Lars Andrén
070 - 53 585 80
info@drivkraft.nu

Eldstad

S:

Det kan vara mer energieffektivt (och därmed ekonomiskt försvarbart) att använda sig av pannans el-patron än att elda pellets för det energibehov som råder under sommaren men det beror lite på hur stora varmvattenmängder det rör sig om sommartid och naturligtvis priset på elen jämfört med priset på pelletsen.
Den i mina ögon allra trevligaste kombinationen är dock att använda solfångare under sommarhalvåret. Du måste då investera i en mindre ackumulatortank (cirka 500 liter) som har en värmeslinga för solvärmen och två värmeslingor för tappvarmvatten (eller en lång utdragen, för att öka temperaturskiktningen i tanken). Det kan också vara en fördel att ha en shuntgrupp för värmesystemet på ackumulatortanken. På så vis kan du stänga av pannan helt 4 – 6 månader om året. Du får därmed ett bra systemutnyttjande vilket årligen kommer att spara 25-35 % av pelletsmängden.

S:

Utan att veta vad det är för modell på vedspisen som du avser tror jag det är svårt att montera in vattenburna värmeslingor som effektivt och säkert kan omvandla värmen i eldstaden för att överföra den till en ackumulatortank. Möjligen kan det finnas någon typ av vattenburen värmeväxlare som kan placeras i rökgaskanalen efter vedspisen, men det kräver att du har rätt förutsättningar. Ortens skorstensfejarmästare kan sannolikt hjälpa dig att undersöka detta.
Om en vedspis ska vattenmantlas eller kylas med vatten är det viktigt att det sker på ett sätt så att det inte kan uppstå övertemperaturer med risk för kokning eller att eldhärden kyls så att det kan bli problem med igensotning eller liknande. Dessvärre tror jag inte det finns några möjligheter att göra detta på ett säkert och funktionellt sätt i en vedspis som inte är konstruerad från början för att vara vattenkyld.
Jag tycker att du i första hand ska undersöka vad det finns för nya kökspannor (det vill säga en vattenmantlad vedspis avsedd att placeras i kök eller matrum) som kan uppfylla de önskemål du har. Utbudet är ganska stort så jag tror det finns alla möjligheter hitta kostnadseffektiva varianter som passar in i miljön och framför allt kan användas på ett säkert sätt.

S:

När du väljer radiatorer är det först och främst rummets värmebehov som styr valet. Sedan kan värmesystemets framledningstemperatur ha en inverkan på vilken typ av radiator som är lämpligast. Utrymmet och rummets beskaffenhet (om det är trångt, stora eller små fönsterareor etc.) kan också ha en viss inverkan på valet. Råder det utrymmesbrist kan det till exempel vara bättre med dubbla eller trippla radiatorkonstruktioner, helt enkelt för att de avger en större mängd värme i förhållande till den plats de tar på väggen.

S:

Först och främst tycker jag att du ska undersöka om det inte går att få ordning på termostaterna som finns idag. Det kan också vara idé att byta ut bristfälliga termostater före en investering i en ny shuntstyrning.
Väljer du en värmestyrning med utomhusgivare är dessa i allmänhet lite svårare att ställa in för en som inte har vana att injustera den här typen av utrustning. Väljer du en shuntstyrning med inomhusgivare bör rumsgivaren placeras på första boendeplanet, gärna centralt i byggnaden och så att den inte påverkas av värme från köket eller blir solbelyst eller mäter av någon annan värmekälla (till exempel en lokaleldstad). Att placera givaren vid entrén eller trappan upp till andra våning brukar vara bra alternativ.
Kommunens Energi- och Klimatrådgivare brukar vara bra på det här. Det finns också studier gjorda som jag tror du kan hitta på www.energimyndigheten.se

S:

Frågan är vilka önskemål du har på anläggningen och vilka krav du ställer vad gäller bekvämlighet, inomhustemperaturer osv. I och med att huset har en murstock känns det naturligt att använda den och då kan pellets vara ett bra alternativ. Eftersom det är ett fritidshus och du värmt huset med elektricitet kan en värmepump vara ett väl så bra alternativ. Med tanke på att det är ett fritidshus och att ni därmed inte är där hela tiden kan det passa bra med en värmepump eftersom den inte kräver någon passning.
Frågan blir om du vill ha ett system med mindre el-beroende eller om det kan vara aktuellt med ett system som kräver lite mer tillsyn. Fundera över vikten av att ha ett självgående system mot att minska el-beroendet. Samtidigt är det viktigt att beakta vad ett byte av värmesystem kan få för inverkan på ventilationen i huset och värmehållningen i källaren.
Det är också viktigt att se över radiatorerna i värmekretsen. Har pannan börjat rosta kan mycket väl radiatorerna också börjat angripas av korrosion. Det bör du också se över och ha med i vågskålen när du gör ditt val.

S:

Vi har ett timmerhus som lantställe. Kan man tilläggsisolera utvändigt??? Inifrån är det gipsskiva på reglar 60 cc c:a 10cm isolering, sen timret. Vi har tänkt bygga ut huset på längden. Hur bör vi göra för att få det ok. Det känns som att ert timmerhus skulle få en helt ny karaktär om ni väljer […]

S:

Hej! Skorstenen ska sotas regelbundet av en person som har gått utbildning, och i vilken omfattning beror på hur mycket ni eldar i den öppna spisen (skorstensfejarmästaren kan ge besked om detta).

För en öppen spis som eldasför trivseleldning eller i fritidshus säger en lagstiftning från 2004 att sotningen ska ske var fjärde år. Så länge skorstensfejarmästaren inte anmodar någon besiktning torde skorstenen vara i bra skick. Den finns en lagstadgadbrandskyddskontroll för eldstäder i fritidshus som ska ske var 8:e år. Normalt aviserar sotningsdistriktet i kommunen om brandskyddskontroll och sotning. Om det av någon anledning inte aviseras är man som fastighetsägare skyldig att kontakta kommunen eller sotningsistriktet.  

Så fort ni ändrar på funktionen eller installerar något måste detta besktigas av skorstensfejarmästaren.

Det är väldigt viktigt att installationen blir fackmannamässigt utförd. Inte minst av säkerhetsskäl. Antar att ertförsäkringsbolag ställer det som krav om brandförsäkringen ska gälla.

S:

Mer information om pelleteldning hittar du på www.hundraprocent.info Du kan också höra med kommunens Energi- och klimatrådgivare som ofta har kunskap krint lämpliga leverantörer och lokala installatörer.
Det finns små effektiva och mer eller mindre helautomatiserade pelletkaminer och som kan vattenmantlas. Ställer mig tveksam till golvvärme i källaren då det kan vara svårt att isolera tillräckligt. Sannolikt är det både enklare och billigare att välja vattenburna radiatorer för det utrymmet.

Även om kakelugnen är lite defekt kan den betinga ett visst värde. Du ska definitivt prova att annonsera ut den.

S:

Jag tycker du ska titta på en pelletkamin. Det är ett förädlat biobränsle som inte behöver skräpa ner något. Väljer du en kamin med ett externt pelletförråd får du automatisk matning av bränslet vilket gör hanteringen både smidig och bekväm. Det finns moderna pelletkaminer som är mer eller mindre självaskande vilket gör att du slipper den hanteringen också. Pellets är ett förnybart bränsle som påverkar miljön minimalt och dessutom inte tillför  växthusgaser till atmosfären. 

Gas är ur klimatsynpunkt ett sämre alternativt och dessutom lite bökigare att  hantera. Prisbilden tror jag också är till fördel för pellets.

S:

Vågar inte ge några råd när jag inte vet exakt hur braskaminen ser ut och övriga förutsättningar.

Generellt tror jag det räcker att mineritskivan är lika bred som kaminen och behöver alltså inte vara bredare. Det viktiga är att det inte finns någon risk för att kaminens strålningsvärme når väggen och vilken brandklass väggkonstruktionen och dess ytskikt har.
Jag tycker att du ska höra med skorstensfejarmästaren igen. Det är trots allt han eller hon som ska besiktiga installationen och ge ett godkännande. Av det skälet måste det finnas ett regelverk att följa. Får du inte tillförlitliga instruktioner får du antingen vända dig till någon annan skorstensfejarmästare eller höra medtillverkaren av kaminen.
Chansa inte, se till att ha marginal så att du eliminerar alla risker för brand !

Bland uppdragsgivarna

  • Statens Energimyndighet
  • Stockholm Stad
  • HSB
  • Energikontor Sydost
  • NENET
  • Fortum
  • Halmstad Högskola
  • Solar Region Skåne
  • Riksbyggen
  • Skarland Press (Norge)
  • Hållbar Utveckling Väst
  • Studieförbundet Vuxenskolan
  • Sveriges Tekniska Forsknings- institut
  • TermoTech
  • easyFairs
  • Sveriges Exportråd
  • Sparbanken Vänersborg
  • Handelsbanken Falkenberg
  • Göteborgs Stad
  • Svenska Solenergiföreningen
  • SERO
  • Sveriges Kommuner och Landsting
  • Varbergs Sparbank
  • Slussen.Biz
  • BAXI
  • L.E.B. Consult
  • SWECO
  • Södertörns Fjärrvärme
  • Svenska Kyrkan