Lars Andrén
070 - 53 585 80
info@drivkraft.nu

Övrigt

S:

Radiatorns storlek måste anpassas efter rummets värmebehov och temperaturerna i värmekretsen. Det är alltid en fördel att placera radiatorn under fönstret då det kan motverka kallras från glasytan, framför allt om det rör sig om äldre och lite sämre isolerade fönster, men det är inte helt nödvändigt.

S:

Jag tycker det låter som en utmärkt idé. Du får genom en handduksvärmare både en praktisk klädhängare med torkfunktion samtidigt som värme distribueras ut i hallen. Det finns ett flertal fabrikanter som saluför designade handdukshängare och säkerligen finns det flera modeller som kan fungera som klädhängare. Du kan säkert via Internet söka och hitta lämpliga leverantörer.
Det är viktigt att du förklarar för leverantören vad du ska använda handdukthängaren till så att den klarar den belastning av galgar och kläder som kan bli aktuell.
Om du har haft ett vattenburet element i hallen så finns det handdukstorkar som är vattenburna, vilket kan vara en fördel. Hoppas du hittar någon modell som passar för ändamålet !

S:

Så länge radiatorerna är hela och inte har läckt ut någon olja är det sannolikt inga problem med att prestandan försämrats. Det viktigaste är att termostaterna är i funktionsdugligt skick. Du bör se över så att termostaterna verkligen fungera som det är tänkt. I övrigt är det inte mycket som slits i en oljefylld radiator. Dom kan hålla i väldigt många år och fungera lika bra som från början.

S:

Jag får en bild av att du har en välskött krypgrund. Trygghetsvakten kommer, om den är rätt installerad, att sköta ventilationen på ett tillfredsställande sätt. Min erfarenhet säger att det är svårt att komma under 80% fukthalt under sommaren, oavsett vad du gör.
Det kan finnas en risk med att låta en luftburen solfångare driva in värmd luft i krypgrunden eftersom varm luft kan bära med sig fukt. Luftsolfångaren ökar luftomsättningen i krypgrunden (vilket är bra) och går det att säkerställa att den luft som förs in inte ökar fuktmängden i krypgrunden är det en bra lösning, men då gäller det att vara säker på det.
Det finns några olika sätt att minska luftfutkigheten i en krypgrund och olika sakkunniga har sina favoritlösningar. Känner du oro för luftfuktigheten tycker jag att du ska kontakta en fackman som på plats kan ta del av förutsättningarna och utifrån det ge vägledning hur du bäst åtgärdar problemet.

S:

Oavsett om du väljer konvektorer eller oljefyllda radiatorer ska dessa motsvara den effekt som du har på ”plåtelementen” idag. Konvektorelement har i allmänhet en större effektavgivning och tar därmed mindre plats. Oljefyllda element ger i allmänhet jämnare värme och cirkulerar inte luften på samma sätt som konvektorer. Oavsett vad du väljer för variant är det viktiga att regleringen av värmen sker korrekt. Reglersystemet är A och O för en jämn värmespridning och effektiv energianvändning.

S:

Jag tror att man kan räkna med relativt lång livslängd för golvvärme, oavsett om det gäller el- eller vattenburna system. Är lite osäker på om det finns vetenskapliga studier gjorda men sannolikt kan systemen hålla i både 20 och 30 år och mycket möjligt ännu längre. Du skulle kunna ställa frågan till någon leverantör för att se vad det finns för praktiska erfarenheter om livslängden.

S:

Utifrån den beskrivning du gör råder jag dig att fortsätta ha på värmen men kanske kan sänka inomhustemperaturen till 7-10° C under vintern. På så sätt eliminerar du risken att varmvattenberedaren och vattenlåset i avloppssystemet fryser sönder samtidigt som du håller borta fukt från byggnaden.
Det finna alltid risk att det ”hänger” kvar vatten någon stans i vattenrören när systemet töms och då uppstår det en risk för frostspränging om värmen stängs av helt. En variant är att enbart ha på värmen i det rum där varmvattenberedaren står. Jag tycker du ändå ska överväga att ha på en grundvärme i huset för att minska risken för fukt och ”mögellukt” och för att minska risken för omvänd fuktvandring i byggnadskonstruktionen.

S:

Plaströr som inte är diffusionstäta kan släppa igenom syre om de kommer upp i höga temperaturer. Så utan att veta alla fakta och vilken typ av plaströr det gäller så kan det vara fullt möjligt. Rörfirman kan mycket väl ha rätt i sin bedömning. Det ska dock poängteras att det idag finns syretäta plaströr. Ett bra tips är därför att kontrollera om plaströren som finns i huset är diffusionstäta eller inte.

S:

Det borde finnas ett underlag eller riktlinjer (någon form av dokumentation) för vilka flöden som anläggningen byggdes för och som du ska kontrollera. En VVS-konsult kan hjälpa dig med vilka värden som gäller för den radonhalt som du har. Möjligen kan någon på kommunen hjälpa dig med vilka luftflöden som är att rekommendera med hänsyn till de radonhalter som är aktuella i huset.
Elanvändningen har sannolikt ökat beroende på att ventilationssystemets värmeåtervinning delvis eller helt slutat fungerar.
Spontant känns det som att du ska kontakta ett ventilationsföretag (eller en ventilationskonsult) som gör ett besök på plats. Skulle det kosta en slant kan det vara väl värt pengar då det är viktigt att du får korrekt funktion på ventilationssystemet. Möjligen kan du samtidigt få hjälp med övriga frågor.
Eventuellt kan kommunens Energi- och klimatrådgivare hjälpa dig att hitta ett bra ventilationsföretag.

S:

Komplicerad frågeställning med många delmoment att ta hänsyn till och som inte är lätt att svara på utan att göra ett besök på plats. Jag råder dig att först tag i ventilationssystemet genom att kontakta ett ventilationsföretag som tittar över FTX-systemet. Förhoppningsvis får du då svar på i vilket skick ventilationssystemet är och om något måste åtgärdas och samtidigt passa på att fråga hur det kan integreras i ett nytt vedeldningssystem.
Efter det tycker jag att du ska fråga pris på ett par olika vedeldningsalternativ för att få in ett par systemförslag utifrån den utgångspunkt du beskriver, samtidigt som du får en bild över investeringskostnaden. Du kan sedan väga de olika alternativen mot varandra.
Kommunen har en Energi- och klimatrådgivare som du kan rådgöra med och visa de olika systemförslagen för. Möjligen kan det vara ett bra sätt att få de olika förslagen värderade.
Personligen tycker jag ved och solvärme är ett utmärkt systemalternativ som kommer ge låga driftkostnader och det med förnybar energi, skonsam för miljön och klimatet.
Summa summarum, ta in mer information, väg förslagen mot varandra och tänk efter noga innan du bestämmer dig.

S:

För det första måste du har rätt förhållande mellan ackumulatorvolymen och vedpannans maxeffekt (anpassat efter eldstadsvolymen i pannan). Ackumulatorvolymen ska kunna ta emot värmen som genereras från ett fullt vedinlägg i pannan. Mellan tummen och pekfingret ska ackumulatorvolymen utgöra 18 gånger så stor volym somvedpannans eldstadsvolym. Det kan dock variera mellan olika fabrikat, kontrollera alltid med leverantören. Ofta brukar pannföretagen rekommendera en ”laddomat” som ser till att pannan inte får för låga returtemperaturer frånackumulatortanken. Ska du ansluta solvärme till ackumulatortanken bör konstruktionen vara så att temperaturskiktningen i tanken främjas. Det viktigaste är att varmvattenberedningen sker på ett sätt som stimulerar temperaturskiktningen (t ex genom dubbla varmvattenslingor) och att uttagen för radiatorkretsen sitter på rätt nivå i tanken. Eftersom det är en hel del att tänka på, inte minst ur säkerhetsaspekter, ärmitt råd att du kontaktar en fackman som kan hjälpa till så att det blir korrekt utfört.

S:

Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) har genomfört vissa tester på varmvattenberedare (se http://www.sp.se/sv/Sidor/search.aspx?k=varmvattenberedare). Du kan också hitta lite information på Energimyndighetens hemsida: www.energimyndigheten.se Jag tror också att kommunens Energi- och Klimatrådgivare kan ge lite tips påleverantörer och möjlighen också utförda tester.

S:

Det är lite svårt att svara med de uppgifter du ger. Jag har svårt att tro att energibesparingen blir så stor eftersom den står i relation till den ökade elanvändningen. Det vill säga med eller utan en elementfläkt är det samma mängd värme som behövs. Det fläkten kan bidra med är framför allt att värmen sprids bättre i rummet (i huset). Upplever ni att värmen inte kommer rummet eller huset till godo kan det mycket väl vara en bra investering. Kostnaden tycker jag inte är avskräckande. Tänk på att fläkten ökar luftrörelsen i rummet och detta kan upplevas som drag. Det kan av det skälet vara bra att se en fläkt på plats i ett hus, dels för att uppleva ljud och drag men också för att förvissa sig om nyttan.
Att ni har kalla golv tyder på att det kan vara kalldrag från fönstren. Ni kanske ska se över om det finns olika typer av tilläggsisoleringar som betalar sig bättre än elementfläkten.
Lite tips och råd kan ni sannolikt få av kommunens Energi- och Klimatrådgivare.

S:

Hej och tack för frågan! Det är korrekt att du ökar verkningsgraden, eller värmefaktorn (COP) som man brukar säga, på värmepumpenom framledningstemperaturen på värmedistributionen kan hållas låg. Verkningsgradsvinsten måste bara ställas i relation till fläktarnas elanvändning för att få en samlad bild över energibesparingen. Jag har personligen inga erfarenheter av elementfläktar. Ställer mig lite frågande till hur framledningstemperaturen kan regleras ner. Det bör du undersöka. Det kan också uppstå dragproblem om du kör ut värmen med hjälp av luften, som en följd av attlutflödet ökar. Generellt är vi ganska känsliga för stora lufthastigheter inomhus. Jag tycker det av dessa skäl är viktigt att du besöker en eller ett par referenser innan du gör investeringen.

S:

Hej! Enklast brukar vara att flytta värmen från det varma rummet till de svalare, genom att placera en fläkt i det rummet som kaminen (eldstaden) finns i. Värmetekniskt är det emellertid bättre att göra tvärtom. Det vill säga föra kall luft till det rummet som är varmt. På så sätt får du en jämnare och bättre värmespridning. Men det är också betydligt mer komplicerat att göra så och tveksamt om det lönar sig. Jag betygsätter inga enskilda fabrikat. Det första du ska kika på är om solpanelerna är testade av något ackrediterat testinstitut och om företaget som säljer produkterna är medlem i branschorganisationen Svensk Solenergi (se www.svensksolenergi.se). Sedan är det alltid bra att besöka några som haft den typen av solpaneler för att förvissa sig om funktionen och om innehavarna är nöjda.

S:

Hej! Det är inte enkelt att ge några bra råd på din fråga och det är nog en klok idé att få en oberoende konsult att titta på förutsättningarna och ge adekvata råd och tips på vad du ska göra. Kommunens Klimat- och Energirådgivare kan kanske tipsa om konsulter på orten som är bra och oberoende. Möjligen kan också fastighetsmäklarna getips på oberoende konsulter, de brukar ju anlita sådana vid husaffärer. Anticimex är ett nationellt företag som jag vet utför den typen av besiktningar. Generellt är källarväggarna under en stor del av året svalare än rumsluften vilket kan ge en kondensbildning som i sin tur gör att spikar och skruvar rostar. Garderober eller annat som placeras utmed väggar kan ”stänga in” luft som kan leda till mögelangrepp. Luftomsättningen i rummet eller källaren är ofta en större anledning till fukt- och mögelproblem än att en bristande dränering för in fukt utifrån. Om källare ska inredas till sovrum eller andra typer av vistelserum är det oerhört viktigt att ventilationen säkerställs. Eftersom det är dålig fart i öppna spisen tyder på att ni inte har tillräcklig ventilation.

S:

Med stor sannolikhet har du rätt i dina antaganden men för att vara helt säker måste det göras en genomgång på plats. Det troliga är att det är något fel på styrenheten, det kan vara utomhusgivaren som ger fel mätvärde eller framledningsgivaren. Försök att hitta instruktionerna till styrenheten. Saknar du drift- och sköteslanvisningarna brukar det med lite tålamod gå att hitta dessa via internet. I allmänhet är det motståndsgivare och då kan du låna en ohm-mätare och själv kontrollera att de ger rätt mätvärde. Når du inte framgång med detta är det ofta fjärrvärmebolaget som äger abonnentcentralen och har ansvar för funktionen. Det bästa är kanske att kontakta din fjärrvärmeleverantör. Lycka till och hoppas det löser sig!

S:

Är det inte så att du även får varmvattnet från fjärrvärmen och att det är det som fjärrvärmeleverantören menar? Din energianvändning över perioden stämmer ganska bra med en normalfamiljs varmvattenanvändning. Omjag räknar på ett snittvärde hamnar du på ca 8,6 kWh per dag vilket kan vara ett fullt möjligt varmvattenbehov för en familj på fyra personer.

S:

Alla nya byggnader har en skyldighet att redovisa en energibehovsberäkning i samband med att de projekteras om byggnadsnämnden begär det. Som villaägare är du skyldig att efter 2 år (som huset tagits i bruk) göra en energideklaration. Energideklareringen ska fastställa att byggnadens energibehovsberäkning överensstämmer med verkligheten. Energideklareringen ska utföras av en energiexpert, anställd på ett av SWEDAC ackrediterat företag. Energiexperten gör deklarationen och sänder in resultatet till Boverket. Du ska som villaägare sedan få en kopia på energideklarationen.
Mer information om förfarandet kan lämnas av kommunens Stadsbyggnadskontor eller byggnadsnämnd. På Boverkets hemsida (www.boverket.se) finns också information att tillgå. Ackrediterade besiktningsföretag finns bland annat redovisade på www.swedac.se Lycka till med det nya huset!

S:

Med avseende på fukt- och mögelrisk är det viktigaste att huset ventileras väl. Dessutom är det viktigt att hålla huset frostfritt så att inte vattenledningar fryser sönder. Det gäller att ha en bra balans mellan värmetillförsel och ventilationen av huset. I princip kan nomhustemperaturen hållas relativt låg utan att det bör bli några problem med fuktutfällning och mögelangrepp, men det går inte att lämna några garantier. Av det skälet går det helt enkelt inte att ange några exakta temperaturgränser.

S:

Värmeförlusterna i ett fönster beror naturligtvis på dess konstruktion, det vill säga hur bra glas som används, att konstruktionen inte har köldbryggor och att fönsterbågen isoleras väl (drevas) mot karmen. Det intressant är egentligen inte temperaturerna utan värmeförlusterna. Värmeförlusten mäts per areaenhet och kan till exempeluttryckas i kWh/cm² eller kWh/år. Värmeläckaget kan därför variera väldigt mycket mellan olika konstruktioner. I vissa fall ligger de största förlusterna på glassarean, i andra är bågen den svagaste länken och i vissa fall kanbrister i infästningen bidrar till de största förlusterna. Hur det är i ditt fall är omöjligt att spekulera i men du har en klar poäng i din frågeställning!

S:

Generellt brukar den här typen av prestandamätningar (energideklareringar) av teknisk utrustning stämma väldigt väl. Avsikten med att energideklarera är att kunna jämföra mellan olika fabrikat. Det viktiga är att inse att det är just laboratoriemätningar som avses. Det vill säga en rad olika parametrar fastslås. Det egna handhavandet av produkterna påverkar sedan energianvändningen. Det kan vara antalet gånger luckan till frysen öppnas perdygn, hur många kilo (och omsättningshastigheten ) som frysen fylls med och vilken omgivningstemperatur den är placerad i. Det påverkar också hur det är ventilerat bakom frysen där värmen från kompressorn släpps ut. Juvarmare desto mer el går det åt. Har du extremt mycket frysvaror och som omsätts i rask takt ökar självklart energianvändningen, på samma sätt som om du öppnar luckan ofta eller om ventilationen bakom frysen är bristfällig. Sedan kan det naturligtvis finnas fabrikationsfel som kan vara orsaken, till exempel en dåligt fungerande kompressor eller om tätlisten på luckan är defekt. Detta borde emellertid teknikern ha sett vid sitt besök.

S:

Det är en väldigt liten boarea så jag undrar om det inte kunde vara idé att fylla radiatorsystemet med en frostsäkerglykolblandning. På så vis kan ni behålla det vattenburna systemet och eventuellt också vedpannan. Vattenburna värmesystem har den fördelen att valfri värmekälla kan anslutas och är därför lite synd att plocka bort. Det går tillexempel att koppla in en värmepump om så önskas. Det går även att kombinera flera olika värmekällor. Om det finns en ackumulatortank till vedpannan skulle ni kunna installera solfångare. Solvärmen kan förse er medvarmvatten under hela sommarhalvåret och även lite värmetillskott under vår och höst. Som komplement och temperaturgarant kan en el-patron stötta upp solvärmen. När det är riktigt kallt (under sen höst och vinter) kan ni använda vedpannan.

S:

Visserligen leder sten värme och kyla bättre än trä men jag har ändå svårt att tänka mig att det kan kompenseras med en högre inomhustemperatur.
Det viktiga är att du undviker frostgrader så att inte några vattenledningar frostsprängs.
För att undvika fuktproblem och eventuell risk för mögel är det viktigt att huset ventileras ordentligt och att du säkerställer en tillräcklig luftomsättning och luftcirkulation. Det viktiga är att den relativa fuktigheten hålls låg i byggnaden.

S:

Har du en energianvändning på totalt 12 000 kWh inklusive hushålls el (normalt 5 000 kWh) och varmvatten (max 4 000 kWh för en person) har du sannolikt inte så stor besparingspotential. Eftersom jag inte vet isolerstandarden på vinden är det svårt att säga vad det kan göra för nytta. Med den låga energianvändning du har för uppvärmning ställer jag mig tveksam till om den åtgärden är lönsam. Vill du minska ditt energibehov och inköp av el kan solceller vara ett intressant alternativ. Priserna på solceller har gått ner rejält under senare år vilket gör att du nästan kan räkna hem en solelsinvestering idag. Det beror lite på vad du sätter för kalkyltid och ränta och om du lyckas få investeringsstöd. Du kan söka solcellsstöd (45%) via länsstyrelsen men det är i dagsläget oklart om och när du kan få besked om det beviljas. En solcellsinvestering med bra förutsättningar ger ett fast elpris under 20 år. Med bra förutsättningar hamnar priset kring en krona/kWh idag. Inge illa. Varje m² solcell kan du räkna med ger upp till 150 kWh under ett år och kostar cirka 3000 – 3500 kr.

S:

Med den beskrivningen du ger tror jag en ackumulatortank skulle vara ett bra alternativ, om den nu får plats på det utrymme där elpannan stått. Ackumulatortanken bereder tappvarmvatten och distribuerar ut värmen i huset och kan utrustas med en el-patron som säkerställer temperatur- och effektkravet för varmvattenberedningen och värmedistributionen. Om ni inledningsvis väljer en el-patron kan ackumulatortanken i ett senare skede kompletteras med andra värmekällor på ett valfritt sätt utifrån de önskemål som ställs. Genom att välja en ackumulatortank finns det alla möjligheter att i framtiden ansluta vilka värmekällor som helst…solvärme,värmepump, pelleteldning etc.

S:

Du har helt rätt i att ljusflödet från en ljuskälla anges i Lumen och så har det alltid varit, även med konventionella glödlampor. Med andra ord är Lumen en definition av en ljuskällas ljusmängd. Enheten Watt anger ljuskällans effektbehov och vid en multiplicering med timmar får man fram energianvändningen. För konventionellaglödlampor brukar man grovt räkna med 10 Lumen per Watt (men det kan variera mellan olika typer av lampor). Det innebär att en glödlampa med 25 Watts effekt ger en ljusmängd motsvarande 250 Lumen, en lampa på 40 W ger cirka 400 Lumen och följaktligen ger en lampa på 60 W i detta överslag 600 Lumen. Står du i valet och kvalet att investera i nya lampor gäller det att vara uppmärksam på att de kan ha olika typer av sken och att vissa inte går att ha till dimmerfunktioner.

S:

Hej! Det var en knepig fråga och kanske ska den ställas till Hyresgästföreningen. Jag har svårt att tänka mig att det är tillåtet att gå in i en lägenhet utan hyresgästens tillåtelse. Generellt räcker det att ha en inomhustemperatur som ligger på några få plusgrader, allt för att förhindra att vattenledningar ska frysa. Jag brukar dock rekommendera att temperaturen hålls kring +10 °C, för att hålla fukten borta. Det är viktigt att alla vattenledningsrör i huset är frostsäkrade, antingen med en tillräckligt hög omgivningstemperatur, att de är tillräckligt isolerade eller ”säkrade” på annat sätt. Huruvida din dotter ska betala för den ökande el-kostnaden överlåter jag till någon annan att besvara.

S:

Det är omöjligt att med dina indata ge en korrekt beräkning av värmebehovet i uterummet. Det hela beror på värmeförlusterna i konstruktionen och då måste man veta u-värdet för golv, väggar, tak, fönster och dörrar. Vid sidan om det har du en viss värmeavgivning från utrustning i rummet och inte minst solinstrålningen att ta hänsyn till. Det viktigaste är att golvplatten isoleras ordentligt. Du har alltid en stor värmeförlust genom golvkonstruktionen eftersom marken alltid är kallare än rummet. Därför är det avgörande hur väl du isolerar golvplattan ! Du kan uppskatta energianvändningen genom att multiplicera värmekabelns längd med effektavgivningen och sedan antalet timmar du har på golvvärmen. T ex 12 W x 174 meter x 2880 timmar (drifttid 4 månader under året) = 6013 kWh.

S:

När det gäller byte av varmvattenberedare kan du säkert spara lite energi men det är svårt att veta hur mycket. Förutom energiåtgången för att värma det varmvatten ni använder går det åt en hel del energi för att täcka värmeförlusterna från beredaren. Du har inte angivet hur beredaren är isolerad vilket har en viss betydelse för besparingspotentialen. Hur som helst kan man utgå ifrån att en viss energibesparing kommer att göras i samband med ett beredarebyte. Å andra sidan ligger inte din energianvändning speciellt högt. Det viktigaste när du väljer nya radiatorer är att termostaterna är bra så att du får en fullgod reglering av värmen. Med en bra termostat är det relativt små skillnader mellan konventionella plåtradiatorer och oljefyllda varianter. I sammanhanget är det värt att poängtera att det är viktigt med en bra värmereglering när man eldar i en lokaleldstad. Sedan tycker jag att du ska se över ert elavtal. Du bör definitivt ändra från ett tillsvidare avtal till något annat. Det lite svårt att veta om du ska välja röligt, delvis rörligt eller ett avtal med längre bindningstid. Det kan bli rätt eller fel oavsett hur du gör. Där får du gå på magkänsla!

S:

Hej och tack för din fråga! Jag har inga praktiska erfarenheter av den produkt du nämner men jag tror att den kan fungera för det ändamål du nämner. Den typen av luftsolfångare som du beskriver fungerar bra för att öka luftomsättningen vintertid i sommarstugor. Tänk på att solfångaren bör monteras vertikalt för att undvika övertemperaturer sommartid. Hur stort värmetillskottet blir kan diskuteras men den luftomsättning som solfångaren ger upphov till gör säkert stor nytta. Jag har som sagt inga praktiska erfarenheter men möter ofta användare som är väldigt nöjda med den här typen av luftsolfångare. Mitt råd är att du via leverantören får några referenser att besöka för att ta del av praktiska drifterfarenheter.

S:

Hej och tack för frågan! Jag antar att du menar trycket i värmesystemet och det bör i så fall ligga över 0,8 bar, förutsatt att du har ett ”normalt” värmesystem. Tryckfallet kan bero på att temperaturen sjunker i vissa delar av systemet men bör stiga igen i takt med att temperaturen ökar i systemet. Om trycket fortsätter att sjunka indikerar det att du har läckage i systemet.

S:

Hej och tack för din fråga! Det viktigaste är att temperaturen hålls över fryspunkten för att inte riskera frostskador på vattenledningar och i ett eventuellt vattenburet värmesystem. För att minska risken för fukt och ”instängd” lukt brukar det rekommenderas en inomhustemperatur kring +10°C. Ett annat alternativ är att du installerar en styrd ventilation som startar när den relativa fuktigheten i huset uppnår en förinställd nivå. Ur energi- och miljösynpunkt och för ”husets bästa” skulle jag rekommendera en inomhustemperatur mellan +5 till +10ºC.

S:

Hej och tack för din fråga! Braskaminen tar en hel del luft när du startar upp eldandet. Det bästa är nog att placera en ventil nära kaminen som klarar de luftmängder som behövs när du eldar. Golvdraget kan bero på andra saker, t ex att du har bristfälligt isolerade fönster. Det kan också vara så att eldningen i kaminen ger upphov till så kraftiga luftrörelser i huset (eller det aktuella rummet) att det kan uppfattas som golvdrag.

S:

Hej och tack för frågan! Din frågeställning ligger lite utanför mitt kompetensområde. Sannolikt är det fel på termostaten eller givaren i kylskåpet. Under alla förhållanden verkar inte kylkretsen fungera och då är det nog dessvärre bara till att byta kylskåp. Tänk i så fall på att välja ett kylskåp med bra energiklassning.

S:

Normalt brukar en fläktkonvektor kunna täcka upp vad tre till fyra radiatorer klarar av. För att vara på den säkra sidan bör du ta reda på effektbehovet i de utrymmen som ska värmas och sedan välja konvektorer som klarar det behovet och kan sprida värmen jämt i de utrymmen som ska värmas. Just värmespridningen är lite lurig och kräver en hel del eftertanke. Konvektorerna blåser ut varmluft så det gäller att placera dom så att du inte får obehag av drag eller oljud. Jag råder dig att låta en kunnig installatör kika på förutsättningarna så att du får rätt antal konvektorer och att de blir utplacerade på rätt ställe för att optimera värmespridningen. Det är inte säkert att du behöver så många radiatorer som du anger. Är huset välisolerat och du har bra fönster kan det räcka med 1-2 radiatorer per rum, beroende på rummens storlek. Golvvärme är inte helt enkelt att lägga i befintliga golv och medför i allmänhet relativt stora kostnader. Framför allt är det svårt att kunna isolera tillräckligt i en befintlig golvkonstruktion. Det kan också vara svårt att dra fram rörledningen i golven men också mellan rummen. Även här är det bra att ta hjälp ifrån vana och duktiga installatörer.

S:

Hej! Har aldrig hört talas om granitelement och hittade inte heller några på nätet. Tydligen har det funnits den typen av konstruktioner tidigare. Eftersom de väger en del blir det ett mer svårreglerat system vilket i allmänhet inte optimerar energieffektiviteten och därför drar mer värme. För ett litet badrum på 5 m² verkar det dessutom utrymmeskrävande med tunga konstruktioner. Varför inte en liten nätt handdukstork så får du två funktioner på en gång? Väljer du en handdukstork bör den vara kopplad till värmedistributionssystemet (radiatorkretsen) och försedd med en termostat för värmeregleringen.

S:

Hej och tack för din fråga! Visserligen måste jag utgå ifrån en ganska knapphändig information men jag ställer mig lite tveksam till att din farmor åter igen ska investera i en el-panna. Mitt starkaste argument för detta är att elen med stor sannolikhet kommer att blir allt dyrare i framtiden. Nu vet jag som sagt inte mycket om förutsättningarna och elanvändningen men sannolikt skulle en värmepump i någon form vara att föredra. Värmepumpen kan med stor sannolikhet minska el-användningen med upp till två tredjedelar. Under innevarande år (2010) finns det konverteringsbidrag om man går från el-värme till annan värmekälla. Men då börjar det verkligen bli bråttom. Upp till 30 % av investeringsbeloppet kan fås i bidrag. Information om det här finns att tillgå på närmaste länsstyrelse.

S:

Hej och tack för korrigeringen och att du tog dig tid att läsa mitt svar! Det finns naturligtvis många sidor av ett mynt och du har en poäng i ditt påstående med kravet på energifönster i kombination med golvvärme. Samtidigt ska man komma ihåg att det finns många som är nöjda med sitt golvvärmesystem även om fönstren är bristfälligt isolerade. Däremot är jag inte helt övertygad om resonemanget med att inomhustemperaturen kan hållas lägre som en följd av varma golv. Dessutom kan det bli en motsatt funktion i att golven av det skälet hålls varma en längre del av året, framför allt av komfortskäl. Förutom vikten att isolera väl är det också viktigt att golvvärmen regleras noggrant. Vid hastiga väderomslag kan golvvärmen periodvis orsaka övertemperaturer i en byggnad som i värsta fall måste vädras ut eller transporteras bort på annat sätt. För den som vill läsa mer om golvvärme finns flera forskningsrapporter av professor Christer Harrysson (se http://home.swipnet.se/byggochenergiteknik/) att ta del av och där en del av ovanstående problem utreds. Tack igen för din uppmärksamhet!

S:

Hej och tack för din fråga! Det finns ingen myndighet som i dagsläget för någon heltäckande dokumentation över sanerade oljetankar. Vill du säkerställa dig till 100 % måste du gräva fram till tankens inspektionslucka och genom den se om saneringen är utförd. Är en sanering genomförd borde tanken vara fylld med sand och påfyllnings- och avluftningsrören vara borttagna. Eftersom du skriver att påfyllnings- och avluftningsrören finns kvar är det väldigt tveksamt om saneringen verkligen är utförd! Du skulle möjligen kunna höra med kommunens Miljö- och hälsokontor som tidigare förde dokumentation om sanerade och besiktade oljetankar och som kan ha information om din oljetank. Men det är långt ifrån säkert då informationsplikten är borttagen sedan någon gång på 1990-telet. Hoppas det löser sig!

S:

Hej och tack för att du tagit del av mitt svar och alltid intressant och lärorikt att få respons! Det kan finnas en poäng i att leda ut värme via golvet i större lagerlokaler. Som alltid när det gäller golvvärme är det dock viktigt att golvplattan isoleras ordentligt, inte minst när det gäller gjutna golv. Ett annat problem med golvvärme ingjuten i större betongvolymer är att reglera värmetillförseln. I betongmassan lagras enorma mängder värme som kan bli oönskad i det läge det uppstår ett väderomslag. I värsta fall kan det leda till allt för höga inomhustemperaturer som antingen vädras ut eller förs bort på annat sätt. I den jämförelsen du gör kan man möjligen tala för golvvärme framför aerotemprar i de fall byggnaden kräver en jämn och stabil värme, vilket är lättare att uppnå med golvvärme än en aerotemper. Samtidigt kostar en aerotemper betydligt mindre än ett golvvärmesystem och jag är inte helt övertygad på att golvvärmen sänker värmekostnaden. Oavsett uppvärmningssystem är det lika stor mängd värme som förs ut ur byggnaden och som ska tillföras igen. Möjligen kan detta ske snabbare om golvplattan är varm men det är inte säkert att det är energieffektivast.

S:

Hej! Det finns enkla överslagsmässiga sätt att dimensionera ett värmebehov eller mer ambitiösa och därmed mer korrekta sätt att gå till väga. I många fall dimensionerar leverantörerna av golvvärmesystem och radiatorer utifrån egna beräkningsprogram med utgångspunkt från sina egna produkter. De värmeförluster som golvvärmesystemet eller radiatorerna skall ersätta är värmeförluster genom omslutande areor samt om ventilationsluften är förvärmd eller inte. Värmebehovet utgår ifrån ett effektbehov uttryckt i W per rum eller area. Har ett rum på 20 m² ett värmebehov på 50 W/m² golvarea ger det ett totalt effektbehov på 1 000 W. Det framräknade effektbehovet ska sedan anpassas till temperaturönskemål och temperaturnivåer och flöden i värmedistributionsutrustningen för att rätt utrustning skall kunna väljas. Har ni en förbrännings- eller elpannan som kan ge en hög framledningstemperatur gör en mindre felräkning inte så mycket. Ska värmedistributionen anslutas till en värmepump är det av stor vikt att värmekällan i rummet blir rätt dimensionerad och då är det alltid bäst att få professionell hjälp med beräkningen av värmebehovet och val av utrustning.

S:

Hej och tack för frågan! Svårt för att inte säga omöjligt att svara på. Förmodligen beror luftproblematiken på att systemet luftades ur för dåligt när de nya radiatorerna monterades och togs i drift. Det gäller att lufta ur hela systemet vid uppfyllning och drifttagning. Att göra motsvarande urluftning vid radiatorerna tar enormt mycket tid och blir orationellt.

S:

Hej och tack för frågan! Anledningen till att radiatorer placeras på distans från väggen är främst för att få en luftrörelse som bättre bär fram värmen i rummet. Radiatorerna arbetar till viss del med strålningsvärme men en del av värmen förs ut i rummet med luften. För att underlätta önskvärd luftrörelse är det därför bra om radiatorerna sitter en bit från väggen. Det blir också enklare att städa och hålla rent runt radiatorerna. Sektionsradiatorer kan emellertid som en följd av konstruktionen få en skaplig funktion även om de sitter nära väggen. Hade du däremot haft panelradiatorer är det ett krav att dessa sitter med avstånd från väggen, för att värmedistributionen ska fungera som det är tänkt.

S:

Hej och tack för din fråga! Du ställer en komplex fråga och det är omöjligt att ge ett korrekt svar med de uppgifter du lämnar. Men låt oss resonera lite kring era förutsättningar och vad som kan vara lämpligt att göra. Till att börja med kan jag konstatera att ni dessvärre inte får konverteringsstöd eftersom ni redan har ett vattenburet värmesystem. Jag tror att ni först och främst måste undersöka och verkligen hitta anledningen till att det kommer in syre i tanken. Någonstans måste det finnas en läcka där det försvinner vatten. Om ni har ett öppet expansionskärl på vinden kan det vara där det läcker. Det är vikigt att ni hittar den läckan, i annat fall kan såväl värmeutrustningen som radiatorer och rörledningar rosta och i värsta fall börja läcka ännu mer och som en följd av detta förorsaka skador på huset. En täljstenskamin kan vara bra men innebär ingen nämnvärd prestandaförbättring än den braskamin ni har idag. Ett alternativ skulle kunna vara en tung eldstad men förmodligen har inte golvbjälklaget tillräcklig bärighet. Det finns inte plats för en kakelugn eller täljstensugn på nederplan? Jag tycker ni i första hand ska undersöka prestandan på den utrustningen ni har. Sedan tycker jag inte att energianvändningen är anmärkningsvärt hög med tanke på familjesammansättningen och storleken på huset.

S:

Hej! Jag känner en viss villrådighet vad gäller möjligheterna att svara på din fråga. Generellt brukar inte självdraget förstärkas om det placeras en ‘radonsug’ under källargolvet. Risken är att frånluftsfläkten drar in radonluften i huset igen. Behöver luftomsättningen bli större och samtidigt förbättra inomhusklimatet är det säkraste att investera i ett nytt ventilationssystem med från- och tillluftsfläkt och värmeväxlare (FTX-ventilation). Du kan då öka luftomsättningen utan nämnvärd extra värmetillförsel. FTX-ventilationen kan minska risken för ‘baksug’ när ni eldar och kan också minska risken för kallras vid fönstren. Jag måste emellertid reservera mig eftersom det är ganska knapphändiga uppgifter jag har att gå på. Ett duktigt ventilationsföretag borde kunna ge kvalificerade råd utifrån era faktiska förutsättningar. Hoppas ni får bukt på problemet!

S:

Hej! Visst finns det avloppsvärmeväxlare som är geniala. I en villa är dock vinsterna så små att de knappast återbetalar sig inom en överskådlig framtid. För större objekt och särskilt i samband med nyproduktion eller omfattande våtrumsrenovering kan det vara intressant.

S:

Hej och tack för din fråga! Jovisst, golvvärme är behagligt och ger i allmänhet en bra känsla för inomhusklimatet. Däremot sparar golvvärmen i sig ingen energi (värme), det är samma mängd värme som ska tillföras det utrymme som ska värmas upp. Vattenburen golvvärmen behöver inte så hög framledningstemperatur så med vissa värmekällor (till exempel värmepumpar och solvärme) skapas bättre driftförutsättningar och som kan ge en högre verkningsgrad. Vad som alltid påverkar energianvändningen är hur bra värmedistributionen kan regleras. Det ska ju aldrig tillföras mer värme än vad som behövs och där är det lite trickigt med ”tröga” och tunga värmesystem. Är golvvärmen ingjuten i en betongplatta blir det mer svårreglerat och trögt än ett konventionellt radiatorsystem. Det är viktigt att golvvärmesystemet isoleras väl, i annat fall kan värmeförlusterna öka vilket därmed medför högre energiåtgång. Det finns också en risk att golvvärmesystemet används en längre period på året eftersom det är behagligt med varma golv. Detta kan bidra till en ökad energianvändning jämfört med konventionella radiatorer.

S:

Tack för frågan! Efter årsskiftet kommer det att införas nya byggregler (BBR) med hårdare krav på energianvändningen. Fram till årsskiftet har det varit möjligt att bygga efter de gamla reglerna men denna övergångsmöjlighet slutar alltså den 1 januari 2010. För de som har beviljat bygglov gäller det som står i handlingarna. Regler kan inte införas retroaktivt. Du kan ta del av mer information om Boverkets Byggregler på www.boverket.se Lycka till med det nya huset!

S:

Hej! Du får samma resultat av att stänga av en varmvattenberedare som när du stänger av eller sänker värmen i huset. Alla temperatursänkningar ger i någon form värmebesparingar. Vad gäller uppskattningen om det är lönsamt eller ej varierar det självklart med hur välisolerad beredaren är. Är det en äldre beredare kan värmeförlusten uppskattas till ca 150 W vilket motsvarar effekten på 2-3 vanliga glödlampor. Har du beredaren avstängd under ett dygn blir energibesparingen 150 W x 24 h (timmar) vilket blir 3,6 kWh/dygn. Betalar du 1 kr/kWh blir således dygnsbesparingen 3 kronor och 60 öre. Om du väljer att stänga av beredaren är det mycket viktigt att du värmer upp den över 60°C under minst ett par timmar innan du börjar använda varmvattnet för att eliminera risken att vattnet innehåller Legionellabakterier. Legionellabakterien kan orsaka svårartad lunginflammation som i extrema fall kan förorsaka dödsfall.

S:

Hej! Utan att ha kompletta uppgifter tycker jag nog att driftskostnaderna ligger lite högt. Vad gäller renhållning, VA, sotning och försäkring borde det vara enkelt att kolla dessa med kommunen, försäkringsbolaget och skorstensfejarmästaren. Generellt brukar hushållselen till en enfamiljsvilla ligga runt 5 000 kWh per år. Priset kan variera mellan 90-140 öre/kWh, vilket gör att kostnaden inte borde överstiga 7. 000 kr per år. En del av orsakerna till den höga kostnaden (energianvändningen) kan bero de tidigare fastighetsägarnas vanor och beteende. En del kan också ligga i i att utrustning som t ex kyl och frys är föråldrad och använder lite extra energi. Sannolikt kan ni få ner energianvändningen bra genom att vara energimedvetna och kanske se över maskinparken. Uppvärmning och varmvattenanvändningen brukar för ett hushåll inte överstiga 20 000 kWh per år. Pelletspriset ligger kring 60 öre per kWh och en normal pelletspanna har 80 % verkningsgrad. Det gör att kostnaden borde ligga runt 15 000 kr för värmehållning och varmvattenberedning. Jag tror ni vinner störst framgång i att undersöka befintlig utrustning. Är kombipannan anpassad för pelletseldning, är utrustningen rätt monterad och injusterad korrekt? Verkningsgraden för pelletseldning i en kombipanna är generellt inte den allra bästa och dessutom behöver den lite mer tillsyn än ordinarie pelletspannor. Låt en fackman kontrollera att allt är korrekt monterat och injusterat efter leverantörens anvisningar. Ställ också frågan om en ny pelletspanna skulle förändra värmekostnaden radikalt. Det kan trots allt i längden bli en väldigt god affär om ni investerar i en ny utrustning och där pelletseldningen kombineras med solvärme. Lycka till med det nya huset!

S:

Hej! Den första frågan är om du ska hålla fast vid el-radiatorer eller byta till ett vattenburet värmedistributionssystem. Väljer du att fortsätta med elradiatorer är det viktigaste att dessa har elektroniska termostater. Det är också en fördel att välja så lätta konstruktioner som möjligt, detta för att värmeavgivningen blir snabbare och enklare att reglera. Funderar du över att byta till ett vattenburet värmesystem ska du också fundera över vilken värmekälla som önskas. Det blir en betydligt mer komplex fråga, börja med att kontakta kommunens Energi- och klimatrådgivare

S:

Hej! Jag har aldrig hört talas om någon värmeväxlare som skulle kunna lösa de problem du beskriver. Möjligen skulle det kunna vara ett mekaniskt ventilationssystem med en luft/luft värmeväxlare och som skulle kunna öka luftflödena i huset. Däremot skulle en öppen takfläkt kunna lösa en del av problemet. Genom att montera upp en takfläkt (men en ganska stor diameter) kan den varma luftkudden i taknocken tryckas ner i rummet och på så sätt spridas till andra rum i huset. En mer sofistikerad variant är att bygga upp ett kanalsystem av ventilationskanaler som med hjälp av små kanalfläktar kan fördela värmen i huset. Detta är emellertid byggnadstekniskt komplicerat och dyrt och som dessutom inte ger en säker funktion.

S:

Hej och tack för frågan! Det du möjligen kan oroa dig för är om energideklareringen visar att huset har en bristfällig energiprestanda. Detta skulle kunna innebära att huset har en hög uppvärmningskostnad och därför påverkar driftkostnaden. Energideklareringen kan innehålla rekommendationer på kostnadseffektiva åtgärder som du bör göra. Det finns inga krav på att du måste göra föreslagna åtgärder men däremot är det tvingande att göra deklarationen i samband med att huset säljs. Jag tycker att du ska ställa dina frågor till mäklaren som får reda ut det juridiska, det har mäklaren betalt för. Lycka till med ditt nya hus och hoppas du kommer att trivas!

S:

Hej och tack för alla frågor! Det var många frågor på en gång och jag ska försöka ge lite korta svar efter bästa förmåga. Att konvertera till ett vattenburet system blir kostsamt. Du får räkna med 5 000 – 7 000 kr i konverteringskostnad per el-radiator du vill byta ut. Till detta kommer sedan kostnader för själva värmeanläggningen, vilket följaktligen binder ytterligare kapital. Jag tror den mest ekonomiska lösningen blir att titta på en braskamin eller kakelugn som huvudsaklig värmekälla. Har ni en öppen planlösning kan en lokaleldstad klara upp till 70% av värmebehovet utan att ni behöver investera i en enda vattenburen radiator…men det kräver lite insats av er som brukare, både för att hantera bränslet och för själva eldandet. En pelletskamin är också ett intressant alternativ. Pelletskaminen har i allmänhet högre täckningsgrad än en braskamin och hanteringen är betydligt bekvämare, men samtidigt får ni inte så låg driftkostnad (bränslekostnad) som vid traditionell vedeldning. Eftersom ekonomin är begränsad tror jag någon from av lokaleldstad är att föredra. Har ni tillgång till egen ved och dessutom har utrymme för vedhaneringen kan ni verkligen pressa era uppvärmningskostnader. Alla vattenburna alternativ binder kanske 6-7 gånger så mycket kapital men sänker inte i samma omfattning era uppvärmningskostnader. Hoppas ni hittar en lösning som passar era krav och önskemål. Lycka till!

S:

Hej och tack för din varmvattenfråga! Principiellt skulle du nog kunna ha två separata beredare om bara utrymme finns. Har du en relativt ny beredare borde den vara bra isolerad och då spelar volymen mindre roll för värmeförlusterna. Du skulle kunna mäta förlusterna genom att stänga av el-patronen och inte tappa något varmvatten och sedan se hur många dagar det tar för beredaren att gå ner i temperatur. Det kan vara lite lurigt med dubbla beredare och precis som du skriver kan det uppstå en risk för tillväxt av legionellabakterier. Risken minskar dock påtagligt om du har en eftervärmare som garanterar att vattnet kommer upp i 55-60 ºC innan det når tappstället. Summa summarum blir nog att den befintliga beredaren har en så bra isolering att en lösning med en extra beredare sannolikt inte kommer att löna sig.

S:

Hej och tack för din solvärmefråga! Ska solvärmen kombineras med en värmepump är det viktigt för att hålla nere investeringskostnaden. Solvärmen konkurrerar mot värmepumpens rörliga kostnad vilket i allmänhet är 1/3 av el-priset. Av det skälet gäller det att söka lösningar som är så kostnadseffektiva som möjligt. Mitt råd är att du ska försöka hitta en värmepump som är förberedd för solvärme och som därmed ger lägsta möjliga merkostnad. Generellt har en bergvärmepump högre täckningsgrad än en luft/vattenvärmepump, men kostar å andra sidan lite mer. Finns huset i södra Sverige (och speciellt om det ligger kustnära) kan en luft/vattenvärmepump vara det mest kostnadseffektiva alternativet. Kontrollera att värmepumpen klarar den framledningstemperatur som radiatorerna är dimensionerade för. Att plocka in en vattenmantlad braskamin är inte fel även om det känns som att det blir lite tårta på tårta…investerar ni både i värmepump och en vattenmantlad eldstad binder ni upp väldigt mycket kapital för er värmehållning.

S:

Hej! Det har genom åren funnits ett flertal olika golvvärmesystem som arbetar med luft som värmebärare. De har aldrig blivit någon stor försäljning succé men tekniskt har många av de här systemen ändå fungerat. Det finns två principiella tekniska skillnader; ett där varmluften i golvvärmen är ventilationsluft eller rumsluft. I den andra konstruktionen är varmluftssystemet en sluten krets där samma luft cirkulerar i systemet. Det finns för- och nackdelar med respektive variant och mitt råd är att du hör med en fackman vilka eventuella skötsel- och driftsåtgärder du måste göra. I konstruktioner där ventilationsluften används som värmebärare är det t ex viktigt att man rengör filter så att man inte får in nedsmutsad luft i kanalsystemet och i huset. Lycka till med det nya huset!!

S:

Hej! Visst finns det golvvärmesystem för hus med torpargrund och som kan integreras i golvkonstruktionen. Om golvet ändå ska renoveras (tilläggsisoleras och nytt ytskikt) kan man passa på och lägga in golvvärmeslingorna på ett sätt som uppfyller ställda fackmannakrav. Det blir en hel del arbete men resultatet kan blir bra och nivåskillnaden kan hållas intakt. Konstruktioner som läggs på befintligt ytskikt bygger några cm vilket kan föranleda problem vid trösklar och i allmänhet är det också svårt att uppnå fullvärdig isolering. En förutsättning för att få en bra och energieffektiv funktion är att konstruktionen kan isoleras väl, annars är risken stor att värmekostnaden ökar som en följd av värmeförluster ner i krypgrunden. Det gäller också att undvika så att det inte uppstår kondensutfällning i torpargrunden. Väljer du att investera i golvvärme gäller det att göra rätt, välj entreprenör med omsorg. En anledning till de kalla golven kan vara att du får kallras från tvåglas-fönstren. En del av problematiken skulle säkert minska om du bytte fönster. Det kan vara en åtgärd att ställa mot golvvärmeinvesteringen.

S:

Hej! Jag tror inte att du får byta cirkulationspump i en abonnentcentral utan att få det godkänt av din fjärrvärmeleverantör. Sannolikt är den utrustning du har idag optimerad för önskad funktion. Utan att veta utgångspunkten vågar jag ändå tro att du endast gör en liten besparing genom att byta cirkulationspump. Är du osäker eller missnöjd med fjärrvärmen är mitt råd att du tar upp det med fjärrvärmeleverantören och dess servicepersonal. Dom har lika stort intresse av en optimal funktions som du. Hoppas det löser sig!

S:

Hej! Att byta från direktverkande elvärme till ett vattenburet system kostar minst 5.000 kr per radiator. Genom att räkna radiatorerna du har idag och som därmed ska bytas ut får du en uppskattning vad kostnaden blir. Till den här kostnaden tillkommer sedan investeringen för själva värmeanläggningen. Väljer du pelletseldning kostar en pelletspanna 60 – 70000 kr och en vedpanna 70 – 80 000 kr, lite beroende på storlek och vilket fabrikat du väljer. Bränslet till pelletspannan kostar idag ca 60 öre / kWh och till vedpannan 10 – 30 öre / kWh, beroende på hur du får fram veden. Egen ved i det lägre spannet och köpt ved i tremeterslängder (obearbetad) i det högre. Ett alternativ för att få ner kostnaden är att satsa på en pelletskamin. Har du en öppen planlösning kan det här vara ett väl så bra alternativ. Du behåller då dina el-radiatorer för reserv- och komplementvärme och investerar i en pelletskamin för 30 – 40 000 kr. Har du en öppen planlösning klarar kaminen upp till 75% av husets årsvärmebehov. Det finns vedkaminer som också kan vara ett alternativ, dessa ligger något lägre i investeringsnivå men har å andras sidan inte lika stor täckningsgrad. Pelletseldningen är mer bekväm än vedeldning. Lycka till med valet!

S:

Hej och tack för din badrumsfråga! Under förutsättning att ni har ett vattenburet värmesystem tycker jag du ska kika på en vattenburen handdukstork. Handdukstorken kan sannolikt enkelt anslutas till det vattenburna värmesystemet. Kontaktat en lokal rörinstallatör för att få förslag och pris. Saknar ni vattenburen värme skulle man kunna tänka sig en portabel gasolvärmare. En sådan kan man ha i badrummet och den kräver ingen skorsten. När ni vill ha värmetillskott sätter ni på gasolvärmaren, enkelt och praktiskt och den tar lite utrymme i anspråk. Kontrollera säkerhetsföreskrifterna noga, vilka säkerhetsavstånd gäller till brännbara material (får den plats) och finns det speciella regler för att ha en sådan i våtutrymmen? Om inte säljaren kan svara på det kanske någon på kommunen kan hjälpa er. Jag tror ett välsorterat byggvaruhus säljer den typen av utrustning. Lycka till!

S:

Hej! Det är alltid lite lurigt att lägga in golvvärme i befintliga hus. Problemet är att konstruktionen, i det här fallet källargolvet, inte är tillräckligt isolerat under till. Kan man inte isolera tillräckligt (15-20 cm) under golvvärmeslingorna skapas värmeförluster som tränger undan fukt under golvet och som sedan måste ta vägen någon stans. I värsta fall tränger fukten upp i någon annan del av källarutrymmet. Den konstruktion som du nämner räcker inte för att eliminera detta problem. Jag hade definitivt satsat på traditionella radiatorer, det är mycket säkrare och förmodligen också billigare. Du kan parallellt med radiatorerna mycket väl skapa känslan av ett varmare golv genom ett luftat skikt typ en platonmatta med en ny golvbeläggning ovanpå. Det är viktigt att du skapar luftcirkulation så att luften under platonmattan kan ventileras upp i rummet ovanför. Hoppas det löser sig med värmen i källaren!

S:

Hej och tack för frågan! Det var ju inte bra att el-kabeln blivit för kort. Jag förmodar att det är huvudmatningen in till huset som du avser och i så fall tycker jag att du ska vända dig till din el-leverantör, som förhoppningsvis kan ge tips i frågan. Om el-leverantören inte själv kan göra åtgärden kan du förmodligen få råd vilken behörig el-firma du ska vända dig till. Lycka till!

S:

Hej och tack för frågan! Det kan finnas vissa faror med att stänga av värmen i sommarstugan. Först och främst kan vattnet i vattenledningar och beredare mm frysa. Detta kan dock elimineras om vattenledningarna tappas ur men glöm i så fall inte avloppsrören med vattenlås i toalettstol, diskbänk och tvättställ. Om värmen stängs av helt ökar risken för fukt- och värsta fall mögelskador. Jag rekommenderar dig därför att ha lite grundvärme om så bara några enstaka grader och också se till att det är torrt i huset. Det är också viktigt att huset ventileras. Det har utvecklats en ny teknik för detta som via en mekanisk utrustning enbart ventilerar huset när det ger en torrare miljö inomhus. Jag är inte helt säker på att den är anpassad för sommarstugor. Kanske kan kommunens energirådgivare tipsa dig mer om detta. Det finns luftburna, enkla solfångare som man kan placera på en södervägg och som kan bidra med lite värmetillskott och framför allt se till att det blir lite luftomsättning i huset vintertid. Du kan också fundera på om det räcker med att ha vissa utrymmen uppvärmda, där du t ex har varmvattenberedaren och låta andra kan vara helt avstängda…sovrum och andra utrymmen där du inte förvarar något som du är rädd om. Dock måste du säkerställa ventilationen även i dessa rum. Hoppas det löser sig!

S:

Hej och tack för din intressanta frågeställning! Om du vill sänka din el-användning med minsta möjliga insats tror jag att du i första han ska se över regleringen av befintliga radiatorer. Det kan räcka med att byta termostater på de befintliga radiatorerna eller att investera i ett överordnat reglersystem. Oljefyllda radiatorer sparar inga stora mängder el då det är samma värmemängd som måste tillföras. Möjligen kan dom ha en modernare och bättre reglering. Du kan också få lite mjukare och torrare värme, men det sparar inga kWh utan ger bara lite bättre inomhusklimat. Vill du satsa lite mer kan du titta på olika typer av braskaminer eller pelletskaminer. Ofta är det kostnadseffektiva lösningar men du får samtidigt räkna med lite arbete. Du kan också investera i en luft/luft värmepump. Möjligen kan det vara lite problem med värmetillförseln (i en Hälsingegård) då kaminer och luft/luft värmepumpar får bäst värmespridning i öppna planlösningar. En långsiktig men också mer kapitalbindande lösning är att investera i ett vattenburet värmesystem…

S:

Hej! Det enklaste är att du installerar en el-patron i den av ackumulatortankarna som distribuerar värmen i huset. Om ackumulatortankarna enbart fungerar som värmelager och att värmedistributionen och varmvattenberedningen ligger i pannan blir det enklast att investera i en extern el-kasset. El-patronen eller el-kasseten bör ha en effekt som klarar husets värmebehov den kallaste dagen på året. Investeringen för en el-patron ligger kring 2.500 kr + arbetskostnad och för en el-kassett på ca 10 000 kr + arbetskostnad. En rörinstallatör kan hjälpa dig med lämplig effekt och att systemet klarar framledningstemperaturen till radiatorerna och samtidigt ge ett mer exakt pris för installationen.

S:

Hej! Du kan investera i en luft/luft värmepump eller en lokaleldstad (pelletskamin, braskamin, kakelugn eller liknande), båda arbetar som individuella värmekällor och ställer inga krav på att hela området gör motsvarande investering Du kan också se över andra åtgärder som kan minska din energianvändning, t ex bättre fönster, tilläggsisolering, snålspolande vattenmunstycken etc. Alla större investeringar och åtgärder måste dock diskuteras inom bostadsrättföreningen före åtgärden genomförs. Om fler vill göra samma sak kan ni göra en gemensam upphandling vilket kan ge ett fördelaktigare pris. Lycka till!

S:

Hej och tack för din termostatfråga! Det troliga är, precis som du skriver, att det är ett fel på termostaten. Möjligen kan det också bero på att det sitter en väldigt stark cirkulationspump i systemet som helt enkelt trycker värme genom den stängda termostatventilen. Normalt brukar man i en sådan situation höra hur vattnet flödar genom ventilen. Det kan också vara något fel på värmeshuntens funktion men det är nog bäst att låta en rörinstallatör undersöka. Jag hade i ett av mina hus det omvända problemet, det vill säga jag vred upp termostaten men ingen värme leddes ut. Det berodde på att man var tvungen att ”motionera” termstaten inför varje vintersäsong, den hade helt enkelt kärvat fast… Hoppas du hittar felet, lycka till!

S:

Hej och tack för frågan! Jag tycker det kan vara en bra lösning att komplettera och ersätta elektrisk golvvärme med en vattenburen handdukstork. Men den direkta lönsamheten beror på hur den vattenburna värmen framställs och om du har igång värmesystemet sommartid. Jag tror inte att du sänker värmekostnaden nämnvärt men en viss del värmeförlust genom golvet elimineras. Det är vanligt att elektriskt golvvärmesystem är i drift oavsett om det behövs värme eller inte utan helt enkelt av komfortskäl och stänger du av värmetillförseln under perioder av året kan det spara några kWh.

S:

Hej och tack för frågan! Boverket har i sina BBR (Boverkets ByggnadsRegler) angett minsta tillåtna luftomsättning för bostäder, så kallad basventilation. Anledningen till att det finns ett regelverk är för att emitterat material tillsammans med fukt och ”använt” syre ska ventileras ut från bostadsutrymmet och ersättas med frisk luft. Visst kan du minska ventilationen men inte när ni är kvar i huset. Jag har frågat en sifferkunnig kollega som säger att man teoretiskt kan svara på din fråga genom att sätta in dina värden i följande ekvation: Q [kWh] = A [m²] x v [m³/s, m²] x p [kg/m³] x Cp [kWs/kg °C] x h [h] x ∆t [°C] En uppskattning av just ditt fall skulle då ge följande resultat: 130 x 0,00035 x 1,2 x 1 x 12 x (5-12) = 11,14 kWh. Du skulle teoretisk kunna spara ca 10 kWh/natt x 365 nätter vilket på ett helt år skulle innebära 3 650.kWh.

S:

Hej! Det är rummets värmebehov som avgör vilken storlek på oljeradiatorn som du ska välja. Värmebehovet i sin tur avgörs av rummets värmeförluster som framför allt sker genom väggar, fönster, tak och golv. I regel har man också värmeförluster via ventilationssystemet. För att vara på den säkra sidan kan man utgå ifrån en storlek på radiatorn som klarar 100 – 125 W/m² golvarea. I regel är detta i överkant men om du inte är säker kanske det är lika bra att överdimensionera.

S:

Hej! Det finns många alternativ att välja mellan och det viktiga är att du ställer upp en kravlista för att kunna göra ett val som du blir nöjd med. Har du höga krav p å bekvämlighet kan t ex fjärrvärme och en luftvärmepump vara att fördra, båda dessa alternativ bör du kunna verkställa under den maximala kostnadsnivå du anger. Luftvärmepumpens lämplighet är beroende på var i landet huset finns, generellt kan man säga sämre förutsättningar ju längre norrut man kommer. Du kan också fundera över pelletseldning. I vissa fall kan man byta ut oljebrännaren mot en pelletsbrännare och i andra situationer måste man investera i en helt ny pelletspanna. Överväg ekonomi, verkningsgrad och den praktiska insatsen noga. Investeringskostnaden för pellets bör hamna i nivåer som du anger som acceptabla och du kan genom pelletsen sänka driftkostnaden riktigt rejält. Genom en ackumulatortank kan du ansluta solfångare och på så vis kombinera flera olika värmekällor i ett och samma system. Det ger ett mer flexibelt och mindre sårbart system. För lite mer exaktare vägledning rekommenderar jag dig att kontakta kommunens energirådgivare. Lycka till!

S:

Hej! Huset kan stå otempererat vintertid om du bara säkerställer att det inte finns något vatten i radiatorer eller varmvattenberedare (och tappställena) som kan frysa. Lite grundvärme är kanske ändå att föredra. Det räcker med att hålla 5-8°C så minskar fukt- och eventuella mögelproblem radikalt. Det viktigaste är emellertid att se till att inget vatten kan frysa i huset, det kan få ödesdigra konsekvenser. Och glöm inte att huset måste ventileras på vintern. I annat fall riskeras fukt som kan lukta instängt och som i värsta fall kan skapa mögelproblem. En säkerställd ventilation måste man egentligen ha oavsett om huset står kallt eller är tempererat under vintern. Lycka till med ditt fritidshus!

S:

Hej och tack för frågan! Börja med att provtrycka radiatorkretsen för att säkerställa att den är intakt, det är väldigt ovanligt med läckage i radiatorkretsen. Kanske går det att använda delar av den. Mest troligt är att pannan har ett läckage vilket innebär att du kan byta värmekälla men behålla det vattenburna systemet. Skulle radiatorkretsen mot förmodan vara bristfällig kan en lokaleldstad vara ett bra alternativ, eftersom ni har en relativt öppen planlösning. En pelletskamin kan t ex klara en stor del (om inte hela) av ert värmebehov om den placeras centralt i huset. Idag kan ni hitta mer eller mindre helautomatiserade kaminer som gör värmehållningen bekväm och driftsäker. Ska ni investera i en ny varmvattenberedare rekommenderar jag er att passa på att köpa solfångare. Merkostnaden för solvärmen är i samband med ett beredarebyte relativt liten och kan återbetala sig på bara några år. Hoppas det löser sig med värmehållningen!

S:

Hej och tack för din fråga! En eldstad passar bra i ett timmerhus. I första hand tycker jag du ska bygga så energimedvetet som möjligt så att behovet av köpt energi begränsas i möjligaste mån. Huset verkar inte bli så stort och jag inbillar mig att det blir en öppen planlösning, vilket passar en lokaleldstad väldigt bra. I första hand skulle jag rekommendera en vattenmantlad pelletskamin som kan trimmas in med golvvärmen. En pelletskamin är bekväm och minimerar din egen insats för att hålla värmen. Du kan visserligen inte utnyttja den egna veden men det blir ett bekvämt och pålitligt system. Pelletskaminens vattenmantling laddar förslagsvis en mindre ackumulatortank som sedan kan sprida värmen till de rum som kaminen inte når med ”direktvärmen” och även bereda varmvatten under vinterhalvåret. Du kan sedan komplettera med solvärme som kan stå för varmvattenförsörjningen under sommarhalvåret. Den egna veden lockar naturligtvis med att vara gratis. Ett alternativ till pelletkaminen kan vara en tung eldstad, typ kakelugn eller en täljstensugn. Det kan vara lite komplicerat att får dessa att fungera bra med golvvärmen. Vissa fabrikat går att vattenmantla och kan då anslutas till en mindre ackumulatortack och kombineras med solvärme. Du ska också vara observant på att värmen från en eldstad stiger och att det i det avseendet kan bli varmt på sovloftet. I det sammanhanget är det bra att välja golvvärme och ska du ha en vattenmantlad lokaleldstad ska så mycket som möjligt av värmen ledas till ackumulatortanken för vidare distribution ut i golvvärmesystemet. Lycka till med timmerhuset!

S:

Hej! Jag antar att det är Volt du menar vilket innebär att dina radiatorer är 3-fasinkopplade och då är det så enkelt att man gått från 380 V till 400 V vilket i ditt fall inte har någon som helst betydelse. Du ska däremot titta så att effektavgivningen (utrycks i Watt, W) på radiatorerna överstämmer med de tidigare så att du får tillräcklig värmetillförsel när det är som kallast. Lycka till med de nya radiatorerna!

S:

Hej och tack för dina frågor! Allra bäst och billigast i längden är att bygga energisnålt, dvs. tänk på att isolera byggnaden på bästa sätt och tänka på planlösningen. Man kan t ex utnyttja passiv solvärme för en del av värmebehovet och genom att ha en öppen planlösning sprids värmen effektivare från eldstäderna som du nämner. Du radar upp en hel del värmekällor vilket kan blir ”tårta-på-tårta”. Du måste ställa dina investeringar mot aktuellt värmebehov och ju mer välbyggt huset blir desto mindre värmetillskott behövs, tänk också på hur du värderar bekvämligheten (att t ex välja pelletskaminer istället för kakelugn osv.). Mest ekonomiskt i det korta perspektivet är sannolikt en frånluftsvärmepump men på lite längre sikt kan nog en ytjordvärmepump vara väl så intressant. Det går också att komplettera med solvärme. Lycka till med nya huset!

S:

Hej! Eftersom huset inte har något vattenburet värmedistribueringssystem är det lite svårt att råda. Ska ni elda i vedpanna med ackumulatortank måste ni investera i ett vattenburet värmesystem vilket dels kostar pengar att dra in (5000 – 6000 kr per radiator) och dels blir det ett ingrepp i huset. Samtidigt kan man konstatera att om det är någon gång man ska lägga in vattenburet system så är det just vid renovering eller ombyggnad. I ert fall talar också husets storlek för ett vattenburet system. Det väldigt mycket arbete att elda i separata eldstäder om dessa ska värma 260 m², även om det verkar funktionellt möjligt eftersom det tycks finnas en murstock centralt i huset. Ett råd jag vill ge är att när ni åtgärdar något i huset så tänk energieffektivt. När tidpunkten kommer för att byta fönster eller vitvaror: Välj energieffektiv teknik. Har huset en öppen planlösning kan luftvärmepumpar vara ett val. De sparar in 5000 – 7000 kWh per enhet om ni bor i södra Sverige. Och visst är el-radiatorer tänkbara i en situation som du beskriver men ingen långsiktig lösning. El-radiatorer gör att man sitter fast i ett el-beroende som kommer att innebära accelererande värmekostnader. Kombineras el-radiatorerna med eldstäder blir sårbarheten däremot lite mindre. Som sagt lite svårt att ge exakta råd men överväg investeringskostnad mot bekvämlighet och vad ert val innebär estetiskt för huset. Lycka till !

S:

Hej och tack för frågan! Det är inte lätt att råda utan att se planlösningen för huset och ha mer exakta data. En bergvärmepump är i förhållande till den energimängd som du anger sannolikt en bra investering. Problemet är att du inte har ett vattenburet värmesystem. Du får räkna med minst 5 000 kr per radiator och samtidigt blir det ett ingrepp i huset. Har huset en öppna planlösning kan en pelletskamin vara intressant. Den kan med sin konvektionsvärme klara upp till 70% av värmebehovet. Vill man finns det sedan vattenmantlade pelletskaminer som kan anslutas till en mindre ackumulatortank (300 – 500 liter) för att dels bereda varmvatten men också ge möjlighet att ge värme i utrymmen som kaminen inte når direkt. På så vis behöver du enbart dra den vattenburna värmekretsen till ett fåtal av husets rum. Den här lösningen kan med fördel kombineras med solvärme. Solvärmen kan täcka värme- och varmvattenbehovet under 4 – 6 månader, beroende på var huset är beläget och familjens vattenvanor. Lycka till!

S:

Hej och tack för frågan! Generellt är det självklart bättre ju högre temperatur som råder men du behöver inte känna oro över de nivåer som du anger. En viss variation över året får man räkna med men den ska inte vara sjunkande. Att kompensera ett borrhål med solvärme är tekniskt möjligt men det finns en risk att värmen inte stannar kvar i borrhålet. Ett alternativ är att låta borrhålet vila under sommarhalvåret genom att du t ex använder solvärme för varmvattenberedning och på så vis kan ha värmepumpen avstängd några månader. Det finns också fläktkonvektorer för kyla som kan anslutas till brinekretsen. Mitt råd är att du i första hand hör med värmepumpsleverantören och ser vilka lösningar som är bäst i just ditt fall. Hoppas det löser sig!

S:

Hej och tack för frågan! Huset ska klara Boverkets nya krav enligt BBR (Boverkets byggregler). Dom här nya kraven och lite hårdare och gäller från och med 1 juli 2007. För att se om huset klarar de nya kraven behöver man göra en energibalansräkning. Det kommer sedan att finnas krav på energideklarering men det är mer en uppställning på hur husets energianvändning ser ut, ett dokument som är värdefullt för den som i framtiden vill köpa huset. Det här är nytt och inte gällande ännu så det saknas praxis. Vad gäller kraven enligt BBR så vet husfabrikanten dessa och du kan också söka information via Boverket (www.boverket.se). Lycka till med det nya huset!

S:

Hej kalla tassar! Det var en lite annorlunda fråga men jag tror nog att någon form av värmematta är att föredra. Det är emellertid vikigt att isoleringen i golvet är bra så att värmen stannar i hundkojan och inte leds ner i marken. Det är vikigt att öppningen in i hundkojan består av någon sluss eller är försedd med draperi (gärna i två steg) så att inte värmen försvinner ut i det fria. Regleringen av värmetillförseln måste också vara genomtänkt så att den dels uppfyller komfortkravet och dels är energieffektiv. Lycka till!

S:

Hej och tack för den ‘omöjliga’ frågan! Det är inte lätt att råda och jag skulle rekommendera dig att ställa upp en kravlista på den värmekälla du avser att investera i. Är bekvämlighet viktigt kan en värmepump vara att föredra eller möjligen fjärrvärme, om det nu finns att tillgå där du bor. Man kan naturligtvis också lägga in miljövärden i urvalsunderlaget. Om jag inte har fel för mig finns det väl en stor pelletsfabrik strax utanför Storuman. Pellets och solvärme kan vara ett alternativ att väga mot t ex värmepump och ur vissa aspekter är detta ett mycket bättre miljöval än el-drivna värmeanläggnignar. Jag råder dig att du ta in offerter och beräkna återbetalningstid och gör oberoende lönsamhetskalkyler. För att minimera risken att låsa upp sig i en värmelösning som det är svårt att växla ifrån rekommenderar jag alltid husägare att utgå ifrån en ackumulatortank. På så vis kan du enkelt och inte till allt för stora kostnader byta värmekälla men kanske ännu mer intressant får du möjlighet att kombinera olika värmekällor, t ex sol och biobränsle. Lycka till med val av värmekälla!

S:

Hej och tack för din fråga! Jag brukar motionera mina termostater med en stor rörtång. Det gäller att kunna trycka in den ”lilla piggen” ett par gånger och få den att löpa som det är tänkt. Problemet är sannolikt att den satt sig i ett läge under sommaren och behöver hjälp att frigöras från sitt ”låsningsläge”. Så precis som du beskriver tar man bort själva termostaten och sedan med hjälp av en stor rörtång ser man till att försiktigt ‘motionera’ piggen. Det kan ju också vara själva termostaten det är fel på och då måste den naturligtvis bytas ut. Lycka till!

S:

Hej! Jag tror det är mindre lämpligt att satsa på golvvärme då golvkonstruktionen inte är konstruerad för den formen av värmedistribution. Såväl vattenburen som el-golvvärme kräver väl genomförd isolering i golvet och har man inte gjort det från början är det svårt att få till det på rätt sätt. Är det en gjuten platta du har kan den tunga konstruktionen förorsaka problem med att reglera värmen. Jag skulle nog rekommendera dig att fortsätta med det vattenburna systemet för det låser inte upp dig, du kan byta och kombinera värmekällor som du vill i framtiden. Det framgår inte om det är en bränslepanna du har. Är så fallet finns det poänger att fortsätta med någon form av bränslepanna, dels för att säkerställa luftomsättningen i huset (om du har ett självdragssystem) och dels för att inte få kondens i skorstenen som en följd av att den inte hålls varm. Vedeldning ger ofta en låg driftkostnad men kräver en insats. Pelletsvärme är långt mycket bekvämare men bränslet kostar lite mer. Fast det är klart, jämfört med elpriserna är pelletsen fortfarande betydligt mycket billigare ! Själv är jag förtjust i solvärme som komplement och om du utgår ifrån en ackumulatortank får du möjlighet att kombinera sol med vedeldning eller pelletseldning. Lycka till!

S:

Hej! Jag tror inte att etanol eller metanol eller för den delen raps kommer att få några större spridning för husuppvärmning. Vi kommer i framtiden vara tvungna att förse vår fordonsflotta med alla tänkbara (och otänkbara, t ex gengas) flytande eller gasformiga bränslen och all annan användning blir mer eller mindre ointressant eftersom vi sannolikt kommer att vilja betala mer för att förflytta oss än att värma våra hus. Ditt stora tillsynsbehov av pelletsbrännaren kan bero på att du anslutit pelletsbrännaren till en oljepanna och inte investerat i en modern och mer helautomatisk pelletspanna. Jag tror att det är tekniskt möjligt att modifiera oljebrännaren för olika typer av flytande biobränslen men det är inte en standardiserad teknik idag. Tack för en intressant fråga!

S:

Hej och tack för din fråga! Först när jag vet var huset finns i Sverige och dess u-värde (hur väl det är isolerat, dvs ett mått på värmeförlusterna) kan man ge ett mer eller mindre korrekt svar. En annan variant är att du räknar ihop effekten på de el-radiatorer som du har idag. Genom att lägga ihop elradiatorernas sammanlagda effekt får du en fingervisning om det totala effektbehovet och som mäts i watt eller kilowatt (1 kW = 1.000 W). Du kan också få fram den årliga energimängden för uppvärmning genom att lägga ihop elräkningarna för året och dra ifrån 5.000 kWh för varmvattenberedning och ca 5.000 kWh för hushålls el. Resterande del är värmebehovet och kan vara vägledande för vilken eldstad du ska välja. Jag tycker det inte är lämpligt att plocka bort radiatorerna då det inte är säkert att braskaminen når ut med värmen i hela huset och dessutom kan bränslet ta slut eller om man vill åka på semester och då är det bra att ha kvar radiatorerna. Lycka till med värmen!

S:

Hej och tack för din fråga! Det första ni bör göra att se över er energianvändning och se om det finns några möjligheter att göra några förbättringar och förutsättningarna för detta i samband med renoveringen kan vara ganska stora! Det kan vara att tilläggsisolera vinden, tilläggsisolera väggar och möjligen golven, snålspolande munstycken i vattenkranar och i duschen är alltid bra. En bra besparingspotential kan också uppnås genom att se över radiatorernas termostater och att reglera värmetillförseln. Ofta kan man också sänka elanvändningen genom att se över sina vanor; t ex att släcka efter sig, vädra rätt (snabbt byta luften och inte kyla väggar, tak och golv), stänga av alla ‘stand-by’ apparater osv. Först därefter är det idé att börja fundera över energitillförseln. Mest kostnadseffektivt är det sannolikt att investera i en lokaleldstad typ braskamin eller kakelugn. Har huset en öppen planlösning är besparingspotentialen stor, upp emot 70% av värmebehovet om man talar om en tung eldstad och något lägre om man talar om lättare eldstäder typ braskaminer. Den här typen av eldningsutrustning kräver dock omfattande insatser både i att anskaffa veden och att elda i eldstaden. Men å andra sidan är det en oerhört snabb återbetalningstid. I den jämförelsen är pellets betydligt bekvämare men å andra sidan får man ju betala en slant för bränslet. Ni kan också välja en luft-luft värmepump. Den kan spara in 6.000 – 7.000 kWh per år. Fortfarande krävs inget vattenburet distributionssystem. Sedan kan man välja att konvertera till ett vattenburet system men då rakar investeringskostnaden i höjden (minst 5.000 kr per radiator) + att en värmekälla ska anskaffas. Det gäller att räkna noga på återbetalningstiden och lönsamheten ju mer pengar som binds upp i investeringen och vad man kan sätta för andra krav på värmehållningen…bekvämlighet, utseende, funktion, täckningsgrad och miljöpåverkan etc etc. Lycka till!

S:

Hej och tack för frågan ! Ska man vara pedantiskt vetenskaplig kan man förmoda att verkningsgraden är någon % lägre i en oljefylld radiator som en följd av att de har en större massa att värma (värmeöverföringen blir mer trög). Oljefyllda radiatorer ger å andra sidan lite ‘mjukare’ värme och sannolikt mindre torr luft, det vill säga det blir något bättre inomhusklimat. Du bör vara observant på att välja bra termostater, något som kan spara en hel del energi. Att byta ut termostater i direktverkande el-radiatorer kan spara upp till 10-15% av energianvändningen!

S:

Hej och tack för din fråga! Även om du ger en detaljerad beskrivning av förutsättningarna är det svårt att ge ett hundraprocentigt svar. Först och främst måste du garantera värmetillförseln i rummet, oavsett var du placerar värmekällorna ska de kunna tillgodose det värmebehov som råder. Även om du skapar bättre isolerade förutsättningar tror jag inte det kompenserar den värmetillförseln som de radiatorer du vill ta bort har tillfört. Anledningen till att man företrädesvis placerar radiatorer under fönster är att motverka kallras. Nu väljer du fönster med bättre isolervärde samtidigt som uterummet håller kylan på distans vilket kan medföra att du på så vis får minskat kallras, men jag är långt ifrån säker på det och framför allt att värmekällorna du har kvar klarar att värma utrymmet… Lycka till med det nya fönsterpartiet!

S:

Hej och tack för frågan! Det var inte roligt och framför allt väldigt förvånande att elanvändningen ökat så dramatiskt. Även om er varmvattenberedare gått dygnet runt som en följd av läckaget blir det inte på långa vägar den nivån som du beskriver. Låt oss säga att du har en el-patron i beredaren på 3 kW och den har gått 24 timmar blir det 72 kWh på ett dygn. Varmvattenberedaren kan ha haft sin del i det hela men svaret måste finnas någon annan stans. Jag förutsätter att huset är el-värmt och det mest sannolika borde därför vara att några av el-radiatorerna (t ex i källarplanet) har gått för ”full” effekt under perioden. Vid sidan om detta får du söka svar om det är annan utrustning som på grund av haveri eller förslitning ligger och ‘drar’ onödiga kWh…det kan vara kyl- och frysskåp, spis och ugn eller något liknande. Jag tror emellertid inte att svaret ligger där men kan ha en del av förklaringen. Även om det är ytterst ovanligt kan det vara fel på el-mätaren. Begär att el-bolaget gör en kontroll och säkerställer att elmätaren fungerat som den ska. Elbolaget kan också ha tips att ge eller vara behjälpliga att ge svar till den märkliga situationen. Lycka till och hoppas det löser sig!

S:

Hej och tack för frågan! Jag tycker att du ska se över dina termostater, det betyder nödvändigtvis inte att du behöver byta ut dom. Ibland kan det räcka att termostaterna ”motioneras” men i många fall är det klokt att byta ut termostaterna när dom är så gamla som du anger. Att kunna reglera värmetillförseln korrekt är viktigt både för inomhusklimatet (komforten) och driftekonomin. Med vänlig hälsning

S:

Hej! Normalt vänder man sig till en rörinstallatör men det kan också finnas andra som ger sig på den här typen av demontage. Det är viktigt att man följer de föreskrifter som kommunen har vad gäller bortförsel av oljetankar. Hör med kommunens Miljö- och hälsoförvaltning, möjligen kan dom också ha förslag på företag som är lämpliga för den här typen av arbeten. Lycka till!

S:

Hej och tack för frågan! Har du rätt förutsättningar kan du klara dig utan en radiator i köket. Men det kräver en öppen planlösning som underlättar värmespridningen från övriga rum i huset. Finns det fler fönster i köket eller om det är omgivet av ytterväggar är det däremot inte säkert att du klarar dig utan radiator. Normalt har ett kök mycket utrustning som ger ifrån sig värme som kan klara värmehållningen. En förutsättning att klara sig utan radiator vid fönstret är att det är modernt och välisolerat. Smalspisen kommer säkert också att göra sitt till för värmeförsörjningen. Jag vill ändå råda dig att dra fram rör till en radiator om så skulle behövas i framtiden. Radiatorn behöver nödvändigtvis inte placeras under fönstret om det nu är omöjligt utan du kan välja en innevägg eller liknande om det blir lättare. Lycka till med köksrenoveringen!

S:

Hej! Min rekommendation är att hålla inomhustemperaturen över fryspunkten för att hålla vattenledningar frostsäkra och minska risken för fukt. Det man ska eftersträva att hålla den relativa fuktigheten låg. Detta kan lika väl göras med en avfuktare som att hålla värme i huset. Viktigt är att du kontrollera noga så att ingen utrustning i huset (eller för den delen textilier och annat) kräver någon form av minimitemperatur för att inte skadas.

S:

Hej och tack för din värmefråga! Kommunerna har av staten finansierade energirådgivare som opartiskt ska vägleda och ge råd till bland annat villaägare. Energirådgivaren är statens förlängda arm och ska med kompetens och saklighet tipsa om olika värmealternativ och ge råd utifrån individuella och specifika förutsättningar och behov. I ert fall står valet mellan pellets och värmepump eller möjligen fjärrvärme om det finns tillgängligt. Värmepumpar och fjärrvärme är bekväma värmekällor som inte kräver någon arbetsinsats. Har ni tillräckligt stor värmeanvändning kan de också vara konkurrenskraftiga men det gäller att räkna noga och jämföra med de alternativ som står till buds. Har man oljeeldning är pellets ett intressant alternativ då rökgaskanalen redan finns och i allmänhet också utrymmen (i anslutning till pannrummet) för pelletsförråd. I ert fall, som delar värmesystem med grannen gäller det nog att välja ett så självgående (bekvämt) pelletssystem som möjligt. Det finns idag mer eller mindre helautomatiserade pelletsanläggningar för småhus som förefaller vara ett lämpligt val i just ert fall. Det kan också vara intressant att komplettera pelletsanläggningen med solfångare ! Men som sagt kommunens energirådgivare kan sannolikt ge mer kvalificerade råd just utifrån era förutsättningar. OBSavera bara att energirådgivaren inte får göra hembesök så de gäller att ta med sig ett grundligt underlag (t ex ritningar, energiräkningar, fotografier etc) när man besöker vederbörande. Lycka till!

S:

Hej och tack för din intressanta fråga! Visst är det underligt med vissa av våra skattesatser och stundtals kan man ställa sig frågande till logiken. Att vi betalar skatt på skatt är nog inte så ovanligt trots allt. De produkter som är skattebelastade är ju också ålagda med moms, det gäller t ex alkohol, bensin och drivmedel, energi och säkert många andra varor och tjänster. Ofta har skatten till syfte att man vill styra konsumtionen åt ett visst håll, t ex att genom skatt minska alkoholkonsumtionen och i andra fall rör det sig om en ren intäktsskatt, det vill säga ett sätt för staten att få in pengar. Att man t ex beskattar energi (elektricitet) och genom det får in stora summor pengar som sedan kan användas för vård och omsorg eller liknande. När det gäller skatt på energi kan det vara bra att ha i åtanke att varje kWh som inte konsumeras är svår att beskattas. Det gäller därför att vara energieffektiv, t ex genom att välja energieffektiv utrustning eller att vara medveten i sina beteenden. Alla kWh man inte använder kan inte gå upp i pris och är svåra att beskattas…

S:

Hej och tack för frågan Din energianvändning ligger inte alarmerande högt men inte heller anmärkningsvärt lågt. Du kan säkert med en del beteendeförändringar (t ex vattenvanor, vädrigsvanor etc) och andra enkla åtgärder få ner användningen en bit. Det finns bra tips att tillgå på nätet eller hör med din kommunala energirådgivare. Det är viktigt att inse att byte av radiatorer inte sänker energianvändningen. Nya radiatorer, oavsett om de är direktverkande eller vattenburna, kan möjligen ha bättre och modernare termostater men det är fortfarande samma värmemängd som krävs för huset. Bäst resultat att spara energi får du genom effektivare användning (energieffektiva lampor, kylskåp, vattenmunstycken etc) eller att byta uppvärmningsform, att gå ifrån elvärme till pellets eller liknande. Mitt råd blir därför att du inledningsvis ser över din energianvändning och ser vilka delar som kan effektiviseras. Med detta som bas kan du sedan räkna på vad det kostar och se om det lönar sig att byta ut de befintliga elementen. Du kan också investera i en pelletskamin och på så vis få ner el-användningen en hel del och framför allt är pellets ett mycket billigare bränsle än elektricitet. Den kommunala energirådgivaren är alltid bra bollplank i dom här sammanhanghen. Lycka till!

S:

Hej och tack för dina funderingar och frågor! Det är i det närmaste omöjligt att svara på vad som kan ha hänt men något konstigt är det ju helt klart. Dessvärre kan jag inledningsvis meddela att energileverantörerna mycket sällan har fel på sina elmätare. Nåväl, jämför man er energianvändning med ett normalhus ligger det helt klart i överkant med er nuvarande användning på över 20000 kWh på ett år, det hade varit mer normalt att det låg i den nivån som ni hade tidigare. Mest sannolikt är att värmepumpen har gått sönder. Normalt ska en värmepump så som du beskriver era förutsättningar spara 7000 – 8000 kWh per år. Det kan också vara någon annan utrustning som har gått sönder i huset och ökar upp el-användningen, t ex kan det vara en varmvattenberedaren som står och läcker (i ert fall förmodligen integrerad i värmepumpen) eller ett kylskåp där kompressorn inte fungerar som det är tänkt. För att bringa klarhet i det hela får man antingen låta energileverantören komma och mäta mer exakt och kanske till och med kontrollera den maskinella utrustningen, var för sig. Ni kan själva göra lite mätningar genom att läsa av varje dygn, kanske stänga av någon utrustning för att se om förbrukningen kan härledas till något specifikt. Det finns riktvärden för hur mycket el en normalfamilj använder och dessa kan du dygnvis jämföra med hur er förbrukning ligger. På så vis kan du förmodligen ganska enkelt härleda var den ökade energianvändningen kommer ifrån. Det har inte investerats i någon ny eleintensiv utrustning som nyttjas flitigt, t ex ett bubbelbadkar eller liknande? Hoppas det löser sig, lycka till!

S:

Hej och tack för frågan om var man hittar en energikonsult. Jag hade i första hand besökt kommunens energirådgivare med den typ av frågeställningar du beskriver. Det är en tjänst som är statsfinansierad (och därmed gratis för villlaägare) och som är obunden och inte ska favorisera något enskilt värmealternativ. För det är just detta som kan vara ett problem. VVS installatörer, som egentligen arbetar med den här typen av frågor, är i regel knutna till någon leverantör som kan favoriseras på ett eller annat sätt. Men som sagt, gör först en beskrivning av dina frågeställningar till kommunens energirådgivare så får du säkert en hel del svar på men sannolikt också tips var du kan vända dig för att få mer information om så önskas. För att få ett bra möte med energirådgivaren ska du förbereda dig noga. Skriv upp din energianvändning och skissa upp hur ”getingboet” ser ut i källaren och ta gärna kort för att för att få ett så utförligt underlag som möjligt. Energirådgivarens rådgivning är kostnadsfri men å andra sidan får dom inte göra hembesök vilket innebär att det självklart blir en del begränsningar. Det finns också speciella energikonsulter att anlita. Dessa kan man antingen få tips om via kommunens energirådgivning eller telefonkatalogens ”Gula sidor”, se under rubriken Energikonsulter, VVS konsulter. Tyvärr finns det inte många Energi och/eller VVS-konsulter som specialiserat sig på villamarknaden. Det kan därför vara bra att före konsultationen ta reda på deras speciella kompetensområde och om de verkligen kan hjälpa dig med dina frågeställningar och självklart också vad det kostar. Lycka till!

S:

Hej och tack för frågan! Om vi börjar med golvvärmen så kan det vara lite lurigt installera det i gamla eller snarare befintliga hus. För att ett golvvärmesystem ska bli bra krävs en noggrann isolering av golvvärmeslingorna. I nyproduktion går detta att säkerställa genom att man verkligen ser till att isoleringen utförs enligt de anvisningar som leverantörerna anger. I befintliga hus är det däremot inte säkert att det finns tillräckligt med utrymme för isoleringen. Utförs isoleringen bristfälligt blir golvvärmen inte ekonomiskt fördelaktig utan snarare en ”värmetjuv”. Man ska också notera att ett golvvärmesystem inte sparar någon värme, det vill säga det är samma värmemängd som ska distribueras ut i rummet eller bostaden. Sedan kan man förvisso konstatera att lägre framledningstemperaturer används vilket minskar värmeförlusterna mellan värmekällan och rummet där värmen ska avges. Det kan också vara ”lurigt” att anlägga golvvärme i tunga material (t ex klinkers) då dessa av komfortskäl i regel vill hållas varma en längre tid på året än vad motsvarande vattenradiatorer normalt kräver. Så till val av radiatorer. Gamla radiatorer går mycket väl att använda under förutsättning att de är hela. Det är viktigt att provtrycka dom för att konstatera att dom inte har några läckage och kontrollera även att flänsarna sitter fast som dom ska. Är du tveksam kring detta kanske du kan hitta några dokument via tillverkaren eller Internet som visar hur konstruktionen ska se ut. Värmetekniskt behöver inte äldre radiatorer vara sämre än nya. Möjligtvis är modernare radiatorer lite mer smäckra i sin konstruktion vilket förenklar placering och montering och inte gör dom så påtagliga i rummet. Lycka till !

S:

Hej och tack för din varmvattenfråga ! Jag tycker att den bästa lösningen både på kort och lång sikt är en ackumulatortank. I första hand för att den minskar din sårbarhet. I det läge när din kombipanna havererar behöver du inte ”stressköpa” en ny värmeanläggning utan kan använda en el-patron som värmekälla i din ackumulatortank, allt medan du i lugn och ro funderar på vilken värmekälla som du vill investera i. Oavsett vad du sedan väljer kan den nya värmekällan anslutas till ackumulatortanken. Genom att koppla din kombipanna till en ackumulatortank förbättrar du dessutom verkningsgraden i din värmeanläggning. När det sedan gäller ditt primära problem kommer en ackumulatortanken att lösa dina varmvattenproblem. Tanken utrustas med varmvattenslingor (och förslagsvis även en värmeslinga för solvärme) och el-patroner så att du garanteras den mängd varmvatten som efterfrågas. Vill du sedan använda solfångare för beredning av varmvatten under sommartid går det alldeles utmärkt. Ackumulatortanken gör det därmed möjligt att kombinera flera energislag på en och samma gång, ytterligare en fördel! Men, måste jag också i sanningens namn tillägga, det går också att gör precis så som du skriver…att ansluta en mindre varmvattenberedare som hjälper upp kapaciteten men också ger möjlighet att stänga av kombipannan under den delen av året det inte råder värmebehov i huset. För att optimera funktionen bör en blandningsventil för varmvattnet se till att beredarvattnet enbart används som spets under den delen av året när pannan är igång. Nu blev det mycket att fundera på, lycka till!

S:

Hej och tack för frågan! Det var märkligt att takfläkten inte fungerar. Normalt brukar så kallade stora takfläktar vara effektiva på att ”pressa” ner eller blanda runt den varma luften som lägger sig i rummets höjdpunkt. Ibland kan varvtalet varieras på den här typen av fläktar vilket kan vara något ni kan prova, har ni säkerställt att fläkten går åt rätt håll? I övrigt är det inte lätt att råda. Hade det varit separata rum hade ni kunnat tillföra den kalla luften från det varma rummet och på så sätt fått en jämnare värme i huset. Denna lösning är sannolikt inte möjlig i ert fall eftersom det rör sig om ett enda rum som problemet uppstår i. Tunga eldstäder, typ täljstensugnar, arbetar mer med strålningsvärme än konvektionsvärme vilket kan innebära att värmen inte till så stor del ”ligger” i luften och på så sätt blir svårare att förflytta. Generellt är det komplicerat att jämna ut temperaturdifferensen i höga rum, speciellt om det är varma värmekällor (typ en täljstensugn, braskamin eller liknande) som står för uppvärmningen. Det hade sannolikt blivit betydligt bättre om ni haft golvvärme. Kommer ni inte åt problemet råder jag er att höra med sotaren nästa gång han kommer och sotar täljstensugnen, det kanske finns någon enkel patentlösning när man ser förutsättningarna på plats. Lycka till!

S:

Hej och tack för din fråga! Som du beskriver problemet verkar det som om ditt värmesystem inte är tillräckligt fyllt med vatten. Samtidigt som du gör luftningen och fyller på vattnet måste du kontrollera så att du får rätt nivå (tryck) på vattnet. Det troliga är, som du antyder, att det finns någon liten läcka där vattnet kan sippra ut och där luften kommer in. Jag tror att du måste göra en läcksökning för att permanent komma ifrån problemet, i annat fall är risken stor att du kommer att få lufta lite då och då. Har du ett öppet expansionskärl kan det smyga in luft via det , lite beroende på var det sitter i systemet. På samma sätt kan du få in luft när du luftar vid cirkulationspumpen. När det gäller luftningen på systemets höjdpunkt så tror jag du ska ha cirkulationspumpen igång när du luftar. Däremot är det lurigt att ha på cirkulationspumpen när du luftar vid denna, det är nämligen risk att cirkulationspumpen suger in luft istället för att trycka ut luften. Lycka till och hoppas problemet löser sig!

S:

Hej och tack för din fråga! Du bör ta kontakt med en behörig elinstallatör för att bedöma vilka utrymmen som kräver jordade uttag. Ett bra komplement för att skydda sig själv och elinstallationerna är att installera en jordfelsbrytare, men jordfelsbrytaren ersätter inte jordade uttag. Som du mycket riktigt påpekar måste du kontrollera säkringsnivån, oljepannan har hållit nere el-effektbehovet. Under förutsättning att du har tillräcklig matarkabel till huset är det inga svårigheter eller stora kostnader med att öka amperetalet men du får en lite högre abonnemangsavgift. Eftersom ni har haft en oljepanna i huset borde det finnas ett vattenburet värmedistributionssystem med vattenburna radiatorer, vilket i så fall ökar valmöjligheterna. Då kan ni välja en värmepump, pelletspanna eller något annat som kan dockas till det vattenburna systemet. Om det inte finns något vattenburet system begränsas möjligheterna men man kan t ex fundera över en braskamin eller pelletskamin att stötta upp med när det är som kallast. De är ofta en lönsam investering med biobränsle och definitivt en trivselhöjare.

S:

Hej och tack för din fråga ! Har du en total elanvändning på 17 – 18 000 kWh så har du en väldigt låg värmekostnad om man jämför med många andra. Generellt räknar man att en normalfamilj använder 5 000 kWh för varmvattenberedning och 5 000 kWh för hushållsel. Det skulle i ditt fall innebära en uppvärmningskostnad på under 10 000 kWh per år. Det är inte mycket som räntar den förbrukningen och mitt råd är att du måste räkna mycket noga på varje alternativ och verkligen se om det finns en möjlighet att få tillbaks de investerade kronorna. Jag tycker det mest logiska i ditt fall är att fortsätta att elda i braskaminen. Möjligen skulle du kunna investera i en tung eldstad (t ex en kakelugn eller täljstensugn) för att öka täckningsgraden men också komforten (bekvämare eldning och jämnare värme) samtidigt som en tung eldstad normalt ger en högre verkningsgrad. Tycker ni vedhanterignen är för arbetsam kan man byta till en pelletskamin. Ett tips, som egentligen inte har med uppvärmningen att göra, är att du ska passa på att investera i solvärme när det blir dags för byte av varmvattenberedaren. Merkostnaden för solvärmen blir i det läget mycket liten och därmed lönsam. Lycka till!

S:

Hej och tack för din intressanta fråga ! Jag har inte hört talas om något lagningsmedel för golvvärm men visst vore det bra om det fanns. För säkerhets skull tycker jag att du ska höra med golvvärmeleverantören men jag tror att du får samma svar där.

S:

Hej och tack för frågan ! Det är inte lätt att svara på frågan och inte enklare blir det av att andra tekniker gått bet på problemet. Biljuden måste komma från någon form av vibrationer i rören, antingen skapade av vätskan i kretsen eller är det ett mekanisks ljud som fortplantas (t ex av en cirkulationspump) och sedan förstärks i huset. Att ge sig på en gissning utan att besiktiga förutsättningarna känns i det närmaste omöjligt. Jag har hört talas om att radiatorventilerna kan ge biljud eller oljud ifrån sig om flödet är stort eller cirkulationspumpen allt för stark. Ett sätt att kontrollera detta kan göras genom att vrida ner hastigheten på cirkulationspumpen och se vad som händer. Om detta visar sig vara problemet kanske Göteborg Energi kan hjälpa dig att byta ut till en elsnål flödesreglerad cirkulationspump. Du kan också kontrollera eventuella ljud eller vibrationer vid cirkulationspumparna i systemet. Ibland måste man avisolera pumparna så att inga vibrationsljud förstärks eller fortplantas med rören. Man kan också kontrollera flödena i kretsen. Det kan uppstå biljud om man har för starka flöden eller om det finnas luft i systemet. Några andra tips har jag dessvärre inte. Lycka till och hoppas det löser sig !

S:

Hej! Metoden med avstängd cirkulationspump och öppen shuntventil är ett korrekt råd som du fått, men det är inte bra om det kommer ut i vatten skvallerröret under en längre tid. Färskvattnet bär med sig luft (syre) in i systemet som ökar risken för korrosion i kretsen (i såväl radiatorer som panna). Visserligen frigörs syret i vattnet när temperaturen stiger (70°C) men det är bra att minimera påfyllningen ändå. Bäst är om man fyller på så lite vatten som möjligt för att undvika syresättning av pannvattnet. Har du cirkulationspumpen på returröret till pannan finns det en risk att pumpen drar in luft i systemet, det är bättre att cirkulationspumen placeras på framledningen. På så vis trycks vattnet runt i systemet och därmed minskar risken att luft sugs in i kretsen av just det skälet. Hjälper inte detta måste du börja leta efter läckor. När systemet väl är urluftat och det trots det verkar som om det finns luft måste det läcka ut vatten i samma omfattning någonstans i kretsen; antingen i rören, säkerhetsventilen/skvallerrör (vid öppet system) eller i pannan. Ett litet läckage i pannan kan vara svårt att upptäcka framför allt om pannan är i drift eftersom som vattnet följer med rökgaserna ut genom skorstenen. Hoppas det löser sig!

S:

Hej! Först och främst måste du kontrollera vad det är för utrustning du behöver. Be en installatör eller en leverantör räkna på vilken volym som passar den utrustning du har. Blir ackumulatorvolymen för stor orkar helt enkelt inte pannan värma upp volymen och blir volymen för liten ökar risken för övertemperaturproblem. Det som avgör hur stor tank som lämpar sig bäst baseras på en rad faktorer såsom; tillgängligt utrymme, investeringsvilja och kostnader, bekvämlighet och naturligtvis vad pannan är avpassad för (bestäms av pannnans effekt och eldstadsvolymen). Under alla förhållanden verkar 3000 liter mycket till en panna som tidigare inte har haft någon ackumulatortank. När man ansluter en ackumulatortank till en befintlig panna är det mycket riktigt så som du skriver lämpligt att placera varmvattenberedningen i tanken. Även värmeregleringen bör utgå från ackumulatortanken och inte från pannan. Köper man en ny ackumulatortank tycker jag definitivt att du ska välja en med solvärmeslinga. Även om du inte är intresserad av solvärme idag kan det ändra sig framöver. Solvärmen ökar bekvämligheten genom att eldningssäsongen i det närmaste halveras, andra saker att beakta är att de ofta är en fördel att dela upp stora volymer i flera enheter (dvs en tekniktank med och en eller flera slavtankar). Man kan också tänka på att temperaturskiktningen förstätks om man väljer dubbla varmvattenbatterier placerade på olika höjde nivåer i tanken. All den här specialkunskapen hjälper lämpligen en leverantör eller installatör dig med. . Lycka till med den nya ackumulatortanken!

S:

Hej och tack för frågan ! Tittar man på investeringskostnaden är det förmodligen billigase att köpa el-radiatorer som klarar värmebehovet. Även om detta innebär en låg investeringskostnad är det inte säkert att det i längden blir lönsamt då kostnaden för elen sannolikt kommer att vara kvar på en hög nivå och till och med gå upp ännu mer. Eftersom det finns en fin värmeanläggning som säkert har kapacitet att även klara värmebehovet för garaget känns det som en långsiktigt bättre lösning. Ett välisolerat garage på 90 m² som ska hålla +10°C under vinterhalvåret kräver inte mycket energi. Med andra ord måste man vara kritisk i sin ekonomiska bedömning och verkligen räkan igen de olika alternativen. Att tänka på är att kulvertledningen från pannrummet ut till garaget bör frostsäkras, enklast är att i den delen av systemet använda glykolblandat vatten som värmebärare. Lycka till!

S:

Hej Christer! Det går naturligtvis att räkna på generella värden men det kan ju vara långt ifrån verkliga förhållanden. Vi lever alla unika liv och vissa konsumerar t ex otroligt stora varmvattenmängder och andra vädrar ut en hel del värme. Det framgår inte vart ert hus befinner sig vilket naturligtvis påverkar energianvändningen. I vissa fall kan också rinnande varmvattenkranar och utrustning som inte har fått översyn och service läcker en massa onödig energi. Tittar vi på ett genomsnitt brukar man säga att ett normalhushåll på fyra personer boende i ett normalisolerat hus (säg 1970-talsstandard och framåt) använder 25.000 kWh på ett år. Ungefär 5.000 av dessa används för att bereda varmvatten och 5.000 går åt för hushålls el, resten är värme. I detta sammanhang förefaller därför er energianvändning väldigt hög men som sagt det kan vara individuella saker som föranlett den uppkomna situationen. Du skulle kunna gå tillbaka och kontrollera dina egna mätningar och stämma av dessa mot de fakturor som ni betalt tidigare år. På så vis skulle man möjligen se rimligheten eller orimligheten i den debitering som ni nu drabbats av. Dessvärre brukar det vara svårt att motbevisa att mätningen inte är korrekt. Ett tips till Dig framöver och andra som läser detta är att man har kontinuerlig kontroll av sin energianvändning. Jag läser till exempel av min energianvändning en gång i månaden. På så vis håller jag koll på att allt ser normalt ut och skulle det skena iväg kan man åtgärda snabbt och inte låta det ackumuleras under flera månader, i värsta fall under flera år. Hoppas det löser sig, lycka till !

S:

Hej ! Det vara många frågor på en gång och lite svårt att ge generella svar på. Jag tycker att man först och främst ska se över sin energianvändning, det vill säga försöka ta reda på hur energin används och om det finns några lönsamma åtgärder att göra före investeringen av ny värmepanna. Det kan vara att tilläggsisolera en vind eller köpa nya snålspolande vattenduschmunstycken eller liknande. Många av dom här åtgärderna är lönsamma och dessutom skapas nya förutsättningar för värmeförsörjningen. Eftersom huset har luftåtervinning begränsas valmöjligheterna. På något sätt måste den funktionen bibehållas. Ett alternativ är att komplettera men en plletskamin som i bästa fall kan täcka upp till 70% av värmebehovet. Du skulle också kunna byta ut frånluftsvärmepumpen till ett FTX-system som kompletteras med en ackumulatortank med solvärme och möjligen någon förbränningspanna (ved eller pellets). Frånluftsvärmepumpen skulle också kunna ersätter med en kombinationsvärmepump där frånluft och bergvärme kombineras. Det förstnämnda alternativet med pelletskamin förefaller som det mest intressanta alternativet ur lönsamhetssynpunkt men också för att det inte komplicerar systemet allt för mycket. Det gäller här att få goda råd från t ex kommunens energirådgivare, konsulter och rörinstallatörer. Ta god tid på dig och fundera noga, väg de olika alternativen mot varandra och försök börja med att se över den energianvändning du har idag. Lycka till med det nya värmesystemet !

S:

Hej och tack för frågan! Står valet mellan olika typer av värmepumpar tror jag att du resonerar helt rätt. En luft/vatten värmepump har betydligt lägre investeringskostnad men också en sämre täckningsgrad, vilket i ditt fall har mindre betydelse eftersom braskaminen kan stötta upp under den kallaste tiden på året. Och detta är viktigt då den delen av elkostnaden sannolikt kommer att bli den dyraste framöver. Ligger huset i södra delarna av Sverige (med högre medeltemperatur) talar det också för en luft/vatten värmepump. Du har en energianvändning som har god besparingspotential för en värmepump vilket gör att jag bedömer att lönsamheten kan bli bra om du gör rätt investering. Tänk på att du får uteblivna temperaturförluster där pannan stått vilket måste kompenseras med några radiatorer. Är det ett ”självdragshus” kan ventilationen påverkas när murstocken inte längre hålls varm av eldningen, vilket också kan kräva extra ordinära åtgärder. Det finns naturligtvis fler varianter för dig att undersöka t ex att konvertera pannan med en pelletsbrännare. Pelletseldning kan också ge bra ekonomi i ditt fall. Med att välja pelletseldning bibehåller du värmetillförseln i källarplanet (pannrummet) samtidigt som du inte äventyrar ventilationsfunktionen, dessutom gör du en insats för miljön. Lycka till med ditt nya värmesystem vad nu än väljer!

S:

Hej och tack för din lite kluriga fråga! Om du inte visuellt har sett några läckage vid handdukstorken eller i värmesystemet är det sannolikt en säkerhetsventil som står och läcker lite. Börja med att ”motionera” säkerhetsventilen och se om det blir bättre. Hjälper inte detta har du förmodligen något läckage i värmesystemet eller i pannan. Det gäller då att metodiskt gå till väga och i första hand gå över alla skarvar och kopplingar/ventiler i systemet. Termostaterna vid radiatorerna kan också stå och ”smygläcka” eller är det något i panna som släpper trycket. Hittar du inte läckaget själv finns det inget annat att göra än tillkalla en VVS-installatör som hjälper dig. Att behöva fylla på med färskvatten för att återställa trycket innebär att du kontinuerligt fyller på systemet med syresatt vatten som om det fortgår kommer att orsaka korrosionsskador i värmesystemet. Hoppas du hittar felet!

S:

Hej och tack för din intressanta fråga! Först och främst ska du säkerställa att all värmetillförsel i överplanet är avstängd. Sedan kan du troligen genom att dra spirorör (ventilationkanaler) från övervåningen och med hjälp av en fläkt kunna ’blåsa’ ner den varma luften till källarplanet. Du bör genom detta få en jämnare temperatur i huset där den varma luften kommer till användning där du vill ha den. För att det ska fungera krävs dock att du har en öppen trappa mellan de båda planen. Hur du bäst gör är svårt att säga men säkrast är att anlita ett ventilationsföretag eller liknande. Lycka till!

S:

Hej och tack för frågan! Normalt finns det alltid en golvbrunn i ett pannrum som kan leda ut läckande vatten från värmesystemet och tappvarmvattensystemet. Jag har ställt frågan till min kommun som rekommenderar att man inte ska ha en golvbrunn som gör det möjligt för oljan att läcka ut i dagvattnet eller spillvattnet. Finns det redan en brunn i pannrummet finns det tätningslock att köpa. Locket skruvas på brunnen men kan öppnas om så behövs. För att få korrekt besked bör du kontakta din kommuns miljö- och hälsoavdelning och ställa frågan. Generellt ska man som sagt undvika att olja kommer ner i dagvattnet och/eller spillvattnet. Lycka till!

S:

Hej och tack för din varmvattenfråga! I din fråga skriver du att vid lägre vattentryck (tolkar lägre flöde) varierar temperaturen så att det ibland är varmt och ibland är det kallt. Om detta är en korrekt tolkning så är det lite lurigt. En enklare tolkning är att om man tappar med lite lägre flöde så blir det högre temperatur. Vattnet värms helt enkelt upp mer om det går saktare genom värmeslingorna Om pannan har en s k sling- eller batteriberedare kan beläggningar på dess insida göra att värmeövergången mellan pannvattnet och duschvattnet försämras. Vid högt flöde hinner helt enkelt inte vattnet att bli varmt. En panntemperatur runt 70°C bör ge tillräckligt med varmvatten. Om du redan har pannan så varm och problemen kvarstår måste du åtgärda genom att kontakta en rörinstallatör Blandningsventiler som reglerar temperaturen på utgående varmvatten har generellt två klara lägen; fungerar eller fungerar inte. Om det är ”fungerar inte” så blir vattnet oftast för varmt dvs. det sker ingen inblandning av kallvatten. Om blandningsventilen fungerar skall det gå att ställa ner den på en lägre temperatur och därmed få en lägre temperatur på varmvattnet. Är blandningsventilen placerad en liten bit från pannan kan det också gå att känna på rören för att konstatera om varmvattnet innan blandningsventilen är varmare än efter blandningsventilen. Hoppas du hittar felet och kan åtgärda det!

S:

Hej! Takvärme är inte speciellt vanligt och det var roligt att läsa att du är nöjd med konstruktionen. Under 1960- och 1970-talen installerades en hel del el-burna takvärmesystem men idag sker i princip ingen nyinstallation alls. Däremot är det många som precis som du byter ut och kompletterar befintlig utrustning. Bäst vore naturligtvis om du hittade den leverantör som installerat komponenterna i ditt hus, t ex via handlingar och dokumentation från när huset byggdes, alternativt via byggfirman eller husleverantören. Det gäller att veta vad som ska bytas ut, vilken konstuktion, effekter osv. Jag har gjort lite efterforskningar och frågat runt och också letat via nätet. Det finns ett företag som heter EBECO i Göteborg som levererar den här typen av utrustning. Men framför allt ska Du söka information, råd och kunskap via lokala el-installatörer, se t ex under rubriken Elinstallationer i telefonkatalogens Gula Sidor. Lycka till!

S:

Hej och tack för din golvvärmefråga! Eftersom du har ett vattenburet värmesystem ligger det närmast till hands att välja ett vattenburet golvvärmesystem, även om det sannolikt har lite högre investeringskostnad. Ett el-buret system binder dig vid el medan ett vattenburet system kan få sin värmetillförsel från valfri värmekälla. Det är väldigt viktigt att du isolerar golvplatten riktigt ordentligt. I allt för många installationer slarvas det just med denna biten vilket ger till följd stora värmeförluster och därmed onödiga värmekostnader. Följ noga fabrikanternas råd och anvisningar och ta gärna in från fler stycken. Får du motstridiga uppgifter råder jag dig att stämma av med kommunens energirådgivare. Oavsett om du väljer el- eller vattenburen distribution är det samma värmemängd som ska levereras så åter igen; det viktiga är att du isolerar tillräckligt bra och även ser över uterummets konstruktion (att välja tillräckligt bra isolerglas, hitta en konstruktion som undviker onödiga köldbryggor etc.). Driftkostnaden hänger helt på vilka värmeförluster uterummet får. Det går att räkna fram genom att ta reda på konstruktionens u-värde, dvs de olika delarnas u-värde (för takkonstruktionen, golvet, väggar och fönster). Det finns en detalj som talar för el-golvvärme och det är att det till motsats till ett vattenburet system aldrig kan frysa sönder. För ett uterum där du möjligen inte håller varmt hela året är detta något att beakta. Lycka till med uterummet!

S:

Hej och tack för frågan! Utan att veta vad det är för typ av golvvärmesystem du har kan jag inte se några som helst problem i att byta eller ersätta golvbeläggning. Naturligtvis får man absolut inte spika i ett träbjälklag med golvvärme eller på annat sätt äventyra så att det kan gå hål i golvväremslingorna. Man ska också undvika att välja allt för isolerande material ( t ex en heltäckningsmatta) vilket kan medföra att en mindre andel värme kommer rummet till godo.

S:

Hej och tack för din varmvattenfråga! De flesta värmepannor har inbyggda varmvattenberedare. Förutom att skapa värme för rumsuppvärmning ska de förse hushållet med tappvarmvatten som används för disk, tvätt och dusch. En oljepanna kan ha en årsverkningsgrad på mellan 70-85% beroende på årsmodell och när den används på året. Verkningsgraden sjunker normalt under så kallad låglasttid (under sommaren) som en följd av att andelen värmeförluster ökar (både strålningsförlusterna och dragförlusterna). Det innebär att om du har ett oljepris på 9.000 kr per kubikmeter och en verkningsgrad på 80% blir priset för en nyttiggjord kWh värme eller varmvatten 112,5 öre. Ska du bara värma 1,5 liter varmvatten är det dessutom sannolikt att andelen värmeförlusterna ökar och därmed försämras verkningsgraden ytterligare (jämte de förluster som sker på väg fram till tappstället). Därmed blir svaret på din fråga att ska du enbart använda 1,5 liter kokhett vatten ska man definitivt använda en vattenkokare. Generellt är det betydligt med energieffektiv att förvärma vatten i en vattenkokare för t ex matlagning eller andra användningsområden. Sedan ska man naturligtvis se till de praktiska förutsättningarna. Ska man använda en större mängd varmvatten för tvätt, disk eller liknande är det orimligt och förmodligen inte heller lönsamt att använda vattenkokaren. Vid sidan av den ekonomiska bedömningen måste man således ta hänsyn till de praktiska problem som uppstår, såväl i denna frågeställning som i andra sammanhang.

S:

Hej och tack för din fråga! Strålningsförlusterna från radiatorn mot ytterväggen kan förvisso upplevas omfattande men blir från den lilla arean relativt försumbar som energimängd betraktat. En stor andel av den värmeförlust du upplever kommer trots allt rummet till godo, dels i form av ’återstrålning’ och dels i form av konvektionsvärme. Konvektionsvärmen förstärks dessutom i de fall radiatorerna sitter under ett fönster. Därmed blir det små förtjänster i att försöka tilläggisolera bakom radiatorerna.

S:

Hej och tack för frågan! Har du en öppen planlösning kommer värmen att spridas ganska bra med den rörelse ni boende skapar genom er egen aktivitet i huset. Det är också viktigt att kaminen placeras så att värmespridningen underlättas vilket ofta innebär en central placering och i ert fall nära trappan upp. Vill man öka värmespridningen är det enklaste att montera en takfläkt som ”trycker” ner värmen så att den lättar sprider sig i huset och letar sig upp på övervåningen. Rummen längst bort från ”kaminrummet” är alltid svåra att nå. Det kan fungera med kanalsystem eller liknande men ofta blir det komplicerat och dyrt. Väljer du en tyngre eldstad får du en jämnare värme vilket också underlättar värmespridningen. Man ska också komma ihåg att en lokaleldstad (oavsett om det är en lättare kamin eller en tyngre kakelugn) alltid är ett komplement till det befintliga värmesystemet. Lycka till med värmespridningen!

S:

Hej och tack för frågan om oljefyllda el- radiatorer! Det blir ingen energibesparing i sig att byta radiatorer, det är samma mängd värme som huset kallar på och nya oljefyllda radiatorer har inte bättre verkningsgrad än de radiatorer som sitter i huset idag. Däremot kan byte av termostater förbättra inomhusklimatet och kanske sänka energianvändningen med 10-15% beroende på dina förutsättningar. Det finns en rad olika typer av elektroniska termostater som kan anslutas till befintliga radiatorer. Mer information om detta kanske kan hämtas via Statens energimyndighet, se www.stem.se eller ring 016-5442000. Fungerar dina nuvarande radiatorer och de inte skämmer rummet finns det ingen anledning att byta ut dom. Vill du sänka energianvändningen är det bättre att titta på andra energieffektiviserande åtgärder som att se över vädrings- och vattenvanor, tilläggsisolera eller varför inte installera en pelletskamin eller annan eldningsutrustning. Lycka till!

S:

Hej och tack för frågan! Det är mycket svårt att avgöra om det är ett ett-rörssystem eller två-rörssystem om man inte har tillgång till ritningsunderlag. Egentligen vill jag därför vidarebefordra frågan till en rörinstallatör som på plats kan ta del av ritningar och göra en okulär besiktning. I ett ett-rörsystem ansluts radiatorerna i serie. Detta innebär att temperaturen sjunker efter varje radiator, det vill säga den första i kretsen/serien är varmare än den sista. I ett två-rörsystem är temperaturen lika stor i alla radiatorer. Dessvärre är det nästan omöjligt att via anslutningsrören avgöra vilket system det är. Vill du vara helt säker bör du alltså fråga en installatör på orten. Lycka till!

S:

Hej och tack för din intressanta fråga! Jag har aldrig tänkt på lägsta inomhustemperatur och om det finns regelverk för detta. Normalt anges 20°C som en rekommenderad inomhustemperatur. Jag skulle råda dig att fråga Hyresgästföreningen vilka juridiska rekommendationer som gäller. Förutom temperaturen bör du också undersöka den så kallade operativa temperaturen samt luftrörelserna i lägenheten. Ofta kan kallras vid fönster och oönskade luftrörelser vi till-luftdon påverka komforten i lägenheten. Det finns också en praxis att man under vissa sommarmånader inte behöver tillföra någon värme, tidsperioden för detta kan variera beroende på var fastigheten finns i Sverige. Med förhoppning att du får det varm och gott hälsar Lars Andrén

S:

Hej och tack för din ackumuleringsfråga! Jag är en stor förespråkare av ackumulatortankar och tycker definitivt att ni ska satsa på en sådan. Ackumulatortanken gör ert värmesystem mer flexibelt och mindre sårbart. Anpassas volymen rätt fungerar den utmärkt både till den befintliga oljepannan och eventuell framtida värmepump. När era varmvattenlaster (behov) ökar och ni behöver kunna störttappa mer varmvatten per tillfälle är det viktigt att ni får tillräckligt stor kapacitet på värmeöverföringen till färskvattnet. Generellt kan man tappa mer varmvatten per tapptillfälle med en förrådsberedare än med genomströmningsberedare (slingor) i tanken. Alternativet är att ni väljer en ackumulatortank med två seriekopplade genomströmningsberedare (den vanligaste dimensionen är 22 mm) som minst är 15 meter långa vardera, det finns en standardbeteckning för dessa som du ska säkerställa. En värmepump har också begränsningar när det gäller effektuttag vilket kan påverka tappmöjligheten. Det kan därför vara lämpligt att placera en el-patron i tanken för att öka tappvolymen av varmvatten. Lycka till med badkar och ackumulatortank! L Andrén

S:

Hej och tack för frågan! Det var inte lätt att svara på din fråga och onekligen verkar fysikens lagar satta ur spel. Att en enda värmekälla kan hålla huset varmt verkar smått otroligt. För att kunna ge ett adekvat svar måste jag nästan ha mer utförlig information. Att det inte behövs mer värmetillskott kan bara bero på att ni har små värmeförluster, det vill säga ert hus måste vara välisolerat och har en bra inre värmebalans. Förmodligen ligger huset lämpligt med minimala vindlaster men framför allt måste det vara mycket välisolerat. Sannolikt är ventilationen i huset mindre än vad byggnormen säger men upplever ni att inomhusmiljön (framför allt luftkvalitén) är OK är det inget problem. Var bara uppmärksam på att det inte uppstår några fuktproblem eller liknande. Ni kan också ha värmetillskott från andra källor som man inte tänker på, t ex belysning och annat. I välisolerade hus kan dessa tillskott ha en betydande funktion. Jag kan bara gratulera till ert värmesnåla hus! Varma vinterhälsningar Lars Andrén

S:

Hej och tack för frågan! Alla moderna värmesystem har någon form av automatiserad värmeshunt som i de flesta fall är integrerad i värmeutrustningen. Det första du därför bör kontrollera är om det i din oljepanna redan finns någon form av värmeshunt. Saknas en sådan finns externa att köpa. Avancerade reglersystem kostar mellan 7 000 – 9 000 kr inklusive installation men det finns också enklare varianter för ungefär halva kostnaden. Kravspecifikationen på reglersystemet kan göras lång men jag tycker det är väsentligt att reglercentralen blir begriplig och lätt att arbeta med. Enklast är att välja en reglercentral med enbart inomhustemperaturstyrning. Utmaningen är att placera givaren rätt. I just ert fall blir det komplicerat eftersom ert nedre plan inte fungerar på samma sätt som det övre. De flesta av dessa reglercentraler kan man installera själv och många fabrikat har en nattsänkningsfunktion. Ett bra reglersystem bör kunna reducera värmeanvändningen med ca 15%.

S:

Hej! Vattenflödet i elementet är uppifrån och ner vilket skall ge en hög temperatur i överkant och svalt i botten. Det fenomen du beskriver är OK så länge du får tillräckligt varmt i huset. Temperaturen skall vara lika hög på alla elementen, lika långt från ovankant i förhållande till hela höjden på elementet. Om du inte får tillräckligt varmt i rummet kan du antingen välja att öka flödet (högre fart på pumpen eller större pump) eller höja framledningstemperaturen. Vilket alternativ som är bäst beror på vilken värmekälla du använder. För att få korrekt flöde i radiatorkretsen krävs att det finns tillräckligt med vatten i systemet och att inte trycket sjunker. Minskar trycket eller om ett porlande ljud återkommer strax efter påfyllning finns sannolikt något läckage i kretsen som omedelbart måste åtgärdas.

S:

Hej och tack för frågan! Har du bra termostater på radiatorerna behöver du inte göra några individuella inställningar. Man kan skruva ner termostaterna vilket ökar värmepumpens driftstid och ger ytterligare lite besparing. Under den kallaste tiden på året, när värmepumpen inte orkar värma huset, kan det vara lämpligt att höja termostatinställningen igen. Att du får golvdrag är ett vanligt fenomen när man installerar en luft/luftvärmepump. När värmepumpen står för huvuddelen av värmeförsörjningen minskar radiatorernas tillsatsvärme. Den varmluftsström uppåt som radiatorerna skapar behövs för att kompensera kallraset från fönstren. Upphör varmluftsströmmen får man oundvikligen golvdrag som en följd av den kalla luft som rasar ner från fönstret. Det kan vara svårt att åtgärda detta. Det första man ska göra är att se till att tätningslisterna är bra så att det inte kommer in kalluft i fönstret. OBS! att ventilationens tilluftsflöde inte får stoppas. Det andra är att försöka få temperaturen på insidan av fönstret att stiga, för detta krävs någon form av isolerglas. Det finns några kommersiella alternativ som kan förbättra befintliga fönster, hör med glasmästaren eller energirådgivaren på orten. En möjlighet är att byta alla fönster till värmesnålare alternativ. Det finns från och med i år (2004) skattereduktion för byte till isolerglas i befintliga hus om u-värdet är 1,2 W/m2K eller lägre.

S:

Hej och tack för Din intressanta fråga! Risken för kondensutfällning är uppenbar och ska inte negligeras men i vårt klimat är det inget stort problem. Det intressanta är vilket klimat som råder i väggen alldeles utanför kondenspärren. Om väggen är tillräckligt tät kommer inte varm fuktig luft in i väggen på ett antal timmar vilket gör att risken för kondens inte blir så stor. Är väggen tunn ökar risken men då torkar den också ut lättare av solbelysningen på utsidan av väggen. För att det skall bli ett problem måste dygnsmedeltemperaturen klart överstiga inomhustemperaturen ett stort antal dygn samtidigt som den relativa fuktigheten måste vara förhållandevis hög.

S:

Hej och tack för Din fråga!
Till att börja med vill jag inte fabrikatsbinda mig när det gäller att rekommendera val av el-radiatorer. Det finns tekniska aspekter att ta hänsyn till, men även garantivillkor, återförsäljarnärhet och dokumenterad servicebenägenhet som jämte prisbilden är viktiga kriterier som bör vägleda Ditt val. Ta in offerter och övriga villkor från de leverantörer som uppfyller Din kravspecifikation och ställ dessa mot varandra. Jag håller med om att den elektroniska termostaten är en självklarhet. Många som byter ut äldre radiatorer väljer oljefyllda av det skälet att värmen blir lite mjukare och inte fullt så torr som tidigare konstruktioner. Om man väljer en radiator med elektronisk termostat behöver den nödvändigtvis inte vara oljefylld, upplevelsen av inomhusklimatet blir bra ändå. Det är viktigt att Du ser till så att Du får samma effektavgivning i de nya radiatorerna så att Du inte får problem vid höglasttider även om Du nu klokt satsar på en pelletskamin. I kombiantion med en pelletskamin kan det vara en fördel med så lätta radiator som möjligt för att dessa ska reagera snabbt när det behövs värme. Lycka till och hoppas Din el-användning kommer att minska!

S:

Hej och tack för Din fråga! Dessvärre finns det inga billiga lösningar för att konvertera från direktel till ett vattenburet system. Är det ett hus med platta på mark måste rörledningarna dras inne i huset vilket både kostar en hel del pengar och dessutom tar de utrymme (och synfält) i anspråk. Ett pris som jag har hört nämnas är 5.000:- per radiator, inklusive rörkretsen till och från värmepannan. Har Du däremot ett enplanshus med källare är det lite enklare och det blir också billigare. Då kan rörledningarna dras i källarutrymmet och matas upp direkt där radiatorerna ska sitta. För att få en mer exakt kostandsbedömning råder jag Dig att kontakta en rörfirma på orten. En luft/vattenvärmepump kan i vissa fall vara en bra lösning. Har man ett relativt lågt värmebehov eller svårt att gräva ner en markkollektor eller hämta upp värme från berggrunden ökar fördelarna för luft/vatten principen. Jag har hört att det kommit nya konstruktioner som gör att luift/vattenvärmepump fungerar ända ner till -15°C, men jag är osäker vad man får för värmefaktor med de driftförutsättningarna. Tack för frågan och lycka till med det nya huset!

S:

Hej och tack för frågan! Det första som slår mig är om Du kan ha något läckage som gör att trycket faller. Det porlande ljudet vittnar om att det är luft i systemet vilket gör att Du inte får korrekt cirkulation som i sin tur gör att värmen inte kommer runt i kretsen på ett korrekt sätt. Det finns en risk att Ditt golvvärmesystem kan ”suga syre” om Du har för hög framledningstemperatur. Så kallade pexrör som ofta används i golvvärmesystem har en egenskap att suga syre om de utsätts för höga temperatur under en längre tid men då ska sannolikt golvvärmesystemet vara äldre än 10 år. I annat fall klan det vara en säkerhetsventil som suger in luft eller ett läckage i pannan, någon radiator eller någon annan stans. Jag råder Dig att ta kontakt med en rörinstallatör som dels kan provtycka och se om det finns något läckage och dels säkerställa att golvvärmesystemet är monterat på rätt sätt. Lycka till!

S:

Hej och tack för frågan! Eftersom jag inte vet vad du har för uppvärmningssystem idag är det svårt att ge råd men jag får förutsätta att Du har direktverkande el och på något sätt utgå ifrån det i mina antaganden. Först och främst måste man ställa sig frågan varför det befintliga systemet är slut, är det någon som har dömt ut det och i så fall på vilka grunder? Om man har direktverkande el är det relativt kostsamt att konvertera till ett vattenburet system. Jag har svårt att se det motiverat i ett hus på 70 kvm, om det nu inte är enkelt och billigt att konvertera till ett vattenburet system. Jag hade nog satsat på att fortsätta med el-värmen men också kompletterat med en lokaleldstad (braskamin, kakelugn eller pelletskamin). Lokaleldstaden gör Dig inte så beroende av el-värmen samtidigt som du kan sänka Dina uppvärmningskostnader rejält. Har Du svårt att hantera traditionell ved kan pellets vara ett bra alternativ. En pelletskamin är inte en speciellt dyr (omkring 20.000:- + skorsten) och det är en bekväm form av biobränsleutnyttjande. Att bygga in golvvärme i befintliga hus kan vara vanskligt, huvudsakligen på grund av att man har svårt att isolera golvvärmeslingorna tillräckligt. El-golvvärme kanske kan vara ett alternativ men man blir kvar i elberoendet vilket är viktigt att inse. Någon större energibesparing innebär det sannolikt inte heller men däremot ökar komforten och det kan ju förvisso vara värt en del. Väljer man golvvärme är det viktigt att vara observant på en del saker. När man ansluter golvvärme i befintliga hus kan det t ex uppstå så kallat kallras vid fönster, speciellt om man plockar bort radiatorer som suttit under fönstrena. För att minska risken för kallras krävs att man byter till välisolerade och moderna fönster eller förbättrar u-värdet på dom som sitter där. Lycka till med det nya huset!

S:

Hej och tack för Din intressanta fråga! Jag tror dessvärre att det inte finns någon entydig, kristallklar lagtext kring Din frågeställning. Boverket (högsta juridiska instans) har regler som anger villkoren och kraven för eldning inom tätbebyggt område. Dessa ska ligga till grund för kommunernas beslut. Just nu vet jag att Boverkets Bygg Regler (BBR) är under diskussion för att erhålla en större klarhet i tolkningen och att kommunerna inte ska behöva arbeta med den otydlighet som Du här beskriver. Ett av problemen i tolkningen är att olika lagtexter möts. BBR ställer krav på utformning och den tekniska prestandan medan miljöbalken ser på utsläppen och hur dessa kan störa omgivningen. För att förekomma problemen krävs att man eldar riktigt det vill säga i en bra teknisk utrustning och med torr ved. En bra grannrelation är naturligtvis också att föredra så att eventuella besvär diskuteras och åtgärdas utan att myndigheterna behöver kopplas in. Ett sätt att minska risken för oangelägenheter är att välja pellets som ger förutsättning till en bra och effektiv eldning med minsta möjliga utsläpp. Mitt råd till Dig är att ta del av (BBR) och Miljöbalken utifrån dessa regelverk diskutera vidare med kommunen. Kommunen handlar naturligtvis för medborgarnas bästa vilket säkerligen på sina håll rättmätigt medför eldningsrestriktioner, som en följd av störande lukt och rök. Hoppas Du får klarhet och framför allt besked så att Du kan utnyttja en bra och miljövänlig uppvärmningsform!

S:

Hej och tack för Din omöjliga fråga… Nåväl, man brukar säga att en kubikmeter olja innehåller 10.000 kWh. Ett ordinärt småhus i södra Sverige använder ungefär 20.000 kWh för uppvärmning och varmvattenberedning under ett år. Då utgår man ifrån ett modernare och mindre hus än det du anger och man är precis som ni, fyra personer i hushållet. Med ett byggnadsår så tidigt som 1909 och med hela 250 m² bostadsyta är sannolikt energianvändningen betydligt högre. Det kan säkert gå åt över tre kubikmeter olja för uppvärmning under året och vid sidan om detta använder man normalt 5.000 kWh för hushållsel. Nyttjas en el-patron istället för att köra oljeeldning sommartid kan man nog räkna ytterligare 2.500 – 4.000 kWh el-användning, beroende på oljepannans verkningsgrad och isolering. En avgörande faktor är var huset finns och hur välisolerat det är. Föst då kan man ge sig på en mer kvalificerad gissning och det är inga problem att teoretiskt räkna ut husets energianvändning men det kräver en hel del indata för att kalkylen ska bli korrekt. Lycka till med ert drömhus!

S:

Hej och tack för frågan! Elradiatorerna (jag förutsätter att frågan gäller så kallade plåtradiatorer) drar bara elektricitet när de är varma, det vill säga under den tid de är i drift för att uppnå den önskade (inställda) inomhustemperaturen. En el-radiator är på detta sätt effektiv då den egentligen har ganska små förluster, man kan nästan säga att den arbetar med 100 % verkningsgrad. Till skillnad mot ett vattenburet system sker inga distributionsförluster eller några drag- och värmeförluster i samband med värmeproduktionen. All den värme som el-radiatorn alstrar kommer rummet till godo och de drar elektricitet endast så länge de är i drift, det vill säga under den tid de känns varma. Egenskaperna för oljefyllda el-radiatorer är däremot lite annorlunda.

S:

Hej och tack för frågan! För permanentbostäder finns från och med 31 januari 2003 inga konverteringsbidrag. Det man kan få bidrag för under innevarande år är solvärme. Enligt gällande förordning kommer solvärmebidraget att finnas kvar fram till och med 2004. Bidraget gäller för permanentbostäder och bostadsanknutna lokaler. Bidraget är prestandarelaterat och maximerat till 7.500:- (per lägenhet) för småhus och för flerbostadshus är bidraget maximerat till 5.000:- per lägenhet. Bidraget söks hos länsstyrelsen. Kommunens energirådgivare kan bistå med ansökningshandlingar. Vänliga hälsningar

S:

Hej och tack för Din fråga! Värmetekniskt kan Du säkert ha rätt, det vill säga en företeelses värmeförlust försvinner ju inte utan kommer rummet till godo på något sätt. Vissa förluster kan man förmodligen ses förlorade då de försvinner ut med ventilationen eller värmeförluster från belysning placerad utomhus. I den typen av resonemang är det därför vikigt att man ser helheten för att göra ställningstaganden eller för adekvata slutsatser. Jag är av den uppfattningen att värmesystem ska vara väl utvecklade och inte baseras på förluster från produkter som har andra primära funktioner.

S:

Hej och tack för din fråga! Det är ett par saker som kan påverka elanvändningen. I och med att radiatorn byggs in påverkas värmestrålningen ut i rummet vilket försämrar den så kallade operativa temperaturen, det vill säga värmestrålningsbalansen i rummet (mellan de kalla ytorna och den varma radiatorn). Detta kan ge en sämre komfort i rummet och samtidigt påverka elanvändningen. Var du placerar termostaten för radiatorn påverkar också elanvändningen. Placeras termostaten bakom rottinggallret slår den av fortare och temperaturen i rummet sjunker. Placeras termostaten utanför kommer temperaturen att stiga vid radiatorn och värmeförlusterna genom ytterväggen ökar. Ska Du ha samma temperatur och komfort i rummet som tidigare kan dessa båda faktorer ge en ökad elanvändning på gissningsvis 5-15%. Det är viktigt att Du är uppmärksam på radiatorernas värmeavgivning och att rottingen inte utgör någon brandrisk, kontrollera detta noga! Med bästa hälsningar

S:

Hej och tack för Din golvvärmefråga! En bra funktion på golvvärmen kräver att värmemotståndet under värmeslingorna är stort medan isoleringen ovanför ska vara så liten som möjligt. Med andra ord ska man undvika värmeisolerande golvmaterial ovanför värmeslingorna. Lamellparketten och den flytande golvkonstruktion som de ingår i isolerar sannolikt bättre än klinkerplattorna samtidigt som klinkermaterialet leder värmen bättre. Fördel klinkergolvet så här långt. Sedan ska man komma ihåg att ett klinkergolv kräver mer värme av komfortskäl. För att inte klinkergolvet ska upplevas som kallt (även när rummet är varmt) måste det ha lite ”underhållsvärme”. Jag hörde också en barnfamilj som hade bekymmer med det slitage som klinkern gör på kläderna som sitter på krypande barn, men det kanske man ska beakta som en bisak… Bredvid teknikaliteterna finns det en rad andra saker att ta hänsyn till som kan ge fördel för det ena eller andra alternativet, t ex hur det passar in i rummet, kvalité och livslängd mm. Lycka till med golvvärmen

S:

Hej Peter och tack för Dina frågor! Jag har svårt att råda Dig specifikt kring de olika alternativ som Du nämner. Generellt känns det dock som om Du ska överväga något av lågkostnadsalternativen. Ett nytt hus är generellt välisolerat och har därmed förhållandevis lågt värmebehov. Detta gör att det blir svårt att räkan hem allt för kapitalbindande investeringar. Gör därför en kritisk kalkyl som Du gärna kan stämma av med flera parter. I kalkylen är det avgörande hur värmetillskottet kan ske under den kallaste delen av året. Kombinationen frånluftsvärmepump och lokaleldstad är ett alternativ att räkna på. De framtida elpriserna är också en faktor att ta med i kalkylen (i den mån det nu går). Bergvärmepumpen får en bättre lönsamhet om elpriserna stiger kraftigt. Naturligtvis måste Du också undersöka vilket av alternativen som fungerar bäst tillsammans med golvvärme. Var noggrann med att isolera golvet väl så att Du inte får onödigt stora värmeförluster från golvvärmesystemet. Generellt tycker jag att man i möjligaste mån ska välja energieffektiv teknik och tänka på val av isolering, fönster och annat som sänker energianvändningen. Det blir alltid mest lönsamt i långa loppet. Lycka till med det nya huset!

S:

Hej Anders och tack för Din frågor! Du skriver att ni fortfarande har kvar tidstariff för elnätet (vilket är mycket ovanligt) och om det lönar sig att tidsstyra en ny varmvattenberedare. Jag tycker Du självklart ska utnyttja nattsänkningen för varmvattenberedaren. En ny beredare har sannolikt bra isolering vilket innebär att Du kan ackumulera den inlagrade ’nattvärmen’ för konsumtion under dagen. Ju större volym Du har på beredaren desto bättre resultat. Du bör kontrollera om det är en fördel att ha kvar tidstariffen. Det kan vara mer lönsamt att ha enkeltariff och istället försöka minska elanvändningen. Hur mycket Du kan spara på en luft-luft värmepump är helt beroende på placeringsmöjlighet och värmespridningen ut i huset. Det är svårt att generalisera och bäst är naturligtvis att ta in uppgifter från flera leverantörer och ställa dessa mot varandra. Luft-luft värmepumparna kan precis som Du skriver ha lite biljud. Jag skulle råda Dig att besöka någon som har en sådan anläggning som Du tänker investera i för att ta del av ljudet men också passa på att fråga om service, besparing och lönsamhet. Ett annat alternativ är att installera en pelletskamin som kan reducera värmekostnaderna ganska rejält. Jag tycker Din bild av fjärrvärmen är lite orättvis, den låser egentligen inte upp Dig mer än något annat värmealternativ och är många gånger väl så konkurrenskraftig och dessutom skonsam mot miljön. Är Du osäker kring de förslag Du får skulle jag råda Dig att diskutera dessa med kommunens energirådgivare. Lycka till!

S:

Hej Peter och tack för Dina frågor! Jag har svårt att råda Dig specifikt kring de olika alternativ som Du nämner. Generellt känns det dock som om Du ska överväga något av lågkostnadsalternativen. Ett nytt hus är generellt välisolerat och har därmed förhållandevis lågt värmebehov. Detta gör att det blir svårt att räkan hem allt för kapitalbindande investeringar. Gör därför en kritisk kalkyl som Du gärna kan stämma av med flera parter. I kalkylen är det avgörande hur värmetillskottet kan ske under den kallaste delen av året. Kombinationen frånluftsvärmepump och lokaleldstad är ett alternativ att räkna på. De framtida elpriserna är också en faktor att ta med i kalkylen (i den mån det nu går). Bergvärmepumpen får en bättre lönsamhet om elpriserna stiger kraftigt. Naturligtvis måste Du också undersöka vilket av alternativen som fungerar bäst tillsammans med golvvärme. Var noggrann med att isolera golvet väl så att Du inte får onödigt stora värmeförluster från golvvärmesystemet. Generellt tycker jag att man i möjligaste mån ska välja energieffektiv teknik och tänka på val av isolering, fönster och annat som sänker energianvändningen. Det blir alltid mest lönsamt i långa loppet. Lycka till med det nya huset!

S:

Hej och tack för din fjärrvärmefråga! Jag har kontrollerat Din fråga med Svenska fjärrvärmeföreningen som säger att det inte finns någon laglig rätt att tvinga Dig till att ta bort befintlig utrustning. Naturligtvis kan de lokala fjärrvärmebolagen ha önskemål om detta, men som sagt det finns inget juridiskt regelverk som ger någon praxis. Man kan däremot tänka sig att installationskostnaden ökar i och med att Du måste ha två parallella system som på något sätt ska synkroniseras. I mina ögon verkar det som om installationsarbetet blir mer omfattande än om man väljer att byta ut befintlig utrustning. När man byter ut någon form av bränslepanna mot värmepump eller en fjärrvärmecentral minskar värmetillförseln i pannrummet. Det vill säga; den spillvärme den gamla pannan tillfört bör kompenseras på något sätt. I vissa fall kan man därför bli tvungen att installera en extra radiator. Du bör också kontrollera med fjärrvärmebolaget/installatören om ventilationen påverkas. I självdragshus har en bränslepanna en viktig funktion i att förstärka luftomsättningen och ventilationen i huset, speciellt om det är ett hus med källare där pannan är placerad. En varm murstock ökar luftomsättningen/ventilationen samtidigt som den håller fukt borta. Passerar skorstenen genom vinden uteblir en del av värmetillförseln i vindsutrymmet, vilket kan få betydelse. Om det är så bör man inspektera vinden oftare än tidigare. Lycka till med fjärrvärmen det är ett bra alternativ för miljön och ger Dig ett bekvämt och driftsäkert uppvärmningssystem!

S:

Hej! Den kombinationslösningen Du beskriver är ett bra sätt att undvika användningen av en värmepanna när denna har lägst verkningsgrad. Genom att stänga av pannan under den delen av året när man inte har något värmebehov kan man spara en hel del driftskostnader. Att välja en liten varmvattenberedare på 50-80 liter har sina fördelar, men också begränsningar. Fördelen ligger i att investeringskostnaden hålls låg och de samlade värmeförlusterna minimeras. Ett alternativ Du möjligen kan fundera över är att satsa på något av de nya tappvarmvattensystem med solvärme som utvecklats under senare år. Staten har genom en tekniktävling stimulerat utvecklingen av kostnadseffektiva varmvattensystem med solfångare. Solvärmen är fram till och med 2004 bidragsberättigad, vilket gör att investeringskostnaden hålls nere. En rätt dimensionerad solvärmeanläggning sänker driftkostnaderna för varmvattenberedningen med ca 50%! Nu vet jag inte vad det är för värmepanna Du avser. Är det en vedpanna bör man under alla förhållanden ansluta en ackumulatortank för att effektivisera vedeldningen och dessutom göra den mer säker. Är det en äldre oljepanna som avses tycker jag det definitivt finns skäl att komplettera med en mindre ackumulatortank. På så vis blir systemet mindre sårbart (dvs. man kan förekomma det stundande pannbytet genom att under en övergångstid använda ackumulatortanken som en elpanna). I båda dessa fall kan solvärme stötta upp systemet och sänka driftskostnaderna. Du ska definitivt inte tömma ut vattnet ur pannan eller systemet utan låter det vara kvar. Däremot ska man var observant på att ventilationen i huset inte påverkas negativt. Har Du självdragsventilation kan detta påverkas negativt om pannan inte eldas. Detta får man i så fall kompensera genom att öppna alla ventilationsluckor som finns anslutna i murstocken (även nere i pannrummet) eller för säkerhetsskull höra med skorstensfejarmästaren om råd. Lycka till!

S:

Hej! Vid nyproduktion står alla valmöjligheter vidöppna. Jag tycker det är vikigt att man ställer samman en prioriteringslista över kravbilden på värmesystemet. Det kan t.ex. vara hur högt bekvämligheten värderas, om låga driftskostnader går före låg investeringskostnad, eller om den praktiska insatsen måste gå före miljöhänsynen. Ibland är de samlade önskemålen oförenliga men man kan hitta kombinationslösningar som kan infria många av de önskemål som ställts samman. I kombinationen golvvärme och lokaleldstad vill jag hissa en liten varningsflagga för det fenomenet att man lätt kan få problem med övertemperaturer. Eftersom golvvärmen är en relativt trög värmedistributionsform blir det gärna övertemperaturer i samband med att man eldar i braskaminen (lätt eldstad med hög effektavgivning). Speciellt problematiskt är det i så kallade tunga konstruktioner (golvvärme i gjutna bottenplattor) där braskaminens snabba värmeöverföring kan ge upphov till oönskade inomhustemperaturer. När värmedistributionen tar fart från braskaminen reagerar sannolikt termostaterna för golvvärmen, men värmedistributionen från golvmassan (som har ett stort värmeinnehåll) fortgår alltjämt. Lite bättre blir det med en kakelugn som har en jämnare värmedistribution med mindre intensitet. Men jag är övertygad om att man med tiden lär sig detta och anpassar sin eldning så att problemet undviks. Det kan vara bra att besöka någon som har använt den kombination ni tänker er och överför de praktiska drifterfarenheterna till er. Vid val av golvvärme är det extremt viktigt att ni isolerar under golvvärmeslingorna minutiöst noggrant, gärna med en isoleringstjocklek på 25-30 cm. I annat fall kan golvvärmen bli en värmetjuv. Kombinationen med en frånluftvärmepump är säkert bra. Man kan också tänka sig att man stoppar in fler energislag i systemet, t ex solvärme för tappvarmvattenberedning sommartid. Med den ovisshet som råder kring framtida energipriser är det en stor fördel att ha flexibilitet och inte förlita sig på en enda energikälla. Det gäller att gardera sig mot framtiden. Ett sätt att skapa sig flexibilitet får man genom att låta värmesystemet utgå ifrån en ackumulatortank. Ackumulatortanken gör att flera energislag kan kombineras i ett och samma värmesystem, man kan också relativt enkelt komplettera men nya energislag om så önskas. Vid nyproduktion har Du som sagt alla möjligheter att forma en bra värmefunktion. Vilka lösningar som är ekonomiskt riktiga är svårt att våga ge absoluta svar på med de grundprinciper man bör utgå ifrån är: · Bygg välisolerat · Välj bra fönster med låga u-värden · Flexibla system ger Dig valmöjligheter i framtiden och minskar värmesystemets sårbarhet, låt därför värmesystemet utgå ifrån en ackumulatortank · Välj i möjligaste mån enkla system, gör det inte allt för komplicerat Som alltid är det en fördel att höra sig för med flera leverantörer. Ta gärna in referenser och besök några stycken om det är möjligt. De praktiska drifterfarenheterna är ofta långt mer värdefulla än det ni kan läsa om i olika produktbroschyrer. Lycka till med ert nya hus!

S:

Hej och tack för era frågor! Anledningen till att ert hus varierar i temperatur beror troligtvis på att vissa delar av byggnadskonstruktionen har brister som ger onödiga värmeförluster. Det viktigaste är att ni får en genomgång av huset och vilka åtgärder som ska prioriteras. Det finns förmodligen en hel del åtgärder som kan göras och som skulle förbättra både komfort och sänka energikostnaderna. Det är svårt att veta hur pass bra era fönster är och om det finns möjlighet att förbättra isoleringen på vinden. Man kan också se över hur effektivt ventilationen fungerar (antagligen har ni självdrag) och om man har tjuvdrag någon stans, man kan byta vattenmunstycken på kranar, duschar osv. En ren gissning är att huset har en så kallad trög värmebalans. Ett betonghus har en tung stomme som ger en trög värmeledning. Det gör att man måste ställa stora krav på värmesystemets reglercentral. Är reglercentralen inte anpassad till husets tunga stomme är det lätt att det blir övertemperaturer i samband med solinstrålning och vice versa. Kalla golv får ni för att det uppstår kallras från fönster och till viss del kan det bero för att man får ett golvdrag på grund av bristfällig isolering. Att lägga golvvärme i källaren kan vara en variant att öka komforten. Men det blir en ganska dyr åtgärd att göra och framför allt ökar driftkostnaderna, dvs er energianvändning kommer att stiga ytterligare. Ett billigare sätt är att låta värmeförsörjningen distribueras med traditionella radiatorer och använda inneskor som fotvärmare. Nåväl, det finns sannolikt en hel del åtgärder ni kan göra som kommer att sänka era värmekostnader rejält. Börja med att kontakta kommunens energirådgivare och få lite allmänna råd samt förslag hur ni kan gå vidare och hitta kunniga fackmän som kan ge kostnads- och åtgärdsförslag. Det är svårt att ge kvalificerade råd utan att på plats ta del av förutsättningarna men jag hoppas jag fått er att fundera på några konkreta åtgärder, lycka till med nya huset! Lars Andrén

S:

Hej och tack för din fråga om golvvärme! Det viktigaste när man ska installera golvvärme är att isolera väl neråt. Har man för lite isolering ökar risken för att energianvändningen ökar och inte tvärt om. Experterna brukar nämna att det krävs minst 250 millimeter isolering i golvbjälklaget eller under en gjuten platta på mark för att minska risken för onödigt värmeläckage. Det framgår inte om du har krypgrund eller platta på mark men jag vill ändå göra dig uppmärksam på att det finns risker för fukt- och mögelproblem i krypgrunder. Anlita en fackman för att få råd och information kring detta! Generellt brukar man säga att ett parkettgolv ökar värmeförlusterna till marken eftersom parketten håller tillbaka värmen från golvet. Jag tror dock detta är högst marginellt. Väljer man parkettgolv är det viktigt att hålla låg framledningstemperatur, parkett är känsligare än klinkergolv. Följer man installationsanvisningarna och anlitar en fackman är jag övertygad om att golvvärmen fungerar utmärkt även om du väljer parkettgolv. Är du osäker tycker jag du ska kontakta en eller flera leverantörer för att ta del av deras anvisningar. Lycka till med golvvärmen! Lars Andrén

S:

Hej och tack för din fråga! Det är naturligtvis omöjligt att ge dig något bestämt råd. De individuella förutsättningarna är avgörande och vad man ställer för krav på sitt värmesystem. Jag delar din uppfattning i att det är svårt att ekonomiskt analysera de olika alternativ som står till buds. Att gå från direktel till ett vattenburet distributionssystem kostar mycket pengar. För att hitta lönsamhet i investeringen måste sannolikt energianvändningen vara omfattande. I hushåll med begränsad värmeåtgång (låt säga att man använder runt 10.000 kWh för uppvärmning) är det sannolikt svårt att ekonomiskt motivera de åtgärder som står på din önskelista. Har man däremot större energianvändning för uppvärmningsändamål kan det vara motiverat att genom ett vattenburet system klara uppvärmningen med en vedpanna eller en värmepump. Jag tycker att det utgångsläget som du beskriver är väldigt bra. Det vill säga man installerar en lokaleldstad som komplement till direktelen. Lätta eldstäder (typ braskaminer) kan reducera värmebehovet med upp till 50-70% (om man har en öppen planlösning). Väljer man en tung eldstad (kakel- eller täljstensugn) kan besparingen bli ännu större. Vill du ha en bekvämare eldning är en pelletskamin ett lämpligt alternativ. En pelletskamin sprider värmen bättre varför ett heltäckande värmedistributionssystem inte behövs. De gamla el-radiatorerna kan sitta kvar och användas som komplement eller i reserv då pelletseldningen inge räcker till eller används. Om du vill värma hela huset samt tappvarmvatten kan du välja en vattenkyld pelletskamin. Det finns ett antal olika modeller att välja mellan! Att vattenmantla en lokaleldstad så som du beskriver kan ge ett litet värmetillskott. Framför allt är det ett sätt att flytta värme mellan olika rum, (om värmespridningen är dålig) eller att flytta värme i tiden, överskottet nu kan användas senare. Man ska dock komma ihåg att effektavgivningen från den typen av vattenmantlingar i regel är relativt begränsad och kanske mer lämpar sig för att värma tappvarmvattnet och framför allt inte för att täcka värmebehovet i större hus. Men visst, man kan göra så som du skriver; begränsa den vattenburna värmedistributionen till ett fåtal rum som kan få delar av sin värmeförsörjning från den vattenmantlade eldstaden. Du får genom detta en eldstad som kan klara en ansenlig del av värmebehovet och dessutom bidra till tappvarmvattenförsörjningen. Väljer du sedan att komplettera med solfångare så reduceras värmeanvändningen ytterligare. Det jag här vill säga är att man inte till varje pris ska eftersträva att ersätta direktelvärmen med ett vattenburet system, utan snarare försöka hitta lämpliga och kostnadseffektiva komplement. För de som vill kan en lokaleldstad bli både trivsam och lönande! Är huset inte allt för stort och planlösningen lämplig kan en frånluftsvärmepump vara ett alternativ att undersöka. Lars Andrén

S:

Hej det här var en klurig fråga och jag har varit tvungen att bolla den med flera personer. Varm luft stiger alltid uppåt. Det går i princip inte att hålla en lägre temperatur på det övre planet med en öppen trappa/planlösning. Det finns inga mätningar på hur mycket värme en luftström kan bära med sig i en öppen trappa. Drivkraften för luften är temperaturdifferensen, ju större differens desto större flöde. Jag har fått bedömningen att det i ett vanligt 1,5-planshus med öppen trappa inte går att få mer än 1-2 grader kallare på övre plan (när det kallt ute) även om alla radiatorer stängs av. Vill man begränsa temperaturen mer måste dörrar stängas och trappan byggas in eller skärmas av på något sätt. Det går inte åt mer värme om hela huset värms från nedre planet än om en del värms nerifrån och resten från övre plan. Hänsyn måste även tas till komfortproblem med kall strålning från fönster etc. I källaren går det att ha några grader kallare men detta kan ge upphov till luftströmmar vid trappan vilket kan upplevas som irriterande. Jag är lite osäker på dessa uppgifter så jag vill rekommendera dig att kontrollera med fler sakkunniga. Lycka till! Lars Andrén

S:

Hej och tack för dina intressanta frågor! Du har rätt som påvisar att självdraget i huset försämras när oljeeldningen upphör. De varma rökgaserna från oljepannan har hjälpt till att ventilera huset, förutsatt att frånluftskanalen går i murstocken. När du nu tar bort oljepannan minskar hjälpen från de termiska krafterna att påverka självdraget. Det minskade självdraget behöver inte bli ett problem. Var observant på att luften känns frisk och att den relativa fuktigheten inte ökar. Blir det inga försämringar behöver du sannolikt inte göra några åtgärder. Vikigt är att du sätter en hätta på skorstenen så att det inte regnar in. I vissa fall ska man göra andra åtgärder med skorstenen men detta tycker jag du ska fråga skorstensfejarmästaren på orten som på plats bör kunna ge kvalificerade råd. Oljepannan har gett värmeförluster som värmt upp och hållt pannrummet fuktfritt. När nu pannan tas bort är det viktigt att det värmetillskottet kompenseras, i annat fall kan det uppstå problem med fukt och mögel. Enklast är att sätta in en extra radiator som kompenserar upp värmebortfallet i det tidigare pannrummet. Om det finns vind på huset bör denna också hållas under uppsikt. Murstocken har gett värmeförluster som värmt upp och trängt undan fukt i vindsutrymmet. Med utebliven eldning sker ett värmebortfall som ökar risken för problem med fukt och mögel. När det gäller resonemanget kring elberoende har du rätt i att all utrustning i huset mer eller mindre är elberoende. Funktionen i dina hushållsmaskiner, din värmeutrustning, belysning och mycket annat fungerar inte om strömförsörjningen bryts. Så till vida har du helt rätt. Vad man däremot kan ha åsikter om är hur man ökar landets elberoende när man byter från oljeeldning till värmepump. Värmepumpen kräver en stor andel (ca 33%) elektricitet för att tillföra den värme du behöver. I de fall man investerar en värmepump i ett hus med elvärme minskar landets elberoende, men i ditt fall när oljeeldningen ersätts med värmepump ökar elberoendet i Sverige. Det går att ha många åsikter om detta och ingen kanske har mer rätt än den andra. Viktigt är dock att inse att om vi vill minska vår elanvändning i Sverige (vilket är ett politiskt önskemål) är det inte önskvärt att konvertera från något bränsle till elberoende värmeanläggningar. Lycka till med värmepumpen och rådfråga någon på orten som kan hjälpa dig att ge en lösnings på ventilationsproblemet. Lars Andrén

S:

Hej och tack för frågan! De finns många åsikter om detta och hur jag än svarar finns det sannolikt andra som ger motsatta råd. Generellt menar experterna jag har talat med att ju större värmebehov du har desto mer kan du tjäna på en nattsänkning. Det innebär att är huset litet och välisolerat blir besparingsmöjligheten mindre. Man ska också ta hänsyn till vilken värmeanläggning man har. En vedeldare kan t ex tjäna på att både ha natt- och dagsänkning, fast i kortare intervaller för att matcha eldningstillfällena. Jag tror dock att man vinner både komfort och energi genom att hålla så jämn inomhustemperatur som möjligt. I stället för att sänka temperaturen under vissa timmar på dygnet tror jag att man sparar mer på att dela in huset i olika temperaturzoner. Värmetillförseln i badrum kan t ex vara högre än i sovrummet. På samma sätt kan inomhustemperaturen i köket normalt vara lägre än i övriga utrymmen. Det finns modern reglerutrustning för att dela in huset i olika temperaturzoner och som även kan variera temperaturen efter dygnets timmar. I telefonkatalogens Gula Sidor kan du sannolikt hitta en leverantör av den här typen av utrustning. Be vederbörande ta del av din nuvarande värmeutrustning och husets planlösning. Dessa förutsättningar är viktiga för att kunna vägleda rätt val. När du fått rådet att investera i en viss utrustning är mitt bestämda råd att du stämmer av med en referens som gjort liknande investering och med detta kan ge lite drifterfarenhet. Du kan med fördel också kontakta kommunens energirådgivare för att få ytterligare information. Lars Andrén

S:

Hej! Jag tycker det är lurigt att applicera trägolv i en källare. Organiska material kan förorsaka fukt- och mögelproblem, därför tycker jag att klinker är ett bättre materialval i en källare. Golvvärme i ett källarutrymme måste installeras med omsorg. Är man bristfällig i uppbyggnaden av systemet och t ex slarvar med isoleringen kan detta medföra stora värmeförluster. Det finns också risker med att installera golvvärme i befintliga hus då man kan skapa oönskade fuktvandringar i marken. När det sedan gäller värmespridningen till golven i överplanet ställer jag mig tveksam till det. Man får sannolikt bättre spridningseffekt med traditionella radiatorer. Jag tycker du definitivt ska rådfråga med flera experter som kan ta del av just dina förutsättningar och utifrån dessa ge mer kvalificerade råd än de jag kan ge här. Lycka till! Lars Andrén

S:

Hej och tack för dina frågor! Det är en hel del du undrar över och vissa av dina frågor ligger utanför mitt referensområde men jag hoppas ändå mina rader ger lite svar på vägen. Nåväl, eftersom ni ska höja taket och inreda vinden är det lämpligt att passa på och tilläggsisolera. Förmodligen kan ni använda er av lösullsisolering vilket brukar vara ett smidigt och kostnadseffektivt sätt att tilläggsisolera vindbjälklaget. Välj fönster med bra u-värde, helst omkring 1.3 W/m². Alla de åtgärder ni nämner kräver att ventilationssystemet anpassas till de nya förutsättningarna. Du nämner själv FTX-system vilket sannolikt är ett bra alternativ. Statens energimyndighet har nyligen haft en tekniktävling om just FTX-system. Mer om detta och de resultat som kommit fram finns på Energimyndighetens hemsida: www.stem.se. En pelletskamin kan spara in en stor andel värme. För optimalt utnyttjande bör den dock placeras på nedervåningen. Det finns pelletskaminer som är vattenmantlade vilket gör att ni kan använda en del av pelletsvärmen för varmvattenbehovet och om ni vill bygga ut en vattenburen värmekrets i någon av våningsplanen. Det kostar dock en slant och kan bli svårt att räkna hem. När det gäller varmvattenberedaren tycker jag man absolut ska passa på och välja en beredare med solvärmeslinga (och för all del även en slinga för en vattenmantlad eldstad). Genom ett solvärmesystem kan i princip hälften av ert årsvarmvattenbehov täckas med hjälp av solens gratis flödande energi! När man bygger nytt eller ska genomföra en totalrenovering finns det många alternativ att tillgå. Jag är av den uppfattningen att man generellt, i möjligaste mån, ska välja flexibla lösningar. Vi vet varken tillgången och kostnaden för olika energislag i framtiden. Lycka till med renoveringen och tillbyggnaden! Lars Andrén

S:

Hej! Tack för din fråga! I ett 1-rörssystem ligger radiatorerna efter varandra i en slinga, det vill säga rörledning och radiatorer ligger i linje i en krets. I ett 2-rörssystem parallellkopplas radiatorerna. Man har en rörledning som matar fram värmen till radiatorerna och sedan en rörledning som matar tillbaka det använda/avkylda vattnet till värmepannan. Fördelen med ett tvårörs-system är att man dels kan arbeta med lägre framledningstemperaturer och justera varje radiator för sig. Dessutom kan man stänga av varje enhet separat om det behövs för service eller något annat. Jag kunde inte hitta någon konsumentbok i min bokhylla som tog upp detta ämne. Jag vet att VVS-branschens yrkesnämnd (telefon 08-56480600) för några år sedan gjorde utbildningshäften som tog upp ämnet men någon annan litteratur kan jag dessvärre inte hänvisa till. Hoppas du lyckas bättre än jag att söka vidare, lycka till! Lars Andrén

S:

Takvärme är en form av direktverkande elvärme som placeras i undertaket. Verkningsgraden är hög, på samma nivå som traditionell direktverkande elvärme. Jag kan inte svara på strålningsnivån men jag utgår ifrån att den håller samma obefintliga nivå som traditionell elvärme. Hör gärna med tillverkaren eller någon ansvarig myndighet (alternativt någon sakkunnig på kommunen) om hur det förhåller sig med strålningen. Takvärme är ganska ovanligt i småhus. De system som finns i befintliga hus finns ingen anledning att byta ut så länge de fungerar som det är tänkt. Om du oroas över värmekostnaderna kan en lokal eldstad (typ pelletskamin, braskamin eller kakelugn/täljstensugn) göra effektiva insatser i hus som saknar vattenburet värmesystem. Har Du en öppen planlösning kan en lokaleldstad sänka värmekostnaderna med ungefär 50%. Lycka till med takvärmen! Lars Andrén

S:

Jag bodde som barn i Malmö, närmare bestämt Limhamn. Där var vattnet väldigt kalkrikt och jag kom ihåg att vi hade ett filter som vi satta på vattenkranen. För att förebygga kalkavlagringar i varmvattenberedaren måste i så fall filtret placeras på inkommande kallvatten. Det ska finnas olika typer av filter som kan avhjälpa problemet, prova att kontakta ett vattenreningsföretag, se gula sidorna under rubriken Vattenbehandlingsutrustningar, eller kommunens stadsbyggandskontor. Man kan också välja varmvattenbredare som är mer tåliga mot kalkrikt vatten, rådfråga en rörinstallatör på orten eller kommunens stadsbyggnadskontor. Lycka till! Lars Andrén

S:

En genomströmningsberedare har väldigt små (eller inga alls) värmeförluster. Väljer du en traditionell varmvattenberedare blir värmeförlusterna omfattande i jämförelse med den mängd varmvatten du kommer att använda. Sedan måste man naturligtvis väga investeringskostnaderna mot varandra. Det tråkiga med en genomströmningsberedare är att du minimerar möjligheten att använda solvärme, som annars kan vara ett naturligt alternativ i ett fritidshus. Är du händig kanske du kan bygga en enkel solfångare som kan förvärma varmvattnet? Ett annat alternativ att fundera över är att installera en mindre ackumulatortank som värms både med solvärme och el-patron. När ingen är i huset sänks temperaturen på el-patronen och solvärmen kan stå för merparten av värmeförlusterna. På så vis kan den gratis flödande solenergin utnyttjas effektivt. Vill man kan man från ackumulatortanken dra ett mini-värmesystem som kan ge ett värmetillskott till fritidshuset. Lars Andrén

S:

Det finns fasta kostnadskalkyler för elledningar framtagna av Sveriges Elleverantörer som jag tror heter EBR Kostnadskalkyl. Dessa fungerar som ett ramverk och anger rekommenderade kostnader för att dra fram elledningar. I ditt fall där ledningsdragningen är så pass lång som 2 km behövs det för en längre sträckning en högspänningsledning, fram till en transformatorstation varifrån man drar en lågspänningsledning fram till huset. Det finns olika sätt att dra fram elledningen. Kostanden för att plöja ner en högspänningskabel ligger runt 200:- per meter. Något billigare är det att dra luftledning, ca 180:- per meter. Att gräva ner en kabel kostar nära 3 gånger så mycket, under förutsättning att man inte behöver spränga då kostnaden skenar ytterligare. På samma vis kan det tillkomma kostnader för att man gör intrång till markägaren, som kan vilja ha ersättning för detta. När väl högspänningskabeln är framdragen skall den anslutas till en nätstation som i det enklaste utförandet kostar ca 50.000:- Från nätstationen dras en lågspänningsledning fram till huset som kostar ca 100:- per meter att plöja ner i marken. Den kostnadsberäkning som Du fått verkar stämma ganska bra men exakt pris med utgångspunkt från Dina förutsättningar borde el-leverantören på orten ge eller en oberoende elfirma. Lars Andrén

S:

Jag har frågat två oberoende golvvärmeexperter och fått information om att de aldrig har hört talas om att man placerar en ångspärr i ett golvvärmesystem på det sätt som du beskriver. Risken är att man stänger in fukt i bjälklaget, vilket inte är bra! Det är viktigt att man väljer ett furugolv med en fuktkvot på högst 8%. Du ska också se till att det inte blir några rörelsefogar vid ytterväggarna. Lycka till med golvvärmen! Lars Andrén

S:

Som småhusägare får man bidrag till att installera ett vattenburet värmedistributionssystem under förutsättning att man går över från elvärme till annan värmekälla, t ex värmepump, pellets, ved eller olja. Det finns även bidrag att erhålla om det finns behov att renovera skorstenen. Länsstyrelsen eller kommunens energirådgivare har mer information och ansökningsblanketter. Jag ställer mig dock lite tveksam till lönsamheten i att byta till ett vattenburet system då investeringen binder ganska mycket kapital som ska räntas. Det är också viktigt att ni noggrant kontrollerar att det vettenburna systemen är i funktionsdugligt skick, dels att det inte förekommer några läckage och dels att reglerutrustningen fungerar som den ska m.m. Pellets är ett bekvämt och miljövänlig uppvärmningsalternativ som jag varmt kan rekommendera. Viktigt är bara att ni som sagt noggrant undersöker den befintliga utrustningen så att ni inte åker på några kostsamma överraskningar. Det mest lönsamma på kort sikt är sannolikt att börja elda i de eldstäder som finns i huset. På lång sikt kan en installation av ett vattenburets system dock vara förnuftigt, men som sagt det är förenat med stora investeringskostnader. Lars Andrén

S:

Frågan ligger dessvärre utanför mina referensramar men jag får försöka mig på ett svar ändå. Tydligen har något hänt med funktionen i samband med byte av fläktarna. De tillfrågade teknikerna borde på plats kunna ha större möjlighet att svara på frågan än jag. Intuitivt får jag en känsla av att luftflödet minskat och att mottrycket i kanalerna ökat. De nya fläktarna kan vara tätare än de gamla och följden kan bli att man får luftomsättningsproblem i samma stund som köksfläkten startar upp. Resultatet blir att de nya tätare fläktarna minskar flödet i köksfläkten vilket gör att köksluften sprider sig i huset. För att motverka problemet måste du minska mottrycket när köksfläkten är i gång, t ex genom att installera en extra ventil som användas när köksfläkten startas. Den metallukt du beskriver kan komma från fläktarna då de är nya. Jag måste reservera mig lite kring ovanstående, bäst vetskap om funktion, service och underhåll borde leverantören ha. Försök att återge problemställningen så exakt som möjligt för leverantören så kanske du kan få värdefulla råd hur du kan gå vidare. Inte mycket till svar man jag håller tummarna för att problemet löser sig! Lars Andrén

S:

Normalt brukar man vilja suga luft från en krypgrund för att öka luftomsättningen och ventilera ut eventuell fukt. Att vända på flödet låter i mina öron lite riskfyllt. Precis som Du antyder kan den varma luften ha en högre lufthalt som man egentligen inte bör tillföra en krypgrund. Ett sätt att utnyttja frånluftens värmeinnehåll är att växla över värmen till friskluften som ska tillföras bostaden, eller att installera en från-luftsvärmepump. Det finns ett flertal leverantörer av den här typen av system och produkter. Statens energimyndighet (telefon 016-5442000) har tagit fram en lista över bra produkter och en instruktion vad man kan göra. Du kan också fråga kommunens energirådgivare om det finns leverantörer på orten som kan hjälpa dig med funktionsbeskrivningar och priser. Lycka till! Lars Andrén

S:

Hej och tack för frågan! Precis som du skriver tror jag den enklaste lösningen är att via ett bilbatteri garantera strömförsörjningen vid strömavbrott. Bilbatteriet kan laddas på konventionellt sätt eller med hjälp av solceller, i båda fallen finns det standardpaket att köpa. Man kan också tänka sig att införskaffa ett reservaggregat som med diesel eller något annat bränsle producerar elektricitet vid strömavbrott. Ta kontakt med en el-leverantör eller el-konsult som kan ge råd och synpunkter utifrån dina lokala förutsägningar. Hoppas du löser problemet! Lars Andrén

S:

Hej värmetänkaren! Det är en ganska komplex fråga Du ställer som egentligen borde förklaras lite mer ingående, men jag hoppas du accepterar dessa korta rader kring dina frågor. Som namnet antyder är fjärrvärme en typ av centralvärme. I en stor värmepanna produceras värme som sedan leds ut till användarna i ett nedgrävt kulvertsystem. Hos användarna finns en växlare som överför fjärrvärmens värme till varmvatten och värme i de enskilda fastigheterna. Fördelarna med fjärvärmen är att storskaligheten ger relativt låga produktionskostnader, bland annat genom en effektiv och miljövänlig förbränning. Som konsument är det också ett bekvämt och driftsäkert sätt att få värme till huset. När du väljer fjärrvärme är det fjärrvärmebolaget som prissätter, vilket gör att prisbilden varierar från leverantör till leverantör. Exakta avgifter kan Du nog få hos kommunens energibolag. Investeringskostnaden för en nyckelfärdig anläggning ligger sannolikt mellan 35.000:- – 40.000:- Energikostnaden för den levererade värmen kan variera mellan 38-46 öre / kWh och utöver detta brukar energibolagen ta ut en fast abonnemangsavgift som varierar mellan 2.250:- – 4.550:- per år. En jordvärmepump tar vara på den värme som finns i marken. Via en nedgrävd slang tar man upp värme som utnyttjas i värmepumpen. Värmepumpen tar till vara på den lagrade värmeenergin och omvandlar den till bostadsuppvärmning och tappvarmvatten. Generellt består värmen från värmepumpen till två tredjedelar av gratis värme (från marken eller var man nu hämtar värmen) och en tredjedel av den el som går åt för att driva värmepumpen. Fördelen med en värmepump är att den sköter sig helt själv. Det blir ett bekvämt och ganska driftsäkert system. Priserna varierar naturligtvis en hel del och generellt är en värmepump relativt kapitalkrävande. Detta gör att lönsamheten ökar i takt med värmebehovet för fastigheten. Ju större energianvändning som råder desto mer lönsam blir värmepumpen. Priserna varierar med fabrikat och typ av jordvärmepump. Det finns enkla små enheter som man möjlighen kan köpa för ca 50.000:- (om man gräver ner markslingan själv). Mer representativt tror jag är en prisnivå som ligger kring drygt 100.000:- Exakta priser kan Du få från lokal rörinstallatör. Den färdiga värmen från värmepumpen hamnar sannolikt mellan 35-40 öre / kWh beroende på vilka avkastningskrav Du ställer på investeringssumman och vad du betalar för elen. Vill du fördjupa dig i ämnet finns det en bok som heter Värmeboken. Den beskriver generellt värmesystem för småhus och ger både en teknisk och ekonomisk bild över de vanligaste uppvärmningssystemen Finns att köpa i bokhandeln eller låna på biblioteket. Värmande hälsningar! Lars Andrén

S:

Hej! Det viktigaste och första ni ska göra är att montera in en jordfelsbrytare. Jordfelsbrytaren ger en grundsäkerhet och samtidigt indikation på om el-systemet i huset inte fungerar tillfredsställande och därmed signalera om vissa delar behöver bytas ut. Jag bor själv i ett hus som är byggt 1912 och vi har inte bytt ut hela elsystemet men däremot vissa delar. Vi satsade på nya moderna el-säkringar och naturligtvis en jordfelsbrytare. Ska man ge sig på att byta ut hela el-systemet kan kostnaderna bli relativt omfattande. Beroende på hur mycket som ska bytas ut och förutsättningarna i huset skulle jag tippa att kostnaden hamnar mellan 25.000:- – 40.000:- Först och främst ska ni fråga en elektriker vad som är nödvändigt att åtgärda. Känner ni fortfarande osäkerhet kan det vara väl investerade pengar att låta göra en el-besiktning före man köper huset. Därefter kan det vara lämpligt att besluta vad som bör åtgärdas och ta in priser som kan jämföras och ställas mot varandra. Lycka till med det nya huset!

S:

Hej och tack för frågan! För husets skull finns det ingen anledning att ha på värmen. Risken som möjligen kan uppstå är att en varierande inomhustemperatur kan orsaka kondensutfällning men framför allt är det annan utrustning som det kan finnas skäl att värna om. Något annan man ska se upp med är att vattenledningar inte fryser. Man bör inte förvara textilier i ett hus som inte värms, då textilier gärna drar till sig fukt vilket kan ge en känsla av mögellukt. Låga temperaturer ger frysrisk, glykol i vattenlås och tömd varmvattenberedare och vattenledningsrör brukar räcka. Hög luftfuktighet kan ge mögelproblem och åtgärdas med god ventilation och eventuell värmestyrning, allt för att minska luftfuktigheten

S:

Hej och tack för frågan! Jag tycker det verkar vara en utmärkt idé att isolera med det material du hittat men det finns lite att se upp med, som det för övrigt alltid gör när man ska tilläggsisolera. Till att börja med har frigolit inte bättre isolervärde än parocskivor eller liknande material. Det som avgör är materialets densitet eller täthet. Frigolit rör sig annorlunda än andra material i en trähuskonstruktion vilket kan föranleda att det uppstår spalter mellan skivorna (eller mellan olika byggnadsmaterial). Detta kan kompenseras med att mineralull eller liknande material läggs över skivorna eller där luftspalter kan uppstå. Frigoliten är relativt ångtät och ska därför placeras så nära den varma inomhusdelen som möjligt. Eftersom det är ett tätt materialet fungerar det som ångspärr vilket man måste ta hänsyn till (kondensrisken). Ska du få ett fullgott resultat vad gäller vindsisoleringen kan det vara nödvändigt att göra en mer genomarbetad åtgärd. Förmodligen har t ex kutterspånen sjunkit ihop vilket naturligtvis påverkar värmeförlusterna. När man tilläggsisolerar en vind blir den svalare. Tänk på att enbart förvara saker som tål kyla och inte tar skada av eventuell fukt och kondens. Det är också viktigt att vinden ventileras ordentligt. Är du osäker hur du ska göra tycker jag du ska kontakta ett byggnadsföretag med kunskap på området. Lycka till!

S:

Hej och tack för din intressanta fråga! Först och främst ska du säkerställa att all värmetillförsel i överplanet är avstängd. Sedan kan du troligen genom att dra spirorör (ventilationkanaler) från övervåningen och med hjälp av en fläkt kunna ’blåsa’ ner den varma luften till källarplanet. Du bör genom detta få en jämnare temperatur i huset där den varma luften kommer till användning där du vill ha den. För att det ska fungera krävs dock at du har en öppen trappa mellan de båda planen. Hur du bäst gör är svårt att säga men säkrast är att anlita ett ventilationsföretag eller liknande. Lycka till!

S:

Hej och tack för din fråga! Logiskt bör det vara så att mer ljus kräver mer effekt och mer effektutnyttjande under en viss tidsperiod drar mer energi (watt x timmar = kWh). Har du en 100 w lampa och använder dess fulla effekt under låt säga 10 timmar används motsvarande 1 kWh. Halverar du effektutnyttjandet genom en dimmer borde således energianvändningen under samma tidsperiod halveras. Det här gäller generellt också 12 V spotlights, då dimmern ligger före transformatorn. Det här med transformatorer till t e x datautrustning är ett kapitel för sig. I de fall transformatorerna har spänning och man känner att dom är varma innebär det att dom tar elektricitet i anspråk. I och med att de står på dygnet runt, året om kan det bli en hel del ström som går åt, faktiskt helt i onödan. Och detta gäller all form av utrustning som omformar till 12 V, t ex datorer, mindre TV-apparater etc. Det är detta som ibland omnämns som stand-by förbrukning, en form av elkonsumtion som sker helt i onödan till ingen nytta och som i ett nationellt perspektiv blir riktigt stora energimängder. Med vänlig hälsning

Bland uppdragsgivarna

  • Statens Energimyndighet
  • Stockholm Stad
  • HSB
  • Energikontor Sydost
  • NENET
  • Fortum
  • Halmstad Högskola
  • Solar Region Skåne
  • Riksbyggen
  • Skarland Press (Norge)
  • Hållbar Utveckling Väst
  • Studieförbundet Vuxenskolan
  • Sveriges Tekniska Forsknings- institut
  • TermoTech
  • easyFairs
  • Sveriges Exportråd
  • Sparbanken Vänersborg
  • Handelsbanken Falkenberg
  • Göteborgs Stad
  • Svenska Solenergiföreningen
  • SERO
  • Sveriges Kommuner och Landsting
  • Varbergs Sparbank
  • Slussen.Biz
  • BAXI
  • L.E.B. Consult
  • SWECO
  • Södertörns Fjärrvärme
  • Svenska Kyrkan