Lars Andrén
070 - 53 585 80
info@drivkraft.nu

Isolering/Fönster

S:

Eftersom du redan har en putsad tegelfasad ser jag små möjligheter att komplettera utvändigt med något fyllnadsmaterial som skulle fungerar som en form av tilläggsisolering. Det hade annars kunnat vara ett alternativ. Det ska dock poängteras att de är viktigt att en sådan åtgärd blir fackmannamässigt utförd så det gäller att utvärdera metoderna noga innan beslut tas för att genomföra den här varianten.
Med utgångspunkt från vad du skriver tror jag att alternativet att isolera på innerväggen men någon form av purskiva är den enklaste och bästa lösningen. Det har under senare år kommit nya isolermaterial för innerväggar som verkar intressanta. Det kan vara värt att undersöka!
Generellt brukar en tilläggsisolering av vinden vara den mest kostnadseffektiva åtgärden. Det ska du definitivt undersöka, vad det kostar och vad det kan ge för resultat och återbetalningstid.
Sedan är det bra att du har bytt fönster. Ungefär 35 % av värmeförlusterna i ett småhus sker genom fönsterareorna.
Pelletseldning är bra. Vill du minska bränslemängden skulle du kunna investera i solvärme. Solvärmen gör att du i det närmaste halverar eldningssäsongen och sannolikt kan minska bränslemängden med 30-35 %, beroende på utrustning och hur mycket varmvatten som hushållet gör av med.
Det finns med andra ord många åtgärder som kan minska energianvändningen och det gäller att vara noggrann i de val som görs.

S:

Tätningslisterna kan hålla länge och åldrandet beror på vilket material de är tillverkade av. Nyttan med tätningen kan också påverkas av åverkan, det vill säga om de slitits ut i samband med i vilken omfattning fönster och dörrar öppnats under årens lopp.
I första hand ska du undersöka att tätningslisterna är hela och sitter där dom ska. I andra hand kan man se över så att dom inte börjat ”vittra” sönder eller på annat sätt ändrat form eller skadats. Ett enkelt sätt att kontrollera ”tätheten” är att tända ett stearinljus och se om lågan påverkas av luftrörelser. Var bara aktsam så det inte börjar brinna i gardiner eller annat!
Det är mycket möjligt att dina 20 år gamla lister fortfarande håller önskvärd prestanda och kan göra så under många år till. Men det finns all anledning att noga kontrollera ovanstående så att de verkligen fyller den funktion som det var tänkt från början.

S:

Isbildningen beror sannolikt på att det blir väldigt kallt någon stans på fönstret på grund av att kylan leds in genom konstruktionen eller med luft som sipprar in för att tätningen (isoleringen/drevningen) mellan fönstret inte är fullgod. Isbildningen kan sedan förstärkas genom att det är en bristfällig luftcirkulation i rummet, eller snarare vid fönstret.
Det gäller att ta reda på U-värdet för de olika delarna av fönsterkonstruktionen. Det sammanlagda U-värdet av fönstret är det intressanta (glaset, bågen och karmen) och det som fastslår värmeförlusterna. Det kan förhålla sig så att de nya fönstren har bra U-värde för glaset men sämre i båge och karm. Är fönsterbågen bristfälligt isolerad kan det bildas kondens på fönstret som sedan fryser när det blir riktigt kallt.
Kondensbildningen är inte skadlig så länge den inte tränger ner i byggnadskonstruktionen. Det är viktigt att du är uppmärksam kring detta.

S:

Det troliga är att isoleringen (drevningen) mellan fönstret och karmen inte är fullgod. Det går att synliggöra värmeförlusterna med en värmekamera. Bilderna som värmekameran visar är förluster som kan bero på luftläckage eller att konstruktionen är dåligt isolerad (värmeläckage). Med ett vanligt stearinljus (genom att följa hur lågan rör sig) kan du kontrollera om det är tätt mellan karm och vägg och mellan karm och både.
Ansvarsfrågan kan jag inte bedöma utifrån den knapphändiga informationen men det borde vara det företag som har gjort installationen som bär ansvaret, om det inte kan konstateras att det är något fel på konstruktionen av fönstret.
När du har konstaterat värmeförlusterna med en värmekamera skulle du kunna kontakta kommunens konsumentrådgivare för att få vägledning hur du lämpligen går vidare.

S:

Det känns som att ert timmerhus skulle få en helt ny karaktär om ni väljer att tilläggsisolera utvändigt. Spontant känns det som att du ska försöka hitta lösningar som går att göra inifrån. Jag har hört talas om att det finns högeffektiv isolering som enkelt går att applicera på den befintliga innerväggen, det kanske kan vara ett bra alternativ? Det är viktigt att du undersöker kostnaden i förhållande till nyttan. Vad vinner du i värmeprestanda mot den investeringen du behöver göra?
Vad gäller tillbyggnaden så blir det lättare, då du enklare kan uppnå bra värmeprestanda och samtidigt välja fasadmaterial (timmer) som överensstämmer och harmoniserar med det ni har idag.

S:

Hej! Luftvolymen mellan glasen ska ventileras utåt, det vill säga det ska vara tätt mellan rummet och det innersta fönsterglaset. Vad jag kan utläsa är det så dina fönster är konstruerade? Det räcker att det är en liten ventilationsspalt (kort och smal) mellan uteluften och det yttre fönsterglaset. Sitter tätningslisten fel kan fönsterbågen ta skada av fukt och kondens som kan bildas mellan fönsterglasen.

S:

Hej! Det var inte lätt att svara på. Är du säker på att det krävs någon tillsatsvärme? Jordkällare brukar ju hålla tillräcklig värme utan någon extra tillsatsvärme. Frågan är hur ni har tänkt göra med belysningen? Sedan brukar det alltid vara bra att se över om det går att tilläggsisolera på något sätt. Dörren brukar till exempel alltid vara en ”värmetjuv”.

S:

Väggkonstruktionen har en luftspalt som inte får fyllas med något isoleringsmaterial. Risken är att du förhindrar fuktvandringen och den utvädring av fukt som kommer inifrån. Detta kan leda till att fukt ackumuleras i väggen och som i värsta fall leder till mögelskador. Det säkraste, med den konstruktion du anger, är att isolera invändigt. Under senare år har det kommit intressanta typer av isolereingsfilmer som är lättapplicerade och inte tar såmycket utrymme i anspråk. För att hitta olika fabrikat kan du dels söka på nätet och dels kontakta kommunens Energi- och Klimatrådgivare. Var noga med att säkerställa materialinnehåll och hur en korrekt och säker applikation ska genomföras.

S:

Jag tycker att du förstoch främst ska be leverantören om att få testprotokollet (som utförs avSP-Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås) på den fönstertyp du köpt. Du kan då enkelt se om U-värdet stämmer överens med det du beställt. U-värdet som du angett ligger långt över den nivå som används i energieffektiva hus eller byggnader som ska uppnå passivhusstandard. Ett fönster bör ha ett U-värde på 1,0 (helst lägre) för att slippa kallras när utomhustemperaturen är låg. Av den information du lämnar kan orsaken till det upplevda golvdraget dels bero på att U-värdet ligger så högt som 1,5. Det kan också vara så (vilket kanske är mer troligt) att det läcker in luft. Det är inte ovanligt att karmar sitter skevt och är undermåligt isolerade vilket får den här typen av drag som du beskriver. Du bör undersöka så att monteringen skett fackmannamässigt och inte minst vikigt att det drevats och isolerats på rätt sätt. En bra metod att kontrollera detta är att göra en värmefotografering. Resultatet från en sådan visar eventuella köldbryggor och bristfällig drevning.

S:

Det är inte ovanligt med golvdrag i äldre hus. Ofta beror det på bristfällig isolering i golvet eller en otätkonstruktion. Det kan också vara dåligt isolerade fönster som ger upphov till golvdraget. Eftersom ni har torpargrund går det förmodligen att tilläggsisolera underifrån. Det viktiga att tilläggsisoleringen görs fackmannamässigt. Skumisolering kan till exempel ge en för tät konstruktion som i värsta fall kan innebära fuktbildning där man inte önskar. Lösfyllnadsisolering som man blåser in kan vara ett bra alternativ då det många gånger fyller upp bättre och samtidigt tillåter den fuktvandring som behövs. Men råd är att ni kontaktar enisoleringsfirma som undersöker förutsättningarna och ger råd hur tilläggsisoleringen bäst sker, både i torpargrunden och för att få bukt med kylan på övervåningen. Ni kan också höra med kommunens Energi- och Klimatrådgivare som ofta har bra kläm på vilka som är duktiga på isolering i regionen.

S:

Vindlasten har en stor betydelse för nerkylningen av huset. Är huset placerat på en vindutsatt plats påverkar det självklart värmeförlusterna. Det gäller att tänka på var och hur huskroppen placeras när det gäller nyproduktion och vilket fasadmaterial som används. Generellt ökar värmeförlusten ju slätare väggmaterialet är. Gäller det ett befintligt hus är det lämpligt att se över hur vindlasten kan minimeras, t ex med hjälp av staket, buskage (tänk bara på att inte placeras vegetationen så nära väggen att den kan binda fukt och därmed förorsaka andra problem) och växtlighet eller att placera redskapsskjul strategiskt.

S:

Din fråga är dessvärre omöjlig att besvara. Energiåtgången för värmeslingan beror på slingans längd och hur den regleras och om den är vattenburen eller el-uppvärmd. För att kunna veta om den kan stängas av bör du undersöka varför den är placerad där och vilken funktion den ska uppfylla. Det finns säkert många som stängt av den här typen av värmeslingor utan att det hänt så mycket men det går inte att vara säker förrän du kontrollerat varför den monterats.

S:

Hej ! Det låter som en utmärkt idé att tilläggsisolera vinden. Lösullsisolering av cellulosa eller träfiber är något som jag varmt rekommenderar. Kutterspån känns dock inte som en optimal lösning. Tänk på att det måste vara en luftspalt mellan tak och vägg för att säkerställa att eventuell fukt kan transporteras bort. Genom att vindbjälklaget tilläggsisoleras kan fuktförändringar uppstå. Det gäller att kunna inspektera vinden för att se att ingen fukt ansamlas på innertaket (yttertakets insida) eller någon annanstans i konstruktionen. Se till att det verkligen går att göra en okulär besiktning och att detta sker en till två gånger per år. Ett bra tips är att fotografera för att lättare kunna konstatera förändringar som sker i framtiden. Anlita en fackman som kan ge goda råd hur du ska göra. Det gäller att göra rätt så att det inte uppstår fukt- och mögelproblem som en följd av tilläggsisoleringen. Generellt brukar en tilläggsisolering av ett vindbjälkslag vara den absolut mest lönsamma investeringen för en villaägare!

S:

Hej !! Dessvärre tror jag det inte finns några effektiva och kostnadsmässigt försvarbara sätt att täta ”läckande” fönster. Vissa konstruktioner har isolerande argongas (eller annan ”specialgas”), som i så fall måste ersättas. Detta är praktiskt komplicerat, för att inte säga omöjligt. Jag tror dessvärre att det inte finns något annan lösning än att byta den läckande isolerrutan. Det räcker alltså att ersätta den läckande glaskasetten, vilket innebär att inte hela fönstret behöver inte bytas ut. Det kan vara på sin plats att se över alla fönstren, har ett börjat läcka finns det stor risk att fler är ”drabbade”.

S:

Hej och tack för frågan! Det första jag kommer att tänka på är ‘hårda isoleringsskivor’. Det finns en hel del olika fabrikat att välja mellan och ju tjockare ni får plats med desto bättre isolervärde. Bäst och säkrast förankring är om isolerskivorna kan skruvas fast i bottenplattan. Undvik luftspalter och köldbryggor. Det är inte säkert att golvet kommer att upplevas varmare. Kalla golv eller golvdrag kan bero på många andra saker, till exempel kallras från fönster. Däremot tror jag att åtgärden kommer att reducera värmeåtgången och sänka energikostnaderna!

S:

Hej och tack för din fråga! Förmodligen beror det kalla golvet på värmeförluster genom golvbjälklaget och inte så mycket på förluster genom väggarna. Det kan också vara så att du enbart uppfattar golvet som kallt eftersom den relativa fuktigheten är hög i ett badrum och att man i regel önskar lite högre temperaturer i den typen av utrymmen. Sannolikt skulle det göra marginell skillnad om du grävde upp och isolerade ”utifrån” med cellplast. Det är emellertid lite svårt att avgöra med den information du ger så det bästa är nog att du tar fackmannahjälp och låter någon på plats ta del av förutsättningarna och ger råd om vad som är den bästa lösningen och framför allt först konstaterar om golvet verkligen är kallt. Hoppas det löser sig!

S:

Hej! För att värmekameran ska ge utslag måste det vara en temperaturskillnad, det vill säga att det är varmare inne än ute. Helt enkelt för att kunna se temperaskillnaden på in- respektive utsidan. Om du har samma temperatur inne som ute ger värmekameran inget tillförlitligt resultat. Mitt råd är att du sätter på värmen i huset och då passar på att använda värmekameran. Lycka till!

S:

Hej och tack för frågan! Tekniken att isolera med fiber eller lösull (typ ekofiber, termoträ eller liknande) i väggar och golv är vedertagen och väl beprövad och du behöver inte vara orolig att det skulle medföra några risker för huset. Men som alltid gäller det att göra rätt och anlita hantverkare som vet hur man ska göra. Det gäller till exempel att inte få kondensutfällning i torpargrunden som sedan kan orsaka fukt- och mögelproblem. Det är också viktigt att isoleringsmaterialet verkligen sprids jämnt i golv- eller väggkonstruktionen. Som sagt det gäller att hitta en entreprenör som kan tekniken.

S:

Hej och tack för frågan! Förmodligen är det inte golvvärmesystemet som är orsaken till det uppstådda kallraset utan fönstren. Är inte fönsterkonstruktionen tillräckligt bra isolerad kan det ge ett ökat kallras och därmed försämra inomhuskomforten. För att undvika den här typen av problem måste fönstret ha ett u-värde lägre än 1,5 W/m²K eller ännu hellre ner mot 1,2 W/m²K. Den fukt som kan uppstå är huvudsakligen ett kosmetiskt problem, men du måste vara uppmärksam så att inte färgen flagnar eller att fönsterkonstruktionen i övrigt tar skada. Ett sätt att minska fuktbildningen på fönstrets insida är att öka ventilationen i rummet och att inte ha för täta gardiner eller persienner för fönstret. Lycka till!

S:

Hej! Ett välisolerat fönster som utsätts för kall strålning från himlen och inte (på grund av att det är bra isolerat) kan tillgodogöra sig någon värmeförluster från rumsvärmen kan imma igen. Det beror på att när utomhusluften kallnar kondenserar vattenångan och blir till små vattendroppar (imma eller kondens) som sätter sig på det kalla fönstret. Det välisolerade fönstret släpper inte igenom någon värme som kan ”värma” bort kondensen. Trösten är att moderna fönster är byggda för att tåla den här kondensen och egentligen är det bara ett bevis för att fönstret är bra isolerat! Fenomenet har det inget att göra med om det är tvättat eller inte. Det ända sättet att komma ifrån problemet är att ha en takfot som ”skuggar fönstret” och gör det omöjligt för den kalla strålningen att träffa fönsterytan.

S:

Hej och tack för frågan! Det finns allrid en risk för fukt och mögelproblem när man tilläggsisolerar något utrymme. Som en följd av tilläggsisoleringen sänks temperaturen i utrymmet vilket leder till att den relativa fukthalten ökar och som kan orsaka mögelangrepp på t ex yttertakets insida. Det viktiga när du gör tilläggsisoleringen är att bibehålla ventilationen och att tilläggsisoleringen inte på något sätt ”stänger” igen luftcirkulationen. När det gäller lösull brukar man inte lägga någon ångspärr utan låta isoleringen ligga fritt. Det går att placera ut en ångspärr men den måste ligga under isoleringen och vara heltäckande och tät. Har du en skorsten som används och passerar utrymmet är detta en fördel. Det finns en speciell ventilationsutrustning för den här typen av utrymmen som ökar luftomsättningen nät fukthalten stiger (och därmed ventilerar ut fukten) och minskar luftomsättningen när luften ute är fuktigare än luften i vindsutrymmet. Var noga med att inspektera utrymmet ett par gånger om året. Se över om det blir kondensutfällning eller om det bildas färgförändringar på yttertakets insida. I sammanhanget kan nämnas att en av de mest kostnadseffektiva värmebesparande åtgärderna är att tilläggsisolera ett vindbjälkslag.

S:

Hej! Kondensen på dina fönster kan bero på många saker. Först och främst har den relativa fuktigheten (som inte bör överstiga 70% när det är kallt ute) i rummet stor inverkan på om det blir kondens. Sedan kan bristfällig luftcirkulation eller kyla vid fönstrena påverka kondensbildningen tillsammans med otätheter och/eller bristfälligt isolerade fönster. Försök att öka luftcirkulationen runt fönstren, se till att det kontinuerligt kommer värme från radiatorerna och att denna värme inte stoppas upp av gardiner eller annat. Fortsätter problemen är det nog lämpligt att någon fackman på plats ser vad som kan göras och i värsta fall är ända lösningen att investera i bättre isolerade fönster. Hoppas det löser sig!

S:

Hej! Det är definitivt en bra lösning om du väljer det i lös form. Då kan du ganska enkelt göra arbetet och isoleringsvärdet blir i allmänhet bra. Tänk på att vara noga med luftspalter så att du inte får kondensproblem i framtiden.

S:

Hej! Det låter som en mycket bra lösning. Ska du ta i lite extra kan du köpa en isolerruta med gasfyllning och emissionsskikt. Kan du göra jobbet själv låter det som en mycket kostnadseffektiv lösning. Var bara noga med att följa monteringsråd och annat och tänk på att fönsterbågen får en helt annan vikt efter åtgärden.

S:

Hej! Det är klart att man kan få fukt- och mögelproblem i huskonstruktioner som inte är genomtänkta. Men risken blir inte större för att man isolerar bättre och därmed minskar värmeförlusterna. En byggnad kan få fukt- och mögelproblem i konstruktionen om den är felkonstruerad, t ex om den är otät så att fukt kan ledas ut i väggen, eller att ventilationssystemet inte fungerar som den ska. Det är emellertid viktigt att fuktspärrar placerar rätt i konstruktionen och det är viktigare ju mer välisolerad huskonstruktionen är. Lycka till med ert nya hus!

S:

Hej och tack för din fönsterfråga! Självklart blir det mindre värmeförluster som du lägger till en isolerruta till ditt befintliga fönster. Jag kan inte säga hur mycket och säkert varierar det mellan olika konstruktioner och fabrikat. Man kan nog förvänta sig minst 15-25 % och sätter man det i en relation att den totala värmeförlusten genom fönster i småhus motsvarar 35% blir det ganska stora energimängder. Ett så kallat typhus använder årligen ca 15 000 kWh för uppvärmning, 35 % av denna energimängd (5 250 kWh ) kompenserar värmeförluster genom fönster. Skulle isolerrutan spara 20% av detta motsvarar det drygt 2 000 kWh per år. Sedan kan du få andra effekter med en extra isolerruta, mindre kallras (det som upplevs som golvdrag) och mindre buller (om du nu har trafik utanför). Det är viktigt att du väljer en etablerad och utprovad teknik och också jämför kostnad och nytta med att byta ut fönstren till ny, modern och välisolerad teknik. Lycka till med isolerrutan!

S:

Hej och tack för frågan! Det viktigaste är att du kontrollerar fönstrets U-värde som är en definition på dess värmeförluster. Värmeförlusten anges i U-värde och ju lägre värde desto bättre isolerat är fönstret. Var observant på att U-värdet ska ange hela fönstret (inkl. båge o karm) och inte bara glaset. Det finns självklart olika konstruktioner och fabrikat att välja mellan och det man ska titta på är i första hand fönstrets isolervärde men också hur konstruktionen är rent kvalitetsmässigt, dvs hållbarhet och livslängd samt hur lätt/svårt det är att tvätta. Det finns lite olika rekommendationer men allmänt brukar man säga att vid nyproduktion bör man välja ett fönster med 1,0 W/m², K i U-värde och vid ombyggnation (utbyte av befintliga) högst 1,3 i U-värde. Bra fönster har i regel två eller tre glas ihopsatta i en så kallad isolerruta. Mellanrummet mellan glasen är hermetiskt tillslutet och ibland fyllt med ädelgas, argon eller krypton. Det man ska undvika är fönster med ”kallras”, dvs när innerrutan blir kall och kyler rumsluften som rasar ner mot golvet och man får en upplevelse av golvdrag. Man ska också komma ihåg att väldigt välisolerade fönster kan få kondens på utsidan som i och för sig mest blir ett kosmetiskt problem. Statens energimyndighet har drivit (eller driver) en fönsterkampanj sedan några år tillbaka. Du kan hitta utförlig information via www.energimyndigheten.se, sök på fönster eller efter publikationen ”Fönster tillverkare”. Lycka till i ditt val av fönster!

S:

Hej och tack för den lite kluriga frågan! Först och främst ska du välja ett fönsterparti med tät konstruktion med bra isolervärde (lågt u-värde). Försök att hitta konstruktioner där skjutdörrarna verkligen låser i varandra. Vid sidan om problematiken med kallras ska man också se upp med kallstrålning från det stora glaspartiet, vilket möjligen kan åtgärdas med gardiner eller jalusier när det är som kallast. Det finns ingen möjlighet att installerar konvektorer framför eller i golvet (med galler upp mot glaspartiet) som kan motverka kallras och kallstrålning? Lycka till med glaspartiet!

S:

Hej och tack för din fråga! Har du skuggningsskydd är det vikigt att dessa skuggar hela fönstret under den tiden på året när du har överskottsvärme i huset. Under vintern, när solen står lägre på himlen och man samtidigt har värmebehov i byggnaden, bör däremot solstrålarna ges utrymme att leta sig förbi skuggningsskyddet in i huset. Fungerar skuggningsskyddet bra blir det naturligtvis mindre anledning att investera i solskyddsglas. Däremot är det bra att alltid satsa på välisolerade fönster, dvs. fönster med bra u-värde. Ett fönster med lågt u-värde minskar risken för kallras vilket förbättrar inomhuskomforten då upplevelsen av kallt golvdrag minskar väsentligt. Välisolerade fönster släpper också igenom mindre ljud som kan vara en fördel om huset t ex är placerat vid en trafikerad väg. Det finns alltid risk för kondens på fönster men risken är mindre för fönster med u-värde 1,2 än 1,1. Kondensen har egentligen ingen större betydelse så länge den inte skadar fönsterbågen. Man kan minskar risken för kondens genom att ha ett takutsprång som tar bort himmelstrålningen. Generellt kan man säga att det finns många anledningar att bygga välisolerade hus. De kWh som man på det sättet utestänger och således inte behöver inhandla går ju inte att höja priset på, värdet för dessa sparade kWh stiger därmed för varje år och dessutom är dom svåra att beskatta! Lycka till med det nya huset!

S:

Hej! Tekniskt är det naturligtvis fullt möjligt att isolera golvet. Det gäller bara att kontrollera vad som blir enklast och mest kostnadseffektivt. Har den ursprungliga isoleringen satt sig eller finns det någon luftspalt i bjälklaget som kan fyllas ut, eller är det köldbryggor som leder in kyla?…är frågor som är vägledande för vad som är den bästa lösningen. Finns det utrymme i bjälklaget kan man tilläggsisolera genom att spruta in lösullsisolering. Det gäller att välja material som andas och tillåter önskvärd fuktvandring. Saknas utrymme för att spruta in isolering kan man möjligen arbeta med isolerskivor men det verkar svårt utrymmesmässigt i ditt fall och det är också svårt att få det riktigt bra. En annan variant är att isolera inifrån men då är det betydligt mer arbete och det drar med sig större kostnader i samband med att golvbeläggningen måste rivas upp. Det kan dock vara en bra variant om man ändå ska byta golvmaterial. Precis som du skriver tror jag det blir svårt att räkna hem åtgärden med hänsyn till den korta period ni använder huset. Det billigaste är kanske att köpa ett par vackra mattor att lägga på golvet och rejäla innesockor motverkar effektivt de kalla golven! Lycka till!

S:

Hej! Experterna jag talat med säger att om man följer säkerhetsföreskrifter kan man själv rengöra och demontera en oljetank. Normalt rekommenderar kommunernas miljö- och hälsokontor att man anlitar ett ackrediterat saneringsföretag då det gäller sanering (bortförsel) av farligt avfall. I samband med borttagandet av oljetanken ska ett intyg lämnas till kommunen. Det är viktigt att tanken är noggrant rengjord och att man ventilerar ordenligt under arbetet. Har du bara tömt ut all olja och som sagt rengjort tankens innerväggar och alla röranslutningar till och från tanken bör antändningsrisken vara låg. Man ska dock ha respekt för den här typen av arbeten och hör gärna med kommunens miljökontor och sotaren om det finns speciella föreskrifter att följa i just din kommun. Du kan säkert via dessa också få goda råd som underlättar arbetet. Ett bra tips kan vara att plocka bort anslutningsröret så att man i framtiden inte av misstag fyller på olja i källaren. Lycka till!

S:

Hej och tack för Din mycket svåra fråga! Det har funnits den här typen av problem i den kategori av hus som Du beskriver. En orsak kan vara att man brukade arbeta med stora luftöppningar under taket för att ventilera vinden. I vissa fall kan man då få problem med att luften tar en passage genom bjälklaget vilket kyler ner taket i första våningen och golven i plan två. Om det är detta som är Ditt problem kan det åtgärdas genom att man gör en riktig luftspalt upp mot vinden och samtidigt tätar mot bjälklaget. Passar man samtidigt på att tilläggsisolera minskar dessutom värmeförlusterna. Det är viktigt att takets luftspalt är tillräcklig så att Du inte får fuktproblem. För att säkerställa ovanstående bör Du kontakta en fackman, lycka till!

S:

Hej och tack för Din fönsterfråga! Det har funnits en rad olika sätt att komplettera två-glaskonstruktioner, vanligast idag är att man byter ut ett av de befintliga glasen i bågen mot någon form av isolerruta. Det är inte självklart vilken konstruktion som är den optimala. Det är många faktorer att väga in; är fönstret i tillräckligt bra skick för att motivera investeringen, hur mycket är man beredd att investera, hur kommer det att se ut, har fönsterbågarna tillräckligt kraftig konstruktion för att bära det alternativ man funderar på. Det är också viktigt att man säkerställer så att inte fönsterbågarna är otäta och därmed bidrar till onödiga värmeförluster. I lönsamhetskalkylen måste man ta hänsyn till vilken energi det är man ersätter. Elvärme kostar upp till en krona per kWh medan egen ved kanske har en motsvarande värmekostnad kring 15 öre per kWh. Det är självklart att den aktuella kostnadsbilden för uppvärmningen måste vägas in i lönsamhetsberäkningen och vilken investeringskostnad som utifrån detta kan vara motiverad. Vad som är mest fördelaktigt i just ert fall är svårt att veta förrän man vet alla förutsättningar. Det finns säkert någon glasmästare på orten som kan hjälpa Dig att avgöra vad som blir den bästa lösningen. Lycka till!

S:

Det var en svår nöt att knäcka. Jag tror inte det finns någon isolering som radikalt kan minska värmeförlusterna med dessa förutsättningar. Även om du väljer något högisolerande material (jag föreställer mig frigolitskivor eller någon liknande) så kommer du få köldbryggor genom takstolarna och du måste även förse taket med en luftspalt. Är det viktigt att takstolarna ska vara synliga är sannolikt den ända lösningen att göra en halvvariant… isolera rejält (400-500 mm) och glöm inte luftspalten samt någon form av fukt/ångspärr. Eftersom du vill ha kvar takstolarna får du helt enkelt dekorera med nya takstolar utanpå den nya tilläggsisoleringen. För att kunna avgöra och ge ett mer kvalitativt råd måste man se förutsättningarna på plats. Mitt råd är att du kontaktar ett isolerings- eller byggnadsföretag på orten. Lycka till! Lars Andrén

S:

Hej! Om man väljer att isolera med cellulosafibrer (antingen från papper eller trä) ställs generellt inte samma krav på fuktspärr som om man väljer traditionella isoleringsmaterial. Huruvida detta även gäller under dina lite speciella förutsättningar kan jag inte svara på. Du har ett komplicerat utgångsläge i och med att taket har så låg lutningsvinkel. Det är mycket viktigt att beakta de fuktproblem som kan uppstå i samband med en tilläggsisolering. Det troliga är att du måste ha en ordentlig luftspalt och ett stort antal luftare genom taket, oavsett hur du isolerar eller med vilket material. Jag hade tagit kontakt med olika isoleringsföretag för att ta råd och få prisuppgifter. Förhoppningsvis kan de också ge vägledning om det är lämpligt eller möjligt att isolera vinden under de förutsättningar du beskriver. Viktigt är att du frågar såväl företag som kan erbjuda konventionella material som de företag som har cellulosafibrer (så kallade ekofiber) i sitt sortiment. På plats är det också möjligt att svara på frågorna kring val av material, behovet av fuktspärr och om och hur torven ska avlägsnas. Lycka till! Lars Andrén

S:

Hej och tack för din golvfråga! Normalt brukar krypgrunder ha träbjälklag vilket gör mig lite villrådig när du skriver att det rör sig om ett betongbjälklag. Det finns en teknik att isolera golv från krypgrundsutrymmet där man helt enkelt sprutar in isolering i bjälklaget, när det gäller en träkonstruktion. Det brukar vara ett effektivt och billigt sätt att minska värmeförlusterna och på så vis höja komforten i huset. Tydligen finns det även ett liknande tillvägagångssätt för gjutna valv (om det nu är det du har). Man införskaffar en plastisolering som den händige själv kan montera. Bygghandeln har instruktioner som jag rekommenderar att du införskaffar. Förhoppningsvis finns det företag i din hemort som kan erbjuda den här typen av isoleringsteknik. De kan också ge råd huruvida man kan isolera ett betongbjälklag från krypgrundsutrymmet eller hur man enklast bygger upp en icke värmeledande golvkonstruktion från boendeplanet. Samtidigt bör man beakta att det inte är självklart att komforten ökar i samband med en tilläggsisolering. Komfortupplevelsen påverkas till stor del av golvets/ytskiktets värmeledande egenskaper. Lycka till! Lars Andrén

S:

Det är naturligtvis väldigt svårt att svara på din fråga utan att ha sett dina fönster. Å ena sidan gjordes väldigt bra fönster förr. Framför allt valde man ut kärnvirke vilket generellt gav hög kvalitet på fönsterbågarna. Å anda sidan är framför allt de fönster som har varit söderorienterade väldigt utsatta och kan vara i så dåligt skick att de är svåra att renovera. Jag bor själv i ett hus från 1912 som vi renoverade för drygt tio år sedan. Vi valde att investera i nya fönster. Anledningen var att vi hittade en leverantör som erbjöd bågar som var identiska med de vi hade tidigare, vilket innebar att vi inte förändrade huset estetiskt vilket jag tycker ska vägas in i beslutet. De fönster som hade suttit på norr- och östersidorna av huset var i så bra skick att vi kunde sälja dem på begagnatmarknaden! Våra nya fönster var moderna 3-glas fönster som verkligen varit till sin fördel. Vi fick mindre kallras i huset, trafikbullret minskade avsevärt inne i huset från genomfartsleden utanför tomten och sannolikt gjorde vi en rejäl energibesparing också. Det var med andra ord en bra affär. Nu gällde din fråga vad som är mest lönsamt och då krävs att man jämför kostnaderna för de olika alternativen. Generellt är det nog billigast att renovera om träbågar och ramar är tillräckligt bra (friska). Eftersom jag inte har underlag som beskriver just din situation är mitt råd att du helt enkelt tar in offerter och sedan sätter dig och jämför. Min högst personliga bedömning är att en ny fönsterkonstruktion sannolik för bättre K-värde (mindre värmeförluster) än alternativet att renovera de gamla fönstrena. Men här kanske företaget som kan renovera har en annan uppfattning. Hur som helst, ta in priser och argument från olika håll så tycker jag du får ett bra beslutsunderlag. Lycka till! Lars Andrén

S:

Hej och tack för din svåra fråga! Det här ligger klart utanför mitt ordinarie arbetsområde man jag har fått uppgiften från en pålitlig källa att det numer finns fönsterglas som har en kvalité som klarar vanlig fönsterputsning men man bör inte placera ytan mot rummet, helt enkelt för att undvika onödig förslitning. Bättre svar kan sannolikt ortens glasmästare ge eller någon av våra stora tillverkare, te x Emmaboda Glas eller Pilkington Floatglas. Hoppas du fick lite kött på benen, jag är ledsen att svaren inte blev mer glasklara än så här! Lars Andrén

S:

Jag har inte en aning om den panna som du frågar efter kan innehålla asbest men sannolikheten för detta är liten. Säkrast att få reda på korrekt information är att vända sig till tillverkaren. Finns inte tillverkaren kvar får man antagligen söka informationen via kommunen, att bra tips kan vara att börja med kommunens energirådgivare. Kanske finns det någon myndighet i Sverige som har till uppgift att ha kontroll över vilka asbestprodukter det finns på marknaden idag, av både äldre och nyare sort. Vanligare är att man förr använde asbests som rörisolering. Det finns olika sätt att sanera asbests och jag rekommenderar att du anlitar en specialist för detta. Asbestfibrer är något som man ska ha stor respekt för och handskas varsamt med. Med vänliga hälsningar Lars Andrén

S:

Att tilläggsisolera väggar med fyllnadsmaterial är inte så lätt. Däremot är det en vanlig metod om man vill förbättra isoleringen i ett bjälklag, t ex i en krypgrund. Det finns en färdig metod för detta som jag även tror går att använda för väggar. Med hjälp av värmekameror kan man lokalisera så kallade köldbryggor där man sannolikt punktvis kan stödisolera men åtgärden kan vara orimligt dyr. Bäst kunskap i ämnet har sannolikt ett isoleringsföretag. Prova via telefonkatalogens gula sidor eller rådfråga med kommunens energirådgivare. Hoppas du hittar en lösning, lycka till! Lars Andrén

S:

Mitt råd är att du väljer ett fönster med ett u-värde under 1,5 W/m²K. Det är viktigt at man väljer ett fönster med lågt u-värde när man har golvvärme, i första hand för att minska risken för kallras. Om det blir kondens på fönstrena är det ofta många faktorer som är orsaken. Luftfuktigheten inomhus påverkar liksom placeringen av gardiner. Avgörande är temperaturen på fönstrets insida, som i sin tur beror på u-värdet. Garantitiden är också en viktig del att väga in i beslutsunderlaget eller om underhållsarbetet är mer omfattande för det ena fabrikatet. Dimensioneras och installeras ett golvvärmesystem på ett riktigt sätt ska det inte vara riks för någon kondensbildning på fönstren. Visst kan det förekomma kondensrisk i vissa extremfall men det bör leverantören kunna svara på när han tagit del hur ert hus ser ut och vilka specifika förutsättningar som råder. Generellt är dock risken väldigt liten om man gör allt rätt. Lycka till med fönsterbytet och golvvärmen! Lars Andrén

S:

Hej! Det är klart att man kan få fukt- och mögelproblem i huskonstruktioner som inte är genomtänkta. Men risken blir inte större för att man isolerar bättre och därmed minskar värmeförlusterna. En byggnad kan få fukt- och mögelproblem i konstruktionen om den är felkonstruerad, t ex om den är otät så att fukt kan ledas ut i väggen, eller att ventilationssystemet inte fungerar som den ska. Det är emellertid viktigt att fuktspärrar placerar rätt i konstruktionen och det är viktigare ju mer välisolerad huskonstruktionen är. Lycka till med ert nya hus!!

Bland uppdragsgivarna

  • Statens Energimyndighet
  • Stockholm Stad
  • HSB
  • Energikontor Sydost
  • NENET
  • Fortum
  • Halmstad Högskola
  • Solar Region Skåne
  • Riksbyggen
  • Skarland Press (Norge)
  • Hållbar Utveckling Väst
  • Studieförbundet Vuxenskolan
  • Sveriges Tekniska Forsknings- institut
  • TermoTech
  • easyFairs
  • Sveriges Exportråd
  • Sparbanken Vänersborg
  • Handelsbanken Falkenberg
  • Göteborgs Stad
  • Svenska Solenergiföreningen
  • SERO
  • Sveriges Kommuner och Landsting
  • Varbergs Sparbank
  • Slussen.Biz
  • BAXI
  • L.E.B. Consult
  • SWECO
  • Södertörns Fjärrvärme
  • Svenska Kyrkan