värme samt att den luktar. Stämmer det? Vilka träd avger minst värme? Med vänlig hälsning Eva
Hej! Jag har aldrig hört talas om att aspved skulle ha ett sämre energiinnehåll än några andra träslag. Det är träslagets densitet/vikt som avgör energiinnehållet så generellt är det inte så stor skillnad mellan de olika träslagen . I en jämförelse kan man då konstatera att t ex ek- och bokved väger mer än andra träslag och därmed innehåller mer värme per volymenhet. Å andra sidan är det viktigt att just ekved torkar ordentligt då rökgaserna är lite mer aggressiva än andra träslag. För att minimera rökgaser och därmed lukt och andra oangelägenheter är det viktigt att man enbart använder torr ved som bränsle. Torr ved ger bäst verkningsgrad (oavsett träslag), dvs mesta möjliga energiutbyte per volymenhet, vilket också minimerar rökgaserna. Sedan finns andra saker att beakta som att gran och tall ofta ”smätter” i eldstaden och kanske därför är mindre lämplig i öppna eldstäder. Björk anses ha ett bra värmevärde och rimliga prisnivåer och används därför ofta som bränsle, speciellt i öppna spisar. Lycka till med din vedeldning !
Hej! Stormen Gudrun fällde några ekar på min fastighet. Jag har kapat och travat all ved på pallar och under plåt och undrar nu hur länge skall veden torka? Ek verkar vara lite speciellt då den innehåller syra som fräter på eldstad och rökkanal. Men enligt uppgift kryper syran ut ur veden ju längre den torkar. Stämmer det och när i så fall är syrhalten så låg att jag inte förstör eldningsutrustningen? Jag hörde också att man skall blanda ekveden med annan ved - helst barrved - så att den frätande effekten avtar. Stämmer det och vilket förhållande gäller? Tack för svar! Meddela gärna när och var svaret finns tillgängligt.
Hej och tack för frågan! Det stämmer att du får vissa aggressiva syror (främst myrsyra och garvsyra) i rökgaserna från ekved om man inte har tillräckligt hög förbränningstemperatur. Eftersom inte ekveden spricker upp på samma sätt som lättare träslag vid förbränningen är det extra viktigt att den verkligen är torr, allt för att skapa tillräckligt hög förbränningstemperatur. Generellt kan man säga att man ska vara extra varsam vid eldning av hårda träslag och noggrant säkerställa en hög förbränningstemperatur, en förutsättning för detta är torr ved och keramisk brännkammare. Genom den gamla ’bondepraktikan’ har jag fått lära mig att vanlig ved ska torka en säsong och ekved behöver den dubbla torktiden, det vill säga två säsonger, just med tanke på att den inte spricker upp och därför kräver längre torktid. Men se verkligen till att den torkar ordentligt och att veden gärna är rumstempererad innan man använder den. Jag har också hört talas om att man gärna kan blanda tunga och lättare träslag. Jag har ställt frågan till en expert som inte gav någon vägledning utan just vidhöll att det viktiga är att en hög förbränningstemperatur erhålls och därmed blir inbladningen av sekundär betydelse. Samtidigt är det många som säger att eken är lurig att elda och vill man inte chansa kanske man ska gå ner till 15-25% ekved, allt för att vara på den säkra sidan. Lycka till med din vedeldning !
Var hittar jag information om hur man installerar en vedspis? Vänliga hälsningar
Hej och tack för frågan! Enklast är förmodligen att kontakta något företag på orten som arbetar med vedspisar. Ibland är det speciella spisbutiker eller så kan det vara en byggvaruhandel Har du svårt att hitta någon leverantör på orten kan du prova att fråga kommunens energirådgivare eller sotaren. Båda dessa brukar ha bra kläm på den här typen av leverantörer. Sotaren ska du ändå ha kontakt med eftersom en vedspisinstallation ska besiktigas och godkännas före du kan elda i den. Vill du läsa mer om vedspisar är naturligtvis leverantörernas broschyrer bra underlag. Det finns också en bok i ämnet som ICA bokförlag gett ut och som hete Spisboken. Lycka till !
Hej! Jag ska byta ut min oljeeldning mot pelletseldning. Mitt problem är hur ska jag värdera de olika systemen som var och en av installatörerna pratar sig varma för? Konsumentverkets tester handlar ju bara om enstaka pelletsbrännare och de täcker ju inte hela marknaden, som ev. kan ses under rubriken Marknadsöversikt hos Konsumentverket. Ska jag bara gå på installationskostnaden eller vad är rimligt att värdera efter. Är det sant att de billigare systemen går sönder oftare? Det jag diskuterar är alltså tt automatiskt system.
Hej och tack för din pelletsfråga! Konsumentverkets tester ger viktiga indikationer på olika produkters specifika egenskaper och de ger även annan intressant information som jag tycker är av stort värde. Det är SP - Sveriges Provnings- och forskningsinstitut som i regel testar och ligger bakom de resultat som sedan presenteras av Konsumentverkat och i vissa fall publiceras i Råd och Rön. SP har också P-märkning av olika värmeprodukter vilket ger en mer utförlig information och som jag tycker du också ska ta dela av. Vid sidan om de här lite mer vetenskapliga testerna är alltid den praktiska funktionen och det praktiska användandet av stor betydelse. Hör med installatörerna på din ort vad deras erfarenheter är av de olika fabrikat som det står mellan. Inte minst viktigt är det att också besöka referensanläggningar. Hur upplever kunderna produkterna, motsvarar de förväntningarna, var de så lättskötta och automatiserade som utlovades, hur har det fungerat med service och efterkontroll, har eventuella garantiåtaganden fullgjorts till belåtenhet, etc.? Den här typen av praktiska konsumentfrågor kan man normalt inte utläsa i konsumenttester men är som jag ser det väldigt avgörande om du ska bli nöjd eller missnöjd. Hoppas du fått lite hjälp och att du får en fin pelletsanläggning !
Undrar hur det är enklast och billigast att värma en 1½plansvilla byggd 1977, 157 kvm? I dagsläget har vi direkt el (DYRT!!) och har ingen skorsten, dvs ingen eldstad. Är det lönsamt att bygga en skorsten + någon form av kamin, eller är det bättre med jordvärme, eller kanske luftvärme? Ungefärlig kostnad? Är helt förvirrad av det stora utbudet idag...
Hej och tack för frågan! Inledningsvis känns det som om en jordvärmepump inte är det optimala i just ditt fall, dels föra att du inte har något vattenburet system att distribuera värmen i och dels för att du sannolikt har en anlagd trädgård. En jordvärmepump kräver en lång sträcka nergrävd markkollektor (slang) som naturligtvis gör stora ingrepp i trädgården. För att välja rätt måste du ställa dig en rad frågor vad gäller din kravbild på värmesystemet. En lokaleldstad (braskamin, kakelugn eller liknande) kräver en insats. Ved ska huggas och lagras, eldstaden ska matas med bränsle och man måste aska ur. Det ställer krav på dig som brukare, men du kan å andra sidan få ner dina värmekostnaden rejält! Har du en öppen planlösning kan en braskamin spara upp till 50% av din värmekostnad och en kakelugn upp till 70%, om du nu eldar flitigt. Det innebär att investeringen relativt snart betalar sig. Skorstenen kostar normalt 2.000 SEK per löpmeter och de enklaste braskaminerna strax under 10.000 SEK och kakelugnen från ca 30.000 SEK. Ställer du dessa investeringen mot en halverad värmekostnad räknar du förmodligen fram en relativt kort återbetalningstid. Vill du ha ett bekvämare alternativ men hålla fast vid biobränsle är pellets ett utmärk val. Det blir inte riktigt lika låga bränslekostnader men du behöver å andra sidan inte göra så stor insats för att hålla värmen. Söker du ett mer bekvämt uppvärmningsalternativ är naturligtvis värmepumpen ett bra val. För en bra värmebesparing krävs åter igen en bra planlösning och en klok placering, sedan är det bara att räkna. Vad kostar luftvärmepumpen och vad är den sannolika besparingen blir. Väljer man en luftvärmepump är det viktigt att återbetalningstiden blir rimlig (helst mellan 7-10 år). Oavsett vad du väljer gäller det att underbygga beslutet med så mycket fakta som möjligt. Ta in priser och råd från flera leverantörer/installatörer och väg dessa mot varandra. Blir du osäker ventilera offerterna och råden med kommunens energirådgivare. Före köp tycker jag det är bra att besöka ett eller flera referensobjekt. Praktiska drifterfarenheter är oerhört värdefulla. Oavsett om det gäller skötselråd, placering och hur produkterna ser ut i boendemiljö och om de låter (vissa produkter har biljud från fläktar) är det bra att se utrustningen i drift. Så ett helt annat råd som gäller varmvattenberedningen. Eftersom du har direktel finns det en separat varmvattenberedare. När denna ska bytas ut kan det vara intressant att passa på att välja en ny beredare som är utrustad med solvärme. På så vis kan du till en acceptabel merkostnad faktiskt spara in hälften av den energi som normalt krävs för att bereda varmvattnet för en normalfamilj. Det kan ge en årlig besparingspotential på 2.500 SEK och gör du rätt kan investeringen betala sig på mindre än fem år! Med soliga hälsningar
Min enkla fråga är, fungerar "KAKELUGNSPANNAN" på det sätt dom beskriver tror ni, vilka temperaturer kan egentligen en kakelugn komma upp i, och om det är kallt ute så bör väll mycket av värmen från vattnet kylas ner väldigt snabbt, skulle det kunna fungera att bara ha detta och solenergi på somrarna tror ni?
Hej och tack för din fråga! En kakelugn eller braskamin har mycket höga arbetstemperaturer. Värmeomvandlingen används antingen för direkt rumsuppvärmning via strålning och konvektion eller genom att den leds via en vattenkrets till en ackumulatortank och vidare ut i ett vattenburet distributionsnät (t ex radiatorer eller golvvärme). Att vattenmantla en lokaleldstad och leda bort värmen i en vattenkrets ställer stora krav på utrustningen och det är många saker att tänka på, både vad gäller värmeöverföringen, verkningsgrad och inte minst säkerhet. För en vattenmantlad kakelugn eller braskamin måste man vara observant på att inte välja allt för stora ackumulatorvolymer då kakelugnens lilla eldstadsvolym begränsar värmeomvadnlingen. Man ska också se upp med kakelugnar med allt för stora volymer i sin vattenkrets. En stor volym vatten kring eldstaden kan påverka förbränningstemperaturen. Vid allt för låga temperaturer i eldstaden får man försämrad verkningsgrad och samtidigt onödiga miljöutsläpp. Sotbildning och askmängd är andra saker som påverkas av felaktig förbränning. Dimensioneras ackumulatortanken korrekt (anpassad efter val av eldstad) behöver man inte oroa sig, funktionen blir bra. En begränsad mängd värme (energi) kan överföras till ackumulatorvolymen för att t ex bereda tappvarmvatten. Och som sagt en kakelugn kan bli väldigt varm, det finns t ex täljstensugnar med inbyggda bakugnar som kan bli över 250 °C varma! Jag tror inte att en kakelugn, även om den är vattenmantlad, själv orkar värma upp huset. Du blir nog tvungen att ha någon mer kompletterande värmekälla. Det var inte för utan att man i gamla hus hade en kakelugn i varje rum! Fast det är klart, i ett välisolerat hus med öppen planlösning kan en lokaleldstad säkert komma upp i en täckningsgrad på 70-80 % men det kräver att man är en flitig eldare. Jag ser kombinationen solvärme och eldstäder som extra intressant. Under den period när huset inte behöver värmas upp klarar solvärmen varmvattnet och under vintern kan man elda i sin eldstad. På så vis hjälper solvärmen till att skapa ett bekvämare värmesystem samtidigt som man ökar systemverkningsgraden (då den så kallade låglasteldningen kan undvikas). Lycka till med dina fortsatta värmefunderingar
Hej Jag blev lite konfunderad över vem jag skulle kontakta i följande fråga (jag valde mellan Louis Törnquist o er) Om fel av mej v g vidarbefordra. Frågan gäller: Olja eller el nu under vår o framförallt sommar. Jag har en Albinpanna kombi el o olja. På skylten står det Albin Elpanel de Luxe, tillv-år 1993. Pannan ser ut som ett kylskåp o står mitt i vårt enplanshus. Det finns rum på båda sidor om pannrummet. Pannrummet rymmer dusch o tvättmaskin på knappa 4 kvm! Välplanerat. Pannrummet används också som torkrum, så vi tillvaratar stor del av spillvärmen från pannan. Likaså om det känns kyligt inne så öppnar vi panndörren o tar lite snabb värme, innan reglersystemet kommer med värme.. Momentan verkningsgrad är ständigt mätt till 92/93 grader. Det är Bentones brännare o deras tekniker säjer att deras brännare är så effektiva att man lugnt kan köra olja på sommaren. Verkningsgraden är lika hög då. Så vitt jag förstår så måste årsmedelverkningsgraden bli 92/93 då. Över allt läser man emellertid att det är slöseri att köra olja på sommaren eftersom verkningsgraden går ner till 30 - 40 grader, andra experter säjer 60-70. Finns det någon som kan reda ut det här problemet för mej?? Kan ni på Vi i Villa hjälpa mej? Kan ni inte ta upp det i er tidning, ge mej ett besked. Tack! M V H Åke
Hej och tack för Din intressanta fråga! Att definiera verkningsgrad är alltid intressant men det gäller att jämföra rätt saker. Att du har en förbränningsverkningsgrad på 92-93 % kan mycket väl stämma men det är brännarens verkningsgrad som anges, inte pannans. Pannans verkningsgrad är ju mer intressant för Dig som konsument eftersom det är den verkningsgraden som anger hur stor andel av oljeanvändningen som blir till nyttiggjord värme. En förbränningspanna (oavsett som det är olja, ved eller pellets) har bäst verkningsgrad under höglast, dvs under vinterperioden. Under sommartid bli den nyttiggjorda värmen mindre som andel eftersom pannas värmeförluster och start/stopp förluster ökar som andel. Detta medför att pannans totalverkningsgrad blir betydligt lägre förutsatt att pannas värmeförluster inte kan nyttiggöras på något sätt. En förbränningspannas verkningsgrad kan sjunka med 50-70% under sommarhalvåret om man jämför med det optimala driftfallet under vinterperioden (höglasttid). Därför förespråkar jag alltid solvärme i kombination med olika typer av bränslepannor, just för att solvärmen så effektivt ersätter låglasteldning. Vilken verkningsgrad du har på just din panna vågar jag inte säga men den ligger sannolikt lägre än 50% sommartid (med tanke på de värmeförluster du beskriver) och kring 80-90% vintertid, om ni nu lyckas ta till vara på ’spillvärmen’. Det innebär att solvärme förmodligen skulle bli en ganska bra affär då er ’sommarvärme’ kan kosta så mycket som upp till 150 öre /kWh (nyttiggjord värme). Om ni inte vill investera i solvärme så är det sannolikt billigare att använda el under sommaren och samtidigt sänka panntemperaturen så lågt som möjligt med hänsyn tagen till komfort och risk för legionella.
Jag har precis blivit ägare till ett fantastiskt timmerhus från 1800-talets början. Huset behöver dock helrenoveras och jag funderar på hur jag ska värma upp det. Jag kommer att gjuta en platta invändigt innanför befintlig stensockel och hade tänkt gjuta in golvvärmeelement. Dessa skulle värmas upp av en bergvärmepump. Problemet är att husets golv består av gamla breda kilsågade furuplankor som är ca 40mm tjocka och olämpliga i kombination med golvvärme. Har nu fått förslaget att istället kombinera bergvärmepumpen med fläktradiatorer och luftburen värmeåtervinning. Verkar det vettigt? Hur många radiatorer skulle i så fall krävas? Huset är ca 200 kvm stort, fördelat på 2 plan och har oisolerade timmerväggar med stående fasadpanel samt original 2-glasfönster.
Hej och tack för Din fråga! Låter som ett spännande hus men inte helt lätt ur uppvärmningssynpunkt. Både golvvärmealternativet och fläktradiatorerna låter inte optimalt, men bero på vilka förutsättningar som råder. Golvvärme är alltid svårt att applicera i befintliga hus, dels som du nämner för att man inte har bra golvmaterial men också för at de ofta är svårt att isolera under golvvärmen tillräckligt bra. Huset har antagligen haft lokala eldstäder från början och dessa har värmt de enskilda rummen och murstocken. Om det inte är en öppen planlösning måste man sannolikt placera en värmekälla i varje rum. Om inte fönstren är renoverade (eller kompletterade med en extra innerruta) kommer det bli kallt där som en följd av så kallat kallras. För att motverka detta måste man placera någon värmekälla under fönstren. För att få något som passar husets stil kanske man ska söka efter gamla sektionsradiatorer, är dessa svåra att finna går det självklart bra med traditionella panelradiatorer. Värmeåtervinningen av ventilationsluften är naturligtvis ett alternativ men det kan vara svårt att dra luftkanalerna på ett snyggt sätt genom huset. Sannolikt har huset ett ganska stort värmebehov vilket gör att värmepumpen måste kompletteras med någon ytterligare värmekälla. Risken är att Du binder upp en stor del elanvändning för Din uppvärmning. Väljer Du en bergvärmepump måste Du även se över ventilationssystem. Ursprungligen har huset förmodligen ventilerats via en rad kanaler i skorstenen. Om skorstenen blir kall som en följd av utebliven eldning blir ventilationen i huset sämre samtidigt som den relativa fuktigheten kan öka. Ett alternativ kan därför vara att installera en pelletskamin som ger ett bra värmetillskott och som dessutom skjuter till värme till murstocken som gör att husets ursprungliga ventilation fortsätter att fungera. Pelletskaminen placeras lämpligen så att värmespridningen blir så bra som möjligt och den kan också på ett bra sätt komplettera en luftvärmepump. Lycka till med det nya spännande huset!
Frisk luft eller pellets Jag bor i ett hus som är nästintill helt ombyggt 1991.Jag har idag en vedpanna med 2st 500l ackumulatortankar och huset ventileras med självdrag. Min fråga är om jag skall installera en frånluftsvärmepump som jag dockar mot befintlig panna och på så vis få en bättre ventilation på köpet eller om jag skall sätta in en luft/luft värme växlare som blir billigare i installation men som bara ger tillskottsenergi på vintern. Jag har även funderat på en pelletsbrännare i befintlig panna för att slippa en del arbete då jag ändå måste köpa min ved. Som ni förstår så har jag svårt att besluta vilket som blir den bästa helhetslösningen mellan bekvämlighet, kostnad och innemiljö.
Hej och tack för frågan! Dina frågor är inte lätt att svara på, speciellt då man inte kan ta del av alla förutsättningar på plats. Det är viktigt att fundera över är hur komplex värmeanläggning man vill ha. Det finns exempel där frånluftsvärmepumpar kopplas in till befintliga värmesystem men jag tror inte det är speciellt vanligt. Anledningen är systemkombinationens komplicerade funktion och den svåra tekniska utmaningen det innebär. Tekniskt går det naturligtvis men det ställer höga krav på installationen! Det viktiga i Din situation är att Du fastställer vad som är det primära problemet, är det i första hand en bättre ventilation som önskas eller är det bränslekostnaden som ska pressas? Önskas bättre ventilation finns en hel del valmöjligheter. Du kan välja en frånluftsvärmepump som sparar en hel del kWh per år. Man kan också välja en mekanisk till- och frånluft med värmeväxlare, ett så kallat FTX-system, eller enbart en styrd frånluftsfläkt. Dessa systemalternativ har var för sig sina fördelar, både enskilt och i systemkombinationen med pellets och ackumulatortank. Jag har dessvärre inte utrymme att i dessa rader utveckla detta ytterligare. Det mest naturliga verkar trots allt vara att övergå till pelletseldning och utnyttja de befintliga ackumulatortankarna. Du får visserligen inte lägre bränslekostnader men bekvämligheten ökar och ventilationens sjävldragsfunktion ges samma förutsättningar som tidigare. Pelletsbrännaren har en relativt begränsad investeringskostnad och blir på så vis inte allt för kapitalbindande. Du utnyttjar det befintliga vattenburna värmesystemet på samma sätt som tidigare och vill Du komplettera med solvärme går det också bra! Mitt råd blir att ta in grundliga uppgifter från flera håll och utvärdera dom noga, gärna med flera oberoende källor. Definitivt ska Du utnyttja den lokala energirådgivaren, som just i en sådan här valsituation kan bistå med värdefull hjälp. Lycka till!
Hej. Vi bor i ett hus uppvärmt med direktel med en årsförbrukning på ca 25000 kwh.Jag funderar på att sätta in en kakelugn,kan det vara lönsamt?Jag har tillgång till billig ved.Är pellets-kamin bättre? Tycker inte att de är lika "mysiga" och så låter de om dem.Vad säger ni? Magnus
Hej och tack för din fråga! Att komplettera ett hus som har direktverkande el-värme med en lokaleldstad (oavsett om det är en pelletskamin, kakelugn eller en braskamin) tycker jag är en utmärkt lösning. Det är många faktorer som påverkar valet, några av dessa nämner du. Det kan vara en mysfaktor som ger fördel till en av valmöjligheterna medan bekvämligheten talar för den andra. Här måste ni själva fundera igenom kravbilden och låta den fälla avgörande Jag tycker egentligen båda alternativen du nämner har var för sig stora kvalitéer. Du frågar vad som är mest lönsamt. En kakelugn kostar mer än pelletskaminen men i gengäld är bränslet billigare. Ibland kan man till och med få tillgång till ved helt gratis. För att kunna göra en korrekt lönsamhetsberäkning måste man väga in kapitalkostnaden och det pris man får betala för bränslet. Först därefter kan man göra en korrekt jämförelse mellan olika alternativ. Kakelugnen tycker jag man kan betrakta som en möbel. Den är robust och jag vågar påstå att kakelugnen har en överlägsen livslängd. Å andra sidan kräver den en hel del arbetsinsats. Du får mer arbete med vedhanteringen och själva eldandet är inte så automatiserat som i en pelletskamin. Du måste också kontrollera så att du har ett bärigt golv för kakelugnen, den väger en hel del! Pelletskaminen har fördelen att den är mer lättplacerad och dess vikt gör att du kan placera den på ett vanligt träbjälklag. Pelletskaminen är en form av modernt biobränsleeldande som innebär att den i stora avseenden är automatiserad och därmed sköter sig mer självt. Det blir en mer bekväm eldstad vilket naturligtvis är ett stort plus. Man måste också väga in att besparingspotentialen blir betydligt större med en pelletskamin. Eftersom pelletskaminen är termostatstyrd ger den värmetillskott under hela dygnet. Precis som du antyder har pelletskaminerna lite biljud från fläktar vilket man bör uppmärksamma. Det bästa brukar vara att besöka en anläggning som varit i drift en tid för att på plats bilda sig en uppfattning, dessutom får man möjlighet att höra sig för om andra driftserfarenheter, vilket alltid är en stor tillgång i beslutsprocessen. Som jag tidigare nämnt är pelletsen naturligtvis dyrare än traditionell ved, men det kan det ju vara värt. Oavsett om du väljer kakelugn eller pelletskamin ska man noga studera placeringsalternativen. I de fall det finns en murstock (rökkanal) att tillgå är naturligtvis placeringsalternativen begränsade. Men ska det även monteras en skorsten blir ju friheten desto större. Eftersträva en central placering där värmespridningen blir så bra som möjligt. Leverantören eller ortens skorstensfejarmästare kan säkert ge värdefulla råd! Lycka till med val av eldstad! Lars Andrén
Hejsan Jag och min sambo har nyligen flyttat in i ett gammalt hus på 120 m3, och så här in för vintern har jag en fråga. Huset är utrustat med en kombipanna och en oljetank som inte har används på länge. Är det lönt att besiktiga tanken, för vad jag har förstått så måste den besikgas innan den får användas, och elda med olja? Vad jag har förstått så lönar det sig inte att elda med olja jämfört med El. Är det överhuvud taget nån ide att elda med ved om man inte kan få ved väldigt billigt? Tack på förhand Johan
Hej och tack för din fråga! Olja, el eller ved …ja du kan faktiskt använda alla tre uppvärmningskällorna i din panna men jag tänkte ändå tipsa om ytterligare ett alternativ som du inte nämner, nämligen pellets. Men för att ta dina frågor i tur och ordning: Jag är inte helt säker på vem som besiktigar oljetankar men troligtvis kan en oljeleverantör eller ortens skorstensfejarmästare hjälpa dig med detta, eller hänvisa vidare. Det är viktigt att undersöka om oljetanken är uttjänt eller måste åtgärdas för att uppnå gällande säkerhetsbestämmelser. Oljepriset är relativt instabilt just nu och svårt att bedöma framledes. Vi har dessutom höjda koldioxidskatter att vänta. Även framtida el-priser är det svårt att spekulera i. Jag tror att elpriserna i viss mån kommer att följa andra energislag och vi vet att då det inträffar så kallade torrår stiger priserna. Det är också troligt att beskattningen av elen kommer att öka som en följd av att andra energislag kommer att beskattas. Fördelen att använda elvärmen i ditt fall är att du inte behöver göra någon nyinvestering. Jag vill ändå rekommendera dig att låta en installatör gå igenom pannan och se att elpatronernas och pannans funktion och säkerhet uppfyller gällande bestämmelser. Du bör också låta undersöka om det förekommer dragförluster genom pannan och om dessa i så fall kan åtgärdas på något smidigt sätt. Vedalternativet tycker jag är mindre intressant i ditt fall då din panna inte är optimerad för vedeldning. Ska man uppnå en effektiv och säker vedeldning krävs det dessutom att du installerar en ackumulatortank. Självklart är vedeldningen intressant om man kan köpa bränslet billigt men det gäller också att ha utrymmen för dess hantering och lagring. Det krävs förmodligen en hel del investeringar innan du kan börja elda med ved. Jag nämnde pellets inledningsvis. Det är troligt att du kan byta ut din oljebrännare mot en pelletsbrännare. För en human investeringssumma (ca 20.000.-) kan du gå över till pelletseldning, en modern form av biobränsle. Pelletsen är billigare än både el och oljan vilket gör att du sannolikt kan räkna hem investeringen ganska snabbt. När man flyttar in i ett gammalt hus är det ofta många åtgärder som behöver göras och kräver beslut. Värmeförsörjningen kan vara ett av viktiga beslut men behöver för den skull inte stressas fram så länge anläggningen man har fungerar. Den som bäst kan avgöra vad som bli mest lönsamt är en installatör på orten. Ta hjälp av fackmän, det lönar sig alltid! Lycka till! Lars Andrén
Hej, Undrar hur jag skall få värmen att sprida sig till källaren. Har ett enplanshus med källare. På övre planet finns en gjutjärnskamin som är placerad i vardagsrummet. Kaminplaceringen är i ena änden på huset och trappan till källaren är mitt i huset. Hur få ner värmen till källaren (eller få upp kalluften från källaren)? Jerry
Hej och tack för din värmespridningsfråga! Bäst resultat får du förmodligen om den kalla luften i källaren transporteras upp i den delen av huset som är varmast, sannolikt det rum där kaminen är placerad. Enklast är att dra spirorör mellan de båda rummen och med hjälp av en fläkt tvinga upp den kalla luften. Genom att transportera upp den kalla luften (och inte tvärtom) får man med naturlagarnas hjälp en utjämningsfunktion. Värmen kan på det sättet spridas jämt i huset. Mitt råd är att du kontaktar en hantverkare på orten som arbetat med ventilation eller liknande. Han kan på plats ta del av förutsättningarna och ge råd och kostnadsförslag om och i så fall hur spiroröret kan dras genom huset. Lycka till! Lars Andrén
Hejsan, Vi har en befintlig skorsten som används av oljepannan som står i källaren. Nu tänker vi göra om vårt tv-rum på ovanvåningen, där skorstenen går igeom , och installera någon form av kamin. Min fråga är om det går att öppna upp den befintliga skorstenen och använda den till kaminen eller om vi måste installera en ny skorsten? Det bör kanske tilläggas att vi idagsläget inte eldar med olja utan kör på el så egentligen används inte skorstenen. Hälsningar Fredrik Fredrik
Hej och tack för din skorstensfråga! Sannolikt har du flera kanaler i skorstenen vilket gör att någon av dessa kan användas för en kamin på övervåningen. Eventuellt kan du använda kanalen som gått från oljepannan men det är inte säkert att det är en optimal lösning. Dels kanske den pipan inte går förbi där ni tänkt placera kaminen och dels kan den vara värdefull att ha kvar, om inte annat för ventilationsändamål för källaren och inte minst skorstenen. En kall och oventilerad skorsten kan få kondens- och frostskador. Mitt råd är att du kontaktar ortens skorstensfejarmästare för konsultation. Det är viktigt att man besiktigar skorstenen så att den verkligen går att använda. Du får också hjälp att hitta den kanal som går närmast där kaminen ska placeras. Eventuellt kan du också få hjälp att göra nödvändiga ingrepp eller i varje fall hur du bäst går vidare. Lycka till! Lars Andrén
Hej En villa från 1944 (tilläggsisolerad fasad och nya fönster) med oisolerad grund skall värmas i Göteborg. Två våningar + oisolerad vind med 72 kvm byggyta. Tillbygges i år med 60 kvm med golvvärme i betongsula. All värme vattenburen. Olepannan skall ut och likaså tanken på 1,5 m3. Någon stor pelletstank får vi inte plats med så fyllning med tankbil verkar uteslutet. Vi tänker börja med att installera en ackumulatortank och en vedpanna och köra vattenburen el och toppa med ved när det är som kallast. Sen vill vi även installera solvärme för tappvarmvattnet. Kanske en frånluftsvärmepump också kan vara aktuellt. Kan du säga något om val och dimensionering av acktanken och våra funderingar på uppvärmningskombination i övrigt? Ann
Hej! Ackumulatorvolymen ska dimensionernas efter vilken eldstad du väljer. Både solvärmen och en eventuell värmepump fordrar i sig inga större lagringsvolymer. Däremot kräver en större vedpanna (>15 kW) att ackumulatorvolymen är tillräckligt stor för att lagra värmetillförseln från pannan. Det är oerhört viktigt att man är noggrann när man dimensionera ackumulatortankens volym till en vedpanna. Det har både med säkerhet och bekvämlighet att göra. Låt leverantören eller installatören ge ett förslag till systemlösning där ackumulatorvolymen anpassats till pannans storlek. Jag vet inte hur centralt du bor i Göteborg men man måste beakta hanteringen av veden. Den ska transporteras, sågas och klyvas och torka för att slutligen lagras. Detta ställer krav på utrustning och utrymmen. När man eldar i tätbebyggt område ställs i vissa kommuner krav på att produkterna ska vara miljögodkända. Lämpligen undersöks dessa villkor före investeringen. Jag tycker också det kan vara bra att rådfråga ortens skorstensfejarmästare om val av utrustning, skorstenens skick eller var och hur man kan dra en ny om så krävs och i ditt fall kan det också vara lämpligt att få lite tips kring vedhanteringen. Ett annat bra bollplank är kommunens energirådgivare som kan hjälpa dig att utvärdera de förslag du får. Man kan också välja andra lösningar. Först tycker jag at du ska se över möjligheterna med pelletseldning. Hör med någon leverantör vad det finns för möjlighet att bygga ett mindre pelletslager utomhus. Pellets tycker jag är ett bränsle som passar bra i tätbebyggda områden. Hanteringen förenklas enormt jämfört med vedalternativet och själva eldningen har också ett enklare förfarande. Själv bor jag i ett hus från 1912 med ca 125 m² boyta, som vi tilläggsisolerat för ett antal år sedan. Vi valde en vattenmantlad kökspanna, dels för att vi tycker det är bekvämt att elda i boendeplanet och vi får dessutom lite extra "komfortvärme" från eldstaden, dels för att vi ville friställa pannrummet. Kökspannan har en effektavgivning på ca 6 kW (från vattenmantlingen) vilket gör att vi klarar oss med en ackumulatorvolym på 500 liter. Ackumulatorvolymen är dessutom lagom för ett solvärmesystem. Vi valde därför att dockade till 7,5 m² solfångare som täcker vårt tappvarmvattenbehov under 4-6 månader på året och som även ger lite värmetillskott under vår och höst. Att lägga in en luftvärmepump i kombination med en vedpanna och solfångare känns lite överambitiöst. Jag antar att det blir svårt att räkna hem en investering med alla tre värmeproducenterna. Lycka till med ditt värmeval! Lars Andrén
Skall sätta in en täljstenskasset i en så kallad fattigsmanskakelungn.Undrar om det är en bra idé.Och om det är något man behöver tänka på Hans Einarsson
Hej och tack för din fråga! Ordet fattigmanskakelugn får mig att tänka på ett begrepp som fanns förr. En form av enkla murspisar som inte hade kakelugnens vackra utformning utan en enklare design. Vad jag förstår hänvisar du till en modern täljstenskasett, vilket är en modern, så kallad lätt eldstad. Först och främst ska man tänka på eldstadens vikt. Väger den runt 300 kg eller mer måste bjälklaget normalt förstärkas. Det andra man ska vara observant på är att det är vikten som är avgörande för eldstadens värmelagringskapacitet och inte materialvalet. Många har den uppfattningen att täljsten har en alldeles unik förmåga att lagra värme och så kanske det är, relativt sätt. Värmetekniskt är det dock massans vikt som är avgörande för hur länge värmen kan lagras och inget annat. Du måste också tänka på placeringen av eldstaden. För det först ska placeringen väljas med omsorg för att ge så god värmespridning som möjligt. För det andra måsta men ta hänsyn till befintlig eller ny skorsten. I många fall avskräcker dragningen av ny skorsten men jag tycker det inte finns någon anledning att förstora det problemet. Det finns idag moderna skorstenar som är flexibla och enkla i sin konstruktion och montering. Det är dock viktigt att ta hänsyn till hur skorstenen ska dras genom huset. Mitt råd är att Du kontaktar ortens skorstensfejarmästare för att ta del av dina funderingar och ge råd kring både eldstad och skorsten. Även leverantörerna brukar ha värdefulla tips att ge. Lycka till! Lars Andrén
Jag bor i ett hus på 134kvm öppenplanlösning och direktel. Håller på att fundera på var man får den bästa besparingen, pelletskamin eller luft/luft värmepump, jättesvårt att veta vad som är bäst???? Micke
Hej! Jag tycker ditt utgångsläge talar för en pelletskamin. Med en öppen planlösning kan pelletskaminen spara mellan 70-80% av ditt årsvärmebehov, inte illa. Visst kan en luftvärmepump reducera din värmekostnad men inte med samma fördelar som pelletseldningen. Pelletsen är en inhemsk värmekälla, till 100% förnybar och i vissa jämförelser med elvärme mer miljövänlig. Du får visserligen göra en liten arbetsinsats själv men det tycker jag det kan vara värt, inte bara för att det är ett billigt värmealternativ utan för att man också gör en insats för miljön. Värmepumpen innebär mindre skötsel och tillsyn. Man måste dock noggrant räkna på lönsamheten för att se hur den ställer sig i ditt specifika fall. Lycka till! Lars Andrén
Hej! Vi bor i ett 20-talshus där det tidigare funnits kakelugnar i alla rum. Tyvärr är dessa utslängda, men vi skulle vilja sätta in en igen. Vi har fått erbjudande om att få monterat en 20-talsugn, men undrar nu vilka fördelar/nackdelar det innebär att sätta in en nytillverkad respektive gammal ugn (förutom de rent estetiska). Hur ofta måste äldre kakelugnar sättas om pga. otäthet? Skillnaden i verkningsgrad? Kan man elda med flis i gamla ugnar? Kan husets värde påverkas? Har du någon ungefärlig prisuppgift för kostnad av en begagnad kakelugn samt montering respektive totalkostnad för inköp och montering av en ny? Tacksam för svar så snart som möjligt! Lilla My
Hej och tack för frågorna! Nya kakelugnar har i regel bättre verkningsgrad än äldre modeller. En kakelugns verkningsgrad beror till viss del av hur mycket röken kyls i konstruktionen vilket i sig påverkas av rökgaskanalernas längd och kakelugnens vikt. Generellt kan man säga att ju tyngre desto bättre. För att får en bra verkningsgrad är det viktigt att elden får tillräckligt med luft/syre under förbränningsfasen. Moderna kakelugnar har fläkttillsatser som gör det effektivare att sprida värmen i huset. Eldningstekniskt tror jag däremot skillnaden är liten mellan gamla och nya modeller. En skillnad kan ligga i att nya modeller har lite större eldstad vilket gör att man kan nyttja större vedmängder per tillfälle och därmed minska antalet inlägg. Ska man elda med flis måste man ha ett roster för att få bra syretillförsel till elden, i annat fall kan det bli svårt att få en bra förbränning. Samtidigt ska man komma ihåg att så kallad råflis har alldeles för hög fukthalt för att kunna eldas i en kakelugn. Även om du hittar torr flis är jag skeptisk då den typen bränsle kräver större luftmängder än traditionell ved, samtidigt kan det bli för höga förbränningstemperaturer vilket kakelugnen inte är byggd för. Någon har sagt mig att man bör sätta om gamla kakelugnar var tionde år men jag undrar inte om det är ganska ovanligt, jag tror de håller betydligt längre. Vad jag har hört ska man försöka hålla temperaturen i kakelugnen så jämn som möjligt. Det vill säga man ska aldrig låta den svalna ner helt. Regelbunden eldning, från det eldningssäsongen startar på hösten till den slutar på våren, med jämn temperatur och att undvika temperaturchocker tror jag förlänger livslängden. Sannolikt är det teglet i förbränningszonen som tar stryk först vilket innebär att det är antalet eldningstimmar som är avgörande för hur långa intervaller det är mellan omsättningarna. Hör med en kalkugnsmakare för säkerhets skull. Man kan säkert hitta ganska billiga gamla kakelugnar om man har tur. Jag tror dock att priserna varierar väldigt, från några tusenlappar till flera 10.000-tals kronor, beroende på skick och utförande. Det finns också ett estetiskt- och ett antikvärde att ta hänsyn till och som är svårt att uppskatta. Uppsättningen tror jag varierar mellan 10.000:- – 20.000:- beroende på förutsättningarna. Nya kakelugnar finns i många utföranden. Enkla, putsade varianter tror jag inte behöver kosta mer än drygt 20.000:- medan kakelsatta, större modeller säkerligen kostar drygt 40.000:-, uppsatta och klara. Under rubriken "Kakelugnsmakare" i telefonkatalogens Gula Sidor kan du säkert få mer precisa prisuppgifter, både på nya och gamla kakelugnar. Lycka till med kakelugnen, jag har själv två stycken och de värmer på ett härligt sätt! Lars Andrén
Vi funderar på att lägga om uppvärmningssystem och ev. satsa på bergvärme. Vi har berg i dagen på tomten, ca 10 meter från huset, bor på landet och har inga grannar. Har idag direktverkande el,(oljefyllda elradiatorer installerade i mitten på 80-talet) med en årsförbrukning på ca.27.000 kWh,(varit uppe i 31.000 kWh kalla vintrar). Huset är byggt ca.1890 och renoverat på 80-90-talet, vi har delvis källare under huset, vilket medför att vi har kalla golv under halva huset på nedervåningen. I samband med omläggningen av värmesystem har vi tänkt att lägga golvvärme nere i den kalla delen och dra radiatorsystem till resten av huset. Vi har även kakelugn + vedspis som värmekälla vid mycket kalla dagar. Är det lönsamt överhuvudtaget att lägga om systemet, med tanke på investeringskostnad i relation till framtida el-priser? Vi har tänkt höja bottenlånet med ungefärlig investeringskostnad, i samband med omläggning av lån, (30-årig löptid, 50% bundet i 5 år, 50%-rörlig ränta). Ritva Karlsson/ sign. Kalla golv
Att installera en bergvärmepump och dessutom dra ett vattenburet värmesystem medför stora investeringskostnader. Det förefaller som om din nuvarande värmeförbrukning ligger i underkant för att motivera investeringen. Mest lönsamt är sannolikt att öka eldningen i befintliga eldstäder och om möjligt, speciellt om planlösning är gynnsam, utöka antalet eldstäder. Varför inte installera en pelletskamin? Eftersom det finns källare kan man sannolikt isolera golven underifrån. Undersök med en isoleringsfirma kostanden för detta. I och med att du har källare kan det vara billigare att välja vattenburna radiatorer istället för golvvärme. Golvvärmen ställer höga krav på isoleringen. Undersök noga om golvbjälklaget är tillräckligt isolerat och om inte vad det kostar att åtgärda för att tillgodose de isoleringskrav som golvvärmesystemet kräver. Detta bör göras före man funderar på/installerar golvvärmen. Som sagt…er nuvarande värmeförbrukning gör värmepumpsinvesteringen ganska osäker, speciellt med hänsyn till osäkerheten kring framtida elpriser. Lars Andrén
Vi har ett hus på c:a 220 m3 ,med en kombipanna för olja och ved från 1976. I huset finns också en kakelugn och en öppenspis.Vilken uppvärmning tycker du att vi skall satsa på? Leif
Frågan är generell och egentligen omöjlig att svara på utan att få tillgång till lite mer information och hur ni värderar ett värmesystem. Förutom den tekniska och ekonomiska aspekten måste man värdera miljön i sitt val, hur mycket eget arbete man är beredda att lägga och hur man tror att energipriserna utvecklas etc. När man väljer värmesystem är det väsentligt att utgår ifrån hur omfattande energianvändningen är. Ju större energimängd som erfordras för uppvärmning och tappvarmvatten desto större anledning att göra något. Kombipannan i sig har förmodligen ingen optimal verkningsgrad. Som vedpanna fungerar pannan troligtvis sämst och jag vill bestämt råda att ni installerar en ackumulatortank om ni avser elda med ved. En ackumulatortank minskar värmeförlusterna, gör det möjligt att elda mer riktigt och dessutom kan ni installera solfångare för att slippa elda under sommarhalvåret då verkningsgraden från pannan verkligen är låg. Som oljepannan kan man utgå ifrån att verkningsgraden är betydligt bättre. Under sommaren sjunker dock verkningsgraden så även i oljefallet skulle man kunna installera en ackumulatortank för att utnyttja solfångare under sommarhalvåret. En enkel och ganska lönsam investering är att köpa en pelletbrännare som ansluts till pannan. En pelletsbrännare kostar ca 20.000:-, vilket ganska snart betalar sig. Kostnader för ett lager/pelletsförråd tillkommer men det kan man i vissa fall bygga själv eller välja en enkel och billig variant. Pelletsen kostar ungefär hälften mot vad oljan och elen ligger på idag. Ni får lite merarbete men betydligt lägre driftkostnad och dessutom gör ni en stor insats för miljön! Mina råd får ni dock se som övergripande och generella. Utan att få kompletterande information är det svårt att ge något konkret råd. Har ni låga värmekostnader kanske ni inte ska göra något alls. Här ni däremot höga värmekostnader kan en värmepump vara att rekommendera. Utbudet är stort och valmöjligheterna många, ta hjälp av lokala leverantörer/installatörer eller kontakta kommunens energirådgivare för mer konkreta tips! Lars Andrén
Hej! Vi har satt in en braskassett av märket Handöl. Trodde att vi skulle kunna värma huset lite men det blir bara ca 2 grader varmare i samma rum efter att ha eldat i flera timmar. Provtryckningen efter installationen var ok. Hur gör vi för att få det varmare och inte elda för kråkorna? Fam Pettersson
Hej! Då jag inte vet vilken typ av braskasett din fråga avser och hur planlösningen ser ut för huset är det svårt att kunna ge ett bra svar. Normalt brukar insatser i öppna spisar ge en markant skillnad i värmetillförsel i jämförelse med att elda i en öppen spis utan insats. Man ska tänka på att draget (luftomsättningen) vid eldningen är väldigt stor och innebär att en del av värmen dras med genom skorstenen. Anledningen till att du inte får en större temperaturstegring beror troligtvis på att värmen sprider sig till andra delar av huset. Har du öppen planlösning kan en stor andel av värmen sprida sig, t ex till övervåningen, vilket är en stor fördel genom att värmen kommer till del i en större del av huset. Nästa gång sotaren är på besök tycker jag du ska rådfråga honom om funktionen. Naturligtvis borde även leverantören kunna ge svar kring funktion och värmeavgivning. Lars Andrén
Vi har nyligen flyttat till villa, byggt 1930, och eldar som förre ägaren gjort, med ved och en ackumulatortank på bara 330 liter. Eftersom det är lite jobb med veden har vi tänkt byta till pellets. Vår gamla panna är ca 30 år, men enligt en återförsäljare är det ovanligt att själva pannan går sönder utan de flesta kopplar bara in en ny pelletsbrännare till den befintliga pannan. Hur är det egentligen? Är det risk för att pannan går sönder? Nackdelar med att använda en så gammal panna? Och ska vi ha ackumulatortanken kvar? Pia, Jönköping
Jag är av den uppfattningen att man aldrig ska göra sig av med utrustning som fungerar. Visserligen kan man inte avgöra hur länge den gamla pannan håller, den kan faktiskt gå sönder i samma sekund som jag skriver dessa rader. Vanligt är att man behåller den gamla pannan och ansluter pelletsbrännaren till denna. Skulle ett haveri uppkomma kan man antingen köpa en begagnad panna eller satsa på en ny. Nackdelen med att använda den gamla pannan är i första hand att man aldrig vet när den havererar och att man sannolikt har en sämre verkningsgrad i en äldre utrustning än en ny. Nyttan av den befintliga tanken kan man först avgöra när man vet hur den ser ut och i vilket skick den är. För att den ska tillföra något i systemet bör den vara utrustad med shuntgrupp för uppvärmningen och växlare/varmvattenblandare för tappvarmvattnet. På så vis skapas en viss beredskap i systemet samtidigt som det blir möjligt att komplettera andra värmeproducenter i framtiden, t ex solfångare! Sannolikt går det bra att använda den befintliga pannan för anslutning av palletsbränanre men man kan se det ur många aspekter… Byter man all utrustning vid en och samma tidpunkt spar man bekymmer men får en högre investeringssumma. Väljer man att byta i etapper delar man upp investeringssumman (och bekymren) under en längre tidsperiod. Lycka till med pelletseldningen! Lars Andrén
Hej! Vi har en 1 1/2 plansvilla. På vintern eldar vi med briketter och på sommaren kör vi på el. Tror du om vi köpte en pelletsbrännare istället att vi skulle få ner driftkostnaden? Det går åt ca 4 ton briketter på vintern. Elen är beräknad till ca 17 000 kWh. Lotta
Hej och tack för din biobränsle fråga! Jag tror knappast du får ner kostnaden genom att gå från bricketteldning till pellets. Till att börja med få du en kapitalkostnad för pelletspannan (alt. ombyggnad av befintlig panna), lager och distribution som ska räknas med i kalkylen. Briketter som bränsle brukar dessutom vara billigare än pellets vilket gör att även bränslekostnaden är lägre som du har det idag. Om det inte finns en automatiserad shuntvärmereglerutrustning bör en sådan installera vilket borde sänka bränslebehovet ganska rejält. Vad du däremot vinner med att gå över till pellets är att eldningen blir mycket mer bekväm, det vill säga din egen arbetsinsats blir långt mycket mindre än som du har det idag. Utan att veta vilken eldningsutrustning du har idag kan jag förmoda att verkningsgraden blir högre i en pelletseldad utrustning än den befintliga pannan. Men detta är enbart en gissning då jag inte vet vilken utrustning som nyttjas idag. Vissa vedpannor kan konverteras till pelletspannor direkt men det ska man överlåta till en fackman som på plats kan se den möjligheten.! Rådgör med en rörinstallatör på orten eller kommunens energirådgivare för att få grepp om vad som är det mest gynnsamma i just ditt fall.! Värmande hälsningar! Lars Andrén
Vi i Villa
I Sveriges största villatidning finns en mängd värdefull information. Först och främst en rad artiklar som kan ha stort läsvärdemen också många annonsörer som kan vara bra att nå för detaljerad information inom respektive produkområde. Vi i Villas olika experter har många typer av frågor som kan vara intressanta att ta del av.
http://www.viivilla.se
Råd och Rön
Konsumentverket gör en rad olika konsumenttester. På deras hemsida finns många spännande ’bäst-i-test-resultat’ redovisade... www.konsumentverket.se
KONSUMENTFRÅGOR
Som konsument är det många gånger svårt att bilda sig en uppfattning om de olika värmealternativ som står till buds. För att underlätta och hjälpa till att hitta opartisk information om värmesystem för småhus finns här några bra länkar:
Statens energimyndighet Energimyndigheten har ansvar att genomföra delar av den energipolitik som beslutas. På myndighetens hemsida www.energimyndigheten.se finns en bred enerfgiinformation samlad. Bland annat kan Du hitta Din lokala energirådgivare på denna hemsida.
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut miljögodkänner och P-märker en rad olika värmetekniska produkter. På SPs hemsida www.sp.se finns många produkter redovisade, allt i från solfångare till pelletskaminer.
För er som har frågor kring elpriset eller har svårtolkade elräkningar finns det en ny myndighet som hjälper till att svara och stötta upp. Ni får enklast kontakt via www.elradgivningsbyran.se eller genom att ringa: 08/450 92 92.