Hur ska man veta hur stort element man skall ha i ett rum, och behöver man sätta det under fönstret?
Radiatorns storlek måste anpassas efter rummets värmebehov och temperaturerna i värmekretsen. Det är alltid en fördel att placera radiatorn under fönstret då det kan motverka kallras från glasytan, framför allt om det rör sig om äldre och lite sämre isolerade fönster, men det är inte helt nödvändigt.
Kan man använda en vanlig handdukstork som klädhängare i en hall? Tog bort vårt element när vi renoverade och känner att det behövs torkplats för barnens ytterkläder och värme (i såna fall från handdukstorken).
Jag tycker det låter som en utmärkt idé. Du får genom en handduksvärmare både en praktisk klädhängare med torkfunktion samtidigt som värme distribueras ut i hallen. Det finns ett flertal fabrikanter som saluför designade handdukshängare och säkerligen finns det flera modeller som kan fungera som klädhängare. Du kan säkert via Internet söka och hitta lämpliga leverantörer.
Det är viktigt att du förklarar för leverantören vad du ska använda handdukthängaren till så att den klarar den belastning av galgar och kläder som kan bli aktuell.
Om du har haft ett vattenburet element i hallen så finns det handdukstorkar som är vattenburna, vilket kan vara en fördel. Hoppas du hittar någon modell som passar för ändamålet !
Jag har oljeburna el-element som är ca 20 år gamla, när bör de bytas ut ? Med tanke på elförbrukningen och värmeeffekten ?
Så länge radiatorerna är hela och inte har läckt ut någon olja är det sannolikt inga problem med att prestandan försämrats. Det viktigaste är att termostaterna är i funktionsdugligt skick. Du bör se över så att termostaterna verkligen fungera som det är tänkt. I övrigt är det inte mycket som slits i en oljefylld radiator. Dom kan hålla i väldigt många år och fungera lika bra som från början.
Vi har ett fritidshus med krypgrund, Där är lite för hög fukthalt huvudsakligen under sommaren, cirka 80 %, nu är det omkring 60 %. Har lagt plastfolie över marken med ett sandlager ovanpå. Sanden är torr så det dammar när man rör i den. Har 2 ”torrbollar” som det blir lite vätska i på en vecka. Det finns även en trygghetsvakt som hänger i blindbottnen. Undrar om man kan åtgärda det med en solfångare och någon fläkt som blåser in värme i krypgrunden? Eller är det något annat sätt som är bättre?
Jag får en bild av att du har en välskött krypgrund. Trygghetsvakten kommer, om den är rätt installerad, att sköta ventilationen på ett tillfredsställande sätt. Min erfarenhet säger att det är svårt att komma under 80% fukthalt under sommaren, oavsett vad du gör.
Det kan finnas en risk med att låta en luftburen solfångare driva in värmd luft i krypgrunden eftersom varm luft kan bära med sig fukt. Luftsolfångaren ökar luftomsättningen i krypgrunden (vilket är bra) och går det att säkerställa att den luft som förs in inte ökar fuktmängden i krypgrunden är det en bra lösning, men då gäller det att vara säker på det.
Det finns några olika sätt att minska luftfutkigheten i en krypgrund och olika sakkunniga har sina favoritlösningar. Känner du oro för luftfuktigheten tycker jag att du ska kontakta en fackman som på plats kan ta del av förutsättningarna och utifrån det ge vägledning hur du bäst åtgärdar problemet.
Har läst å alla säger olika. Skall man ha konvektorelement eller oljefylda? Vad är bäst Och i så fall vilken storlek? De skall sitta i fyra rum på övervåningen och ersätta gamla plåtelement.
Oavsett om du väljer konvektorer eller oljefyllda radiatorer ska dessa motsvara den effekt som du har på ”plåtelementen” idag. Konvektorelement har i allmänhet en större effektavgivning och tar därmed mindre plats. Oljefyllda element ger i allmänhet jämnare värme och cirkulerar inte luften på samma sätt som konvektorer. Oavsett vad du väljer för variant är det viktiga att regleringen av värmen sker korrekt. Reglersystemet är A och O för en jämn värmespridning och effektiv energianvändning.
Hur lång är den förväntade livslängden på golvvärme installerad 1991 för el. resp. vatten?
Jag tror att man kan räkna med relativt lång livslängd för golvvärme, oavsett om det gäller el- eller vattenburna system. Är lite osäker på om det finns vetenskapliga studier gjorda men sannolikt kan systemen hålla i både 20 och 30 år och mycket möjligt ännu längre. Du skulle kunna ställa frågan till någon leverantör för att se vad det finns för praktiska erfarenheter om livslängden.
Hej, jag och mina döttrar har ett vinterbonat fritidshus i trä på Gotland. Vi har indraget vatten med diskmaskin, dusch och vattentoalett med sluten tank. Vi har haft elementen på under vintern men det har blivit så dyra elkostnader så vi undrar om det behövs för husets skull och hur man säkrar att inte några vattenrör springer läck. Vi tömmer naturligtvis varmvattenberedaren.
Utifrån den beskrivning du gör råder jag dig att fortsätta ha på värmen men kanske kan sänka inomhustemperaturen till 7-10° C under vintern. På så sätt eliminerar du risken att varmvattenberedaren och vattenlåset i avloppssystemet fryser sönder samtidigt som du håller borta fukt från byggnaden.
Det finna alltid risk att det ”hänger” kvar vatten någon stans i vattenrören när systemet töms och då uppstår det en risk för frostspränging om värmen stängs av helt. En variant är att enbart ha på värmen i det rum där varmvattenberedaren står. Jag tycker du ändå ska överväga att ha på en grundvärme i huset för att minska risken för fukt och ”mögellukt” och för att minska risken för omvänd fuktvandring i byggnadskonstruktionen.
Min son har ett hus byggt 1974-75,med vattenburen värme via inbyggda plaströr. Problemet är att radiatorerna och rördelar av metall rostar inifrån. (Bytt flera element). Rörfirman säger att radiatorvattnet syresätts genom plast-rören, och på så sätt gör att det bildas rost på metalldelarna.
Är detta möjligt?
Plaströr som inte är diffusionstäta kan släppa igenom syre om de kommer upp i höga temperaturer. Så utan att veta alla fakta och vilken typ av plaströr det gäller så kan det vara fullt möjligt. Rörfirman kan mycket väl ha rätt i sin bedömning. Det ska dock poängteras att det idag finns syretäta plaströr. Ett bra tips är därför att kontrollera om plaströren som finns i huset är diffusionstäta eller inte.
Har ett delikat problem: Ytong/radonhus byggt 1972. Installerat forcerad ventilation med mekanisk(?) värmeåtervinning 1990. Elektrisk pulsvärmare med termostarreglering på tilluften inställd på c:a 16 grader. Vedeldad panna med 2X750 L ackumulatortankar. Solfångare på taket (5 Lesol-paneler) och utvändig plattvärmeväxlare vid tanken. Har ingen dokumentation på hur tyristorn för tilluftsfläktens hastighet ska vara inställd eller på vilka luftflöden det ska vara på tilluftsdonen i olika rum. Problem med hög elförbrukning och kalla golv vid kall väderlek (från -5-10 grader). Jag kan ju höja inomhustemperaturen, men det är ju inte så energismart. Att sänka temperaturen i vissa rum där man inte vistas så mycket är heller ingen lösning då all frånluft går ut på samma ställe. Har en ”kanalvärmare” för vattenburen värme, men ingen har kunnat berätta hur den ska kopplas in/styras. Har ni tips på vart man kan vända sig för att få hjälp eller är problemet för udda?
Det borde finnas ett underlag eller riktlinjer (någon form av dokumentation) för vilka flöden som anläggningen byggdes för och som du ska kontrollera. En VVS-konsult kan hjälpa dig med vilka värden som gäller för den radonhalt som du har. Möjligen kan någon på kommunen hjälpa dig med vilka luftflöden som är att rekommendera med hänsyn till de radonhalter som är aktuella i huset.
Elanvändningen har sannolikt ökat beroende på att ventilationssystemets värmeåtervinning delvis eller helt slutat fungerar.
Spontant känns det som att du ska kontakta ett ventilationsföretag (eller en ventilationskonsult) som gör ett besök på plats. Skulle det kosta en slant kan det vara väl värt pengar då det är viktigt att du får korrekt funktion på ventilationssystemet. Möjligen kan du samtidigt få hjälp med övriga frågor.
Eventuellt kan kommunens Energi- och klimatrådgivare hjälpa dig att hitta ett bra ventilationsföretag.
Hej, jag har ett 1,5 plans hus med ihopbyggt garage. All yta i huset värms upp av vattenburna radiatorer i ett 1-rörs system. Det är 4 slingor på systemet och ca 4 radiatorer på varje slinga. Vattnet värms av vedeldad kombipanna från 82 med en 1000 liter acktank. Har ca 21 grader inne dagtid förutom garage som är ca 5 grader kallare. Under natten sänks temperaturen till ca 18 grader. Huset har även ett Rexovent FTX-ventialtion från 82. Tror inte den anläggningen fått det underhåll den krävde av förra ägaren. Problemet jag har är att jag är sugen på att byta vedpanna + acktank samt komplettera med solfångare. Vll även byta FTX-aggregegatet då det känns som att det förbrukar mycket el utan att ge tillbaka så mycket värme. Föregående ägare har även installerat en luftvärmepump centralt i huset. Denna har vi inte använt så mycket. Problemet vi har är att vedeldningen inte fungerar bra och att vattnet i acktanken aldrig blir varmare än 75 grader. Detta betyder mycket eldande. Hur ska jag tänka? Ska jag byta FTX och sätta in solfångare eller byta vedpanna och fFTX eller sätta in vedpanna och solfångare? Det rör sig om mycket pengar så jag behöver hjälp att göra rätt ändring först.
Komplicerad frågeställning med många delmoment att ta hänsyn till och som inte är lätt att svara på utan att göra ett besök på plats. Jag råder dig att först tag i ventilationssystemet genom att kontakta ett ventilationsföretag som tittar över FTX-systemet. Förhoppningsvis får du då svar på i vilket skick ventilationssystemet är och om något måste åtgärdas och samtidigt passa på att fråga hur det kan integreras i ett nytt vedeldningssystem.
Efter det tycker jag att du ska fråga pris på ett par olika vedeldningsalternativ för att få in ett par systemförslag utifrån den utgångspunkt du beskriver, samtidigt som du får en bild över investeringskostnaden. Du kan sedan väga de olika alternativen mot varandra.
Kommunen har en Energi- och klimatrådgivare som du kan rådgöra med och visa de olika systemförslagen för. Möjligen kan det vara ett bra sätt att få de olika förslagen värderade.
Personligen tycker jag ved och solvärme är ett utmärkt systemalternativ som kommer ge låga driftkostnader och det med förnybar energi, skonsam för miljön och klimatet.
Summa summarum, ta in mer information, väg förslagen mot varandra och tänk efter noga innan du bestämmer dig.
Vad behöver man för att sätta in en ackumulatortank (har tanken) till vedpanna?
För det första måste du har rätt förhållande mellan ackumulatorvolymen och vedpannans maxeffekt (anpassat efter eldstadsvolymen i pannan). Ackumulatorvolymen ska kunna ta emot värmen som genereras från ett fullt vedinlägg i pannan. Mellan tummen och pekfingret ska ackumulatorvolymen utgöra 18 gånger så stor volym somvedpannans eldstadsvolym. Det kan dock variera mellan olika fabrikat, kontrollera alltid med leverantören. Ofta brukar pannföretagen rekommendera en ”laddomat” som ser till att pannan inte får för låga returtemperaturer frånackumulatortanken. Ska du ansluta solvärme till ackumulatortanken bör konstruktionen vara så att temperaturskiktningen i tanken främjas. Det viktigaste är att varmvattenberedningen sker på ett sätt som stimulerar temperaturskiktningen (t ex genom dubbla varmvattenslingor) och att uttagen för radiatorkretsen sitter på rätt nivå i tanken. Eftersom det är en hel del att tänka på, inte minst ur säkerhetsaspekter, ärmitt råd att du kontaktar en fackman som kan hjälpa till så att det blir korrekt utfört.
Jag skall byta elvärmepanna och varmvattenberedare. Finns det någonstans man kan hitta tester som ledning för val av fabrikat och/eller leverantör?
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) har genomfört vissa tester på varmvattenberedare (se http://www.sp.se/sv/Sidor/search.aspx?k=varmvattenberedare). Du kan också hitta lite information på Energimyndighetens hemsida: www.energimyndigheten.se Jag tror också att kommunens Energi- och Klimatrådgivare kan ge lite tips påleverantörer och möjlighen också utförda tester.
Vi har läst i Vi i Villa om att företaget ELEMENTFLÄKTEN säljer en speciell fläkt som man installerar under vattenburna element för att optimera värmetillgången och effektivisera värmeflödet i rummet. De påstår dessutom att fläkten medför lägre energiförbrukning totalt, trots att fläkten i sig också drar ström. En fläkt för ett 1m lång element kostar 853:-kr inkl moms. Vi bor i ett enplanshus med en frånluftsvärmepanna och vattenburna element – golven kan dock kännas lite kalla under vintertid. Tacksamma om ni har några expertkommentarer till detta system, särskilt beträffande om det kan vara en ekonomisk lönsam investering.
Det är lite svårt att svara med de uppgifter du ger. Jag har svårt att tro att energibesparingen blir så stor eftersom den står i relation till den ökade elanvändningen. Det vill säga med eller utan en elementfläkt är det samma mängd värme som behövs. Det fläkten kan bidra med är framför allt att värmen sprids bättre i rummet (i huset). Upplever ni att värmen inte kommer rummet eller huset till godo kan det mycket väl vara en bra investering. Kostnaden tycker jag inte är avskräckande. Tänk på att fläkten ökar luftrörelsen i rummet och detta kan upplevas som drag. Det kan av det skälet vara bra att se en fläkt på plats i ett hus, dels för att uppleva ljud och drag men också för att förvissa sig om nyttan.
Att ni har kalla golv tyder på att det kan vara kalldrag från fönstren. Ni kanske ska se över om det finns olika typer av tilläggsisoleringar som betalar sig bättre än elementfläkten.
Lite tips och råd kan ni sannolikt få av kommunens Energi- och Klimatrådgivare.
Hej! Är elementfläktar ex: http://elementflakten.jetshop.se/om-elementflakten-i-54.aspx ett bra sätt att sänka sina uppvärmningskostnader? Själv har jag bergvärme.
Hej och tack för frågan! Det är korrekt att du ökar verkningsgraden, eller värmefaktorn (COP) som man brukar säga, på värmepumpenom framledningstemperaturen på värmedistributionen kan hållas låg. Verkningsgradsvinsten måste bara ställas i relation till fläktarnas elanvändning för att få en samlad bild över energibesparingen. Jag har personligen inga erfarenheter av elementfläktar. Ställer mig lite frågande till hur framledningstemperaturen kan regleras ner. Det bör du undersöka. Det kan också uppstå dragproblem om du kör ut värmen med hjälp av luften, som en följd av attlutflödet ökar. Generellt är vi ganska känsliga för stora lufthastigheter inomhus. Jag tycker det av dessa skäl är viktigt att du besöker en eller ett par referenser innan du gör investeringen.
Hej, vi har ett gammalt hus 1 ½ plan med Luft / luft värmepump, ved spis nere och el/olja radiatorer uppe. Tänkte montera värme flyttare för att effektivare sprida värmen upp och till andra rum. Vilket är bäst att flytta värmen till det kalla rummet eller att flytta den kalla luften till det varma rummet och på så sätt få cirkulation???? Vad anser ni om sol värme paneler typ solar venti och articsunlight invesion?
Hej! Enklast brukar vara att flytta värmen från det varma rummet till de svalare, genom att placera en fläkt i det rummet som kaminen (eldstaden) finns i. Värmetekniskt är det emellertid bättre att göra tvärtom. Det vill säga föra kall luft till det rummet som är varmt. På så sätt får du en jämnare och bättre värmespridning. Men det är också betydligt mer komplicerat att göra så och tveksamt om det lönar sig. Jag betygsätter inga enskilda fabrikat. Det första du ska kika på är om solpanelerna är testade av något ackrediterat testinstitut och om företaget som säljer produkterna är medlem i branschorganisationen Svensk Solenergi (se www.svensksolenergi.se). Sedan är det alltid bra att besöka några som haft den typen av solpaneler för att förvissa sig om funktionen och om innehavarna är nöjda.
Hej! Vi bor i ett hus byggt 1969 på ett plan plus källare. I det största rummet i källaren vill vår tonårsdotter bo. Vi har bytt fönster i hela huset och föregående år i källaren. När man sätter något emot väggen, som en garderob, blir det svarta mögelfläckar på väggen och när vi tog ner en hylla var skruvarna rostiga. Vi har grävt upp runt huset och väggarna ser bra ut men vi tror det kommer upp fukt genom plattan. Vi har inte kollat hur det ser ut bakom väggen men misstänker att det är nog gipsskivor direkt mot ytterväggen. Det är även dålig fart i öppna spisen. så det är antagligen för tätt i huset. Ventilationer har vi inte gjort nya så det finns i badrum och köksfläkten men inte i sovrummen. Vi skulle vilja ha hjälp med att hitta någon som kan säga vad vi ska göra. Vi har tittat på nivellgolv eller liknande. Ska vi borra ventiler i väggen eller någon slags värmeväxlare eller annat ventilationssystem. Sist på hem o villamässan pratade någon om kapillärbrytandeavfuktning. Varje företag säger att deras lösnign är den bästa men hur får vi den bästa kombinationen för oss. Finns det någon oberoende att fråga?
Hej! Det är inte enkelt att ge några bra råd på din fråga och det är nog en klok idé att få en oberoende konsult att titta på förutsättningarna och ge adekvata råd och tips på vad du ska göra. Kommunens Klimat- och Energirådgivare kan kanske tipsa om konsulter på orten som är bra och oberoende. Möjligen kan också fastighetsmäklarna getips på oberoende konsulter, de brukar ju anlita sådana vid husaffärer. Anticimex är ett nationellt företag som jag vet utför den typen av besiktningar. Generellt är källarväggarna under en stor del av året svalare än rumsluften vilket kan ge en kondensbildning som i sin tur gör att spikar och skruvar rostar. Garderober eller annat som placeras utmed väggar kan ”stänga in” luft som kan leda till mögelangrepp. Luftomsättningen i rummet eller källaren är ofta en större anledning till fukt- och mögelproblem än att en bristande dränering för in fukt utifrån. Om källare ska inredas till sovrum eller andra typer av vistelserum är det oerhört viktigt att ventilationen säkerställs. Eftersom det är dålig fart i öppna spisen tyder på att ni inte har tillräcklig ventilation.
Vi har fjärrvärme, installerad för ca 10 år sedan. Vi har en utegivare och en givare placerad där radiatorsystemet börjar vid värmeväxlaren. Värmekurvan är inställd på 1,2 och vid -5 grader ute ska tempen på vattnet till raditorsystemet ligga på ca 55 grader, enligt det diagram som finns i instruktionsmanualen till växlaren. Många gånger kan radiatortempen ligga på85-90 grader trots att det bara är ett fåtal minusgrader, och den automatiska temperaturregleringen kan skifta mycket med bland annat knäppningar i elementen vid snabba temperaturväxlingar samt en hög energiförbrukning. Min fråga är huren värmeväxlare arbetar i förhållande till en värmekurva? Den borde väl vid en konstant utetemperatur ligga relativt konstant på det som levereras ut i radiatorsystemet? Jag tror nämligen att den styrenhet som reglerar tempen utifrån vad tempgivarna säger, inte fungerar korrekt.
Med stor sannolikhet har du rätt i dina antaganden men för att vara helt säker måste det göras en genomgång på plats. Det troliga är att det är något fel på styrenheten, det kan vara utomhusgivaren som ger fel mätvärde eller framledningsgivaren. Försök att hitta instruktionerna till styrenheten. Saknar du drift- och sköteslanvisningarna brukar det med lite tålamod gå att hitta dessa via internet. I allmänhet är det motståndsgivare och då kan du låna en ohm-mätare och själv kontrollera att de ger rätt mätvärde. Når du inte framgång med detta är det ofta fjärrvärmebolaget som äger abonnentcentralen och har ansvar för funktionen. Det bästa är kanske att kontakta din fjärrvärmeleverantör. Lycka till och hoppas det löser sig!
Jag har ett nytt radhus(2009) med fjärrvärme, golv-värme på bv, radiatorer på öv i ett radhusområde med gemensam värmeväxlare för hela området. Det är således fjärrvärmenätets gröna vatten som cirkulerar i såväl golvvärme som radiatorer. Över sommaren skruvar vi ned termostaterna så att vi inte tar ut någon värme. Under 2010 hade vi en förbrukning på 746 kWh under tiden 1/5 – 1/9, 2011 samma tid 968 kWh. Enligt leverantören (Borlänge Energi) är detta normalt eftersom det finns en slinga i huset där vattnet cirkulerar och kyls ned. Enda sättet att undvika dessa energiförluster tycks vara att stänga av inkommande ledning, men enligt installatören skall man inte göra det. Förr fick man lära sig att man inte skulle stänga av cirkulationspumpen på sommaren för då slammade rören igen, men då hade man järnrör ochvattenledningsvatten i systemet. Gäller detta idag med kopparrör och vatten från fjärrvärme-nätet eller är det bara gamla sanningar som lever kvar? Det känns som att sila mygg och svälja kameler att stänga av strömmen till Tv och datorer samtidigt som man har sådana här energiförluster.
Är det inte så att du även får varmvattnet från fjärrvärmen och att det är det som fjärrvärmeleverantören menar? Din energianvändning över perioden stämmer ganska bra med en normalfamiljs varmvattenanvändning. Omjag räknar på ett snittvärde hamnar du på ca 8,6 kWh per dag vilket kan vara ett fullt möjligt varmvattenbehov för en familj på fyra personer.
Vi byggde ny villa 2008/2009 och fick nu slutintyg att huset är klart. Där stod också att vi ska göra en energideklaration. Vi bor i huset och vi har inga planer på att sälja det. Är vi då tvungna att göra en för oss väldigt dyr energideklaration?
Alla nya byggnader har en skyldighet att redovisa en energibehovsberäkning i samband med att de projekteras om byggnadsnämnden begär det. Som villaägare är du skyldig att efter 2 år (som huset tagits i bruk) göra en energideklaration. Energideklareringen ska fastställa att byggnadens energibehovsberäkning överensstämmer med verkligheten. Energideklareringen ska utföras av en energiexpert, anställd på ett av SWEDAC ackrediterat företag. Energiexperten gör deklarationen och sänder in resultatet till Boverket. Du ska som villaägare sedan få en kopia på energideklarationen.
Mer information om förfarandet kan lämnas av kommunens Stadsbyggnadskontor eller byggnadsnämnd. På Boverkets hemsida (www.boverket.se) finns också information att tillgå. Ackrediterade besiktningsföretag finns bland annat redovisade på www.swedac.se Lycka till med det nya huset!
Jag vet inte om frågor kan ställas här men jag chansar. Hur långt ner kan man sänka temperaturen i möblerade rum som inte används på vintern? Har hört att fukt torkas ur vid 10-12 grader men också att fukt inte fälls ut under 5 grader. Vet ni?
Med avseende på fukt- och mögelrisk är det viktigaste att huset ventileras väl. Dessutom är det viktigt att hålla huset frostfritt så att inte vattenledningar fryser sönder. Det gäller att ha en bra balans mellan värmetillförsel och ventilationen av huset. I princip kan nomhustemperaturen hållas relativt låg utan att det bör bli några problem med fuktutfällning och mögelangrepp, men det går inte att lämna några garantier. Av det skälet går det helt enkelt inte att ange några exakta temperaturgränser.
Jag testade mina kunskaper om energihushållning. En fråga var ungefär så här: Var är minsta värmeförlusten i ett fönster? 1. Fönsterbågen 2. Mitt på fönstret 3. På fönstret nära bågen. Jag svarade fönsterbågen men rätta svaret skulle vara mitt på fönstret. Jag mätte därför temperatuten på bågen och mitt på fönstret och fann att temperaturen var klart högre på bågen på alla fönster. Har jag kanske läst fel eller missuppfattat något?
Värmeförlusterna i ett fönster beror naturligtvis på dess konstruktion, det vill säga hur bra glas som används, att konstruktionen inte har köldbryggor och att fönsterbågen isoleras väl (drevas) mot karmen. Det intressant är egentligen inte temperaturerna utan värmeförlusterna. Värmeförlusten mäts per areaenhet och kan till exempeluttryckas i kWh/cm² eller kWh/år. Värmeläckaget kan därför variera väldigt mycket mellan olika konstruktioner. I vissa fall ligger de största förlusterna på glassarean, i andra är bågen den svagaste länken och i vissa fall kanbrister i infästningen bidrar till de största förlusterna. Hur det är i ditt fall är omöjligt att spekulera i men du har en klar poäng i din frågeställning!
Vi har precis bytt upp oss från ett, drygt 10 år gammalt frysskåp av märket Whirlpool, till ett modernt Bosch GSN 32X31, en modell som är avfrostningsfri. Vi har de senaste åren blivit lite mera energimedvetna, med bla solfångare på taket osv, och av denna anledning även införskaffat en energimätare för att kolla vad olika apparater har för strömförbrukning. Jag mätte upp den gamla frysen och såg att den drog ganska precis 500kWh/år. Oftast var den mycket isig inuti. Vi fick hem den nya frysen, Boschen, och la på en mätning på den. Det skulle bli en intressant mätning för det fanns en dekal på dörren somglatt utropade att denna frys minsann skulle klara sig på 227 kWh/år. Jag har nu långtidsmätt och kan konstatera att denna frys drar minst lika mycket ström, dvs ca 500 kWh/år. Jag ringde Bosch och bad en tekniker komma ut och kolla vad det berodde på. Han var hos mig i ca 10 minuter och konstaterade att det inte var nåt fel på frysen. Mätningen på dekalen är utförd i laboratorium, enligt killen, för att få jämförbara siffror med frysar från andra fabrikat. Kontentan av detta är i mina ögon rent lurendrejeri. Vad har vi konsumenter för nytta av en laboratoriemätning på en frys ? Det måste väl ändå åläggas fabrikören att testa sina produkter under varadagslika förhållanden innan de överhuvudtaget får säljas. Jag tror att det finns många med mig som går på vad som skrivs på dessa dekaler när man skall byta ut en gammal apparat mot en ny. Även i fackpress har jag sett att det skrivits om att en ny frys drar så lite som en tredjedel av en gammal. Låter sig alla luras eller vad är det som händer?
Generellt brukar den här typen av prestandamätningar (energideklareringar) av teknisk utrustning stämma väldigt väl. Avsikten med att energideklarera är att kunna jämföra mellan olika fabrikat. Det viktiga är att inse att det är just laboratoriemätningar som avses. Det vill säga en rad olika parametrar fastslås. Det egna handhavandet av produkterna påverkar sedan energianvändningen. Det kan vara antalet gånger luckan till frysen öppnas perdygn, hur många kilo (och omsättningshastigheten ) som frysen fylls med och vilken omgivningstemperatur den är placerad i. Det påverkar också hur det är ventilerat bakom frysen där värmen från kompressorn släpps ut. Juvarmare desto mer el går det åt. Har du extremt mycket frysvaror och som omsätts i rask takt ökar självklart energianvändningen, på samma sätt som om du öppnar luckan ofta eller om ventilationen bakom frysen är bristfällig. Sedan kan det naturligtvis finnas fabrikationsfel som kan vara orsaken, till exempel en dåligt fungerande kompressor eller om tätlisten på luckan är defekt. Detta borde emellertid teknikern ha sett vid sitt besök.
Vi har just köpt ett hus byggt 67 som har en källare samt ett boplan. Det är ett s.k. egnahemshus. Boyta ca 55 kvm. Huset har träfasad, tegeltak och en öppenspis. Nuvarande uppvärmning är vedpanna kopplad till vattenburen värme i radiatorer. Huset ska fungera som sommarhus samt användas enstaka tillfällen vintertid. Nu måste vi byta uppvärmning då vedpanna ej är aktuellt att skötas av oss. Vi funderar på att ta bort alla element för att minska risken för vattenskador om huset står kallt. Vi funderar på antingen enkla flyttbara element eller luftvärmepump men är okunniga i detta och önskar stöd för vettigt beslut. Vi kommer att installera en kamin.
Det är en väldigt liten boarea så jag undrar om det inte kunde vara idé att fylla radiatorsystemet med en frostsäkerglykolblandning. På så vis kan ni behålla det vattenburna systemet och eventuellt också vedpannan. Vattenburna värmesystem har den fördelen att valfri värmekälla kan anslutas och är därför lite synd att plocka bort. Det går tillexempel att koppla in en värmepump om så önskas. Det går även att kombinera flera olika värmekällor. Om det finns en ackumulatortank till vedpannan skulle ni kunna installera solfångare. Solvärmen kan förse er medvarmvatten under hela sommarhalvåret och även lite värmetillskott under vår och höst. Som komplement och temperaturgarant kan en el-patron stötta upp solvärmen. När det är riktigt kallt (under sen höst och vinter) kan ni använda vedpannan.
Vi har varit och tittat på ett gammalt stenhus från 1929 som har varit uppvärmt med olja. Mäklaren hävdar att huset måste hålla 15 grader över vintern för att det inte ska bli dåligt medan det räcker med 10 grader om det är träfasad. Vad gäller egentligen eftersom driften har ganska stor betydelse eftersom vi tänker använda huset som fritidshus?
Visserligen leder sten värme och kyla bättre än trä men jag har ändå svårt att tänka mig att det kan kompenseras med en högre inomhustemperatur.
Det viktiga är att du undviker frostgrader så att inte några vattenledningar frostsprängs.
För att undvika fuktproblem och eventuell risk för mögel är det viktigt att huset ventileras ordentligt och att du säkerställer en tillräcklig luftomsättning och luftcirkulation. Det viktiga är att den relativa fuktigheten hålls låg i byggnaden.
Bor i ett myresjöhus från 1992 och har ett frånluft sytem som totalt använder ca 12000 kWh per år. Jag har en kamin, ca 2 kubik brukar jag elda år. Jag bor själv, har innertempgivaren på 20 grader. Fråga? Skulle det löna sig å isolera med mer ull på vinden? Har även tänkt koppla till solpaneler, men lite tveksam till det? Har även kollat på vindkarft, nån snurra som kan ge lite tillskott. Men jag e mer inne på isolera vinden! Bor i Uddevalla. Vad tycker du? Bo yta 120 kvm plus 50 ink bi yta och garage samman med hus. ca 10 grader i garget . En byggfläkt värmer håller 10 grader i garaget, under vintern.
Har du en energianvändning på totalt 12 000 kWh inklusive hushålls el (normalt 5 000 kWh) och varmvatten (max 4 000 kWh för en person) har du sannolikt inte så stor besparingspotential. Eftersom jag inte vet isolerstandarden på vinden är det svårt att säga vad det kan göra för nytta. Med den låga energianvändning du har för uppvärmning ställer jag mig tveksam till om den åtgärden är lönsam. Vill du minska ditt energibehov och inköp av el kan solceller vara ett intressant alternativ. Priserna på solceller har gått ner rejält under senare år vilket gör att du nästan kan räkna hem en solelsinvestering idag. Det beror lite på vad du sätter för kalkyltid och ränta och om du lyckas få investeringsstöd. Du kan söka solcellsstöd (45%) via länsstyrelsen men det är i dagsläget oklart om och när du kan få besked om det beviljas. En solcellsinvestering med bra förutsättningar ger ett fast elpris under 20 år. Med bra förutsättningar hamnar priset kring en krona/kWh idag. Inge illa. Varje m² solcell kan du räkna med ger upp till 150 kWh under ett år och kostar cirka 3000 – 3500 kr.
I vårt radhus (125 kvm) har vi vattenburen elvärme, en Autoterm Combi elpanna och varmvattenberedare installerad 1992, radiatorer i alla rum och en rumsgivare för temperaturreglering. Både pannan och varmvattenberedaren behöver nu bytas. Eftersom vi är gamla lönar det sig inte att investera i värmepumpar eller annan energibesparande utrustning. Var kan man få vägledning om vad som finns på marknaden av elpannor och varmvattenberedare (helst kombinerade) och om vad som är bäst av det lilla som finns?
Med den beskrivningen du ger tror jag en ackumulatortank skulle vara ett bra alternativ, om den nu får plats på det utrymme där elpannan stått. Ackumulatortanken bereder tappvarmvatten och distribuerar ut värmen i huset och kan utrustas med en el-patron som säkerställer temperatur- och effektkravet för varmvattenberedningen och värmedistributionen. Om ni inledningsvis väljer en el-patron kan ackumulatortanken i ett senare skede kompletteras med andra värmekällor på ett valfritt sätt utifrån de önskemål som ställs. Genom att välja en ackumulatortank finns det alla möjligheter att i framtiden ansluta vilka värmekällor som helst…solvärme,värmepump, pelleteldning etc.
Vid köp av glödlampor valde man tidigare efter antalet watt exempelvis 25, 40 eller 60 watt. Numera är detta ändrat så att ljusflödet anges i lumen. Vore tacksam för en jämförelse mellan watt och lumen. Hur många lumen motsvarar ljusflödet i glödlampor med de ovannämnda watt-talen?
Du har helt rätt i att ljusflödet från en ljuskälla anges i Lumen och så har det alltid varit, även med konventionella glödlampor. Med andra ord är Lumen en definition av en ljuskällas ljusmängd. Enheten Watt anger ljuskällans effektbehov och vid en multiplicering med timmar får man fram energianvändningen. För konventionellaglödlampor brukar man grovt räkna med 10 Lumen per Watt (men det kan variera mellan olika typer av lampor). Det innebär att en glödlampa med 25 Watts effekt ger en ljusmängd motsvarande 250 Lumen, en lampa på 40 W ger cirka 400 Lumen och följaktligen ger en lampa på 60 W i detta överslag 600 Lumen. Står du i valet och kvalet att investera i nya lampor gäller det att vara uppmärksam på att de kan ha olika typer av sken och att vissa inte går att ha till dimmerfunktioner.
Hej! Finns det någon regel över hur varmt jag måste ha i ett hyrt hus när jag åker bort? När min dotter åkte på semester förra vintern så gick hyresvärden in, utan att meddela henne och höjde värmen till 20-25 grader, för att det inte skulle frysa sönder något, vilket orsakade en hög elräkning eftersom huset har direktverkande elvärme. Inkommande vattnet hade frusit tidigare under vintern, men det berodde på att ett uppgrävt hål intill grunden inte hade fyllts igen ,utan att tjälen gick ner där och förorsakade detta. Får hyresvärden gå in hur som helst utan lov om det? Kan man kräva att han betala del av elen själv? Man betalade kallhyra för huset, men elabonnemanget ägs av hyresvärden.
Hej! Det var en knepig fråga och kanske ska den ställas till Hyresgästföreningen. Jag har svårt att tänka mig att det är tillåtet att gå in i en lägenhet utan hyresgästens tillåtelse. Generellt räcker det att ha en inomhustemperatur som ligger på några få plusgrader, allt för att förhindra att vattenledningar ska frysa. Jag brukar dock rekommendera att temperaturen hålls kring +10 °C, för att hålla fukten borta. Det är viktigt att alla vattenledningsrör i huset är frostsäkrade, antingen med en tillräckligt hög omgivningstemperatur, att de är tillräckligt isolerade eller ”säkrade” på annat sätt. Huruvida din dotter ska betala för den ökande el-kostnaden överlåter jag till någon annan att besvara.
Hej, jag har precis byggt färdigt mitt uterum och skall börja använda golvvärme som är av elslingor. Elslingorna skall användas för att värma golvet, inte hela rummet. Det finns givare i golvet. Anledningen till att golvvärmen inte skall värma rummet är att jag även installerat ett konvektorelement för att fylla det behovet. Jag skulle vilja veta om man generellt kan göra en beräkning vad det kostar att värma till ca 22 grader på golvet. Ytan är 27 m2. 2 väggar är fullisolerade + tak + golv, 2 väggar är skjutpartierna med fullisolerade glas (ej profiler) Om jag inte kommer ihåg fel så ligger de cc 5-7 cm. Kabeln drar 12 w per meter står det på förpackningen, jag har 174 m utlagt. Kul att veta efter man valde…
Det är omöjligt att med dina indata ge en korrekt beräkning av värmebehovet i uterummet. Det hela beror på värmeförlusterna i konstruktionen och då måste man veta u-värdet för golv, väggar, tak, fönster och dörrar. Vid sidan om det har du en viss värmeavgivning från utrustning i rummet och inte minst solinstrålningen att ta hänsyn till. Det viktigaste är att golvplatten isoleras ordentligt. Du har alltid en stor värmeförlust genom golvkonstruktionen eftersom marken alltid är kallare än rummet. Därför är det avgörande hur väl du isolerar golvplattan ! Du kan uppskatta energianvändningen genom att multiplicera värmekabelns längd med effektavgivningen och sedan antalet timmar du har på golvvärmen. T ex 12 W x 174 meter x 2880 timmar (drifttid 4 månader under året) = 6013 kWh.
Jag läser med stor interess Anders Anderssons rubrik i Vi i Villa varje gang, och på baggrund av hans artikel om att spara elpengar har jag bereknat, att vi umiddelbart kan spara 2000 kr/år om vi bytar elavtal från tillsvidareavtal hos KREAB till ” Rörligt Prova-på-avtal 6 mån” hos Din El. Därfor tycker jag, att det nu er dags för mig att ställa ett par frågor.. Vi (min fru och jag) bor i hus på c:a 188 kvadratmeter, och den ursprungliga delen er murat tegel, med en liten källare hvor det finns teknik (vattenpump/hydrofor/varmtvattenberedare), medan resten av huset er trä. Der finns krypkällare under den nya delen. Uppvärmning sker ved direktverkande el, och varmtvatten forsörjningen sker från en 350 liter Nibe 3000 W från 1970. Varmtvattenberedaren befinner sig som nämnd i källaren, medan all förbrukning sker i den modsatta delen av huset. Det dröjer derfor ganske lång tid att få varmt vatten fram til kraner och dusch. I den nyaste delen av huset har vi Gjosjö elpanel (400 V), medan der er gamla 400 V elpanel i resten av huset. Vi har även 2 stk. Luftvärmepumper, varv den ene finns i matsalen och den annan i husets entré. I vardagsrummet har vi en stor gjutjärns kamin, och jag har tilgang til gratis ved, och den användes derfor dygnet runt i vinterhalvåret. Vårt årlige elförbruk er 33.000 kw. Sedan 2009/09/01 har jag dagligen avläst elmätaren, och det visar sig, att även på sommaren er det daglige förbruk mellom 25 och 40 kw. Just nu – på senhösten – ligger vi på 70 – 100 kw. För mig finns det ingen tvekan att den stora, gamla Nibe er synnaren, då den jo håller 350 l vatten varmt varje dag hela året. Jag har 3 stk. helt nye Siemens varmtvattenberedare, som jag tänker att få monterad som ersättning för den gamla Nibe VVB. De kan köra på 400 V/12 kw eller 230 V/8 kw. Frågor: 1) Har du et bud på, hur många penge vi kan spara, om vi får monterad dom 3 stk. Siemens och får den gamla Nibe avmonterad? 2) Er det förnuftigt att byta ut våra gamla elpanel med nya oljefyllda Gjosjö paneler?
När det gäller byte av varmvattenberedare kan du säkert spara lite energi men det är svårt att veta hur mycket. Förutom energiåtgången för att värma det varmvatten ni använder går det åt en hel del energi för att täcka värmeförlusterna från beredaren. Du har inte angivet hur beredaren är isolerad vilket har en viss betydelse för besparingspotentialen. Hur som helst kan man utgå ifrån att en viss energibesparing kommer att göras i samband med ett beredarebyte. Å andra sidan ligger inte din energianvändning speciellt högt. Det viktigaste när du väljer nya radiatorer är att termostaterna är bra så att du får en fullgod reglering av värmen. Med en bra termostat är det relativt små skillnader mellan konventionella plåtradiatorer och oljefyllda varianter. I sammanhanget är det värt att poängtera att det är viktigt med en bra värmereglering när man eldar i en lokaleldstad. Sedan tycker jag att du ska se över ert elavtal. Du bör definitivt ändra från ett tillsvidare avtal till något annat. Det lite svårt att veta om du ska välja röligt, delvis rörligt eller ett avtal med längre bindningstid. Det kan bli rätt eller fel oavsett hur du gör. Där får du gå på magkänsla!
Äger ett gammalt torp i nordöstra Skåne som används som fritidsbostad. Vi har direktverkande el och en kassett i öppna spisen. Bottenytan är ca 45 kvm och vinden är inredd. Vintertid har vi ingen värme i huset pga av kostnaden. Vid en besiktning rekommenderade försäkringsbolaget installation av en SolaVenti för att förbättra inomhusklimatet under framförallt den kalla årstiden. Kostnaden är ju inte avskräckande men min fundering är hur effektivt det hela fungerar med tanke på att solcellerna är beroende av att solen är på humör. Oftast upplever jag att det är molnigt under den här årstiden. Har jag fel? Vad är ert råd/erfarenheter av den här produkten?
Hej och tack för din fråga! Jag har inga praktiska erfarenheter av den produkt du nämner men jag tror att den kan fungera för det ändamål du nämner. Den typen av luftsolfångare som du beskriver fungerar bra för att öka luftomsättningen vintertid i sommarstugor. Tänk på att solfångaren bör monteras vertikalt för att undvika övertemperaturer sommartid. Hur stort värmetillskottet blir kan diskuteras men den luftomsättning som solfångaren ger upphov till gör säkert stor nytta. Jag har som sagt inga praktiska erfarenheter men möter ofta användare som är väldigt nöjda med den här typen av luftsolfångare. Mitt råd är att du via leverantören får några referenser att besöka för att ta del av praktiska drifterfarenheter.
Vi har bytt varmvattenberedare och installatören skruvade upp trycket till 1.3-1.4 bar efter luftning av systemet. Nu sjunker trycket sakta med och ligger på 1.2 bar efter 4 dagar med fallande trend om 0,04 bar per dag. Vad är normalt, vad beror det i så fall på?
Hej och tack för frågan! Jag antar att du menar trycket i värmesystemet och det bör i så fall ligga över 0,8 bar, förutsatt att du har ett ”normalt” värmesystem. Tryckfallet kan bero på att temperaturen sjunker i vissa delar av systemet men bör stiga igen i takt med att temperaturen ökar i systemet. Om trycket fortsätter att sjunka indikerar det att du har läckage i systemet.
Vi har ett, ett och ett halvt plans hus med mekaniskt ventilerad torpargrund i Trelleborg. Vår fråga är eftersom vi avser att ej vara hemma på 6 månader över vintern. Vilken är då den mest lämpade temperaturen i huset med tanke på miljö, energi mm?
Hej och tack för din fråga! Det viktigaste är att temperaturen hålls över fryspunkten för att inte riskera frostskador på vattenledningar och i ett eventuellt vattenburet värmesystem. För att minska risken för fukt och ”instängd” lukt brukar det rekommenderas en inomhustemperatur kring +10°C. Ett annat alternativ är att du installerar en styrd ventilation som startar när den relativa fuktigheten i huset uppnår en förinställd nivå. Ur energi- och miljösynpunkt och för ”husets bästa” skulle jag rekommendera en inomhustemperatur mellan +5 till +10ºC.
Har just köpt en sommarstuga ca 50 kvm. Där finnes en braskamin men ingen ventil för luft vare sig vid golv eller tak . Enda utblåset är köksfläkten. Upplever att det blir golvdrag då jag eldar i kamin, har nu monterat in en luftvärmepump , undrar borde jag inte sätta in en ventil i närheten av kamin , och med tanke på värmepumpen sätta ytterligare en någonstans i takhöjd . Som sagt var jag vet inte tacksam för ett råd.
Hej och tack för din fråga! Braskaminen tar en hel del luft när du startar upp eldandet. Det bästa är nog att placera en ventil nära kaminen som klarar de luftmängder som behövs när du eldar. Golvdraget kan bero på andra saker, t ex att du har bristfälligt isolerade fönster. Det kan också vara så att eldningen i kaminen ger upphov till så kraftiga luftrörelser i huset (eller det aktuella rummet) att det kan uppfattas som golvdrag.
Efter avfrostning då vi fått is inne i kylskåpet, högst upp, kan vi inte få ner temperaturen i kylskåpet. Den ligger på 10 grader men går inte längre ner. Frysen fungerar. Vi har gjort rent röret i där vattnet ska rinna ner och tagit bort all damm på baksidan. Är det ett nytt kylskåp som gäller eller finns det något att göra?
Hej och tack för frågan! Din frågeställning ligger lite utanför mitt kompetensområde. Sannolikt är det fel på termostaten eller givaren i kylskåpet. Under alla förhållanden verkar inte kylkretsen fungera och då är det nog dessvärre bara till att byta kylskåp. Tänk i så fall på att välja ett kylskåp med bra energiklassning.
Vi har ett gammalt hus från 1890 där jag bytt panel, isolerat samt bytt alla fönster. Huset är på 2 våningar med en liten källare där vedpannan och ackumulator tankar står. Ca 120 m2 per våning. Nedre våningen (där vi bor) har vanliga vattenburna element som är kopplade till vedpannan i källaren, dock finns där ännu ingen uppvärmning alls på övre våningen. Då är min fråga, vad ska jag välja för uppvärmning på ovan våningen? Jag har hört att det ska räcka med 3 konvektor element för att värma hela våningen, stämmer verkligen detta? Annars behöver jag 14 vanliga element för att ha ett under varje fönster, samt en massa dyra timmar från en rörmokare. Det tredje alternativet jag funderat på är golvvärme.
Normalt brukar en fläktkonvektor kunna täcka upp vad tre till fyra radiatorer klarar av. För att vara på den säkra sidan bör du ta reda på effektbehovet i de utrymmen som ska värmas och sedan välja konvektorer som klarar det behovet och kan sprida värmen jämt i de utrymmen som ska värmas. Just värmespridningen är lite lurig och kräver en hel del eftertanke. Konvektorerna blåser ut varmluft så det gäller att placera dom så att du inte får obehag av drag eller oljud. Jag råder dig att låta en kunnig installatör kika på förutsättningarna så att du får rätt antal konvektorer och att de blir utplacerade på rätt ställe för att optimera värmespridningen. Det är inte säkert att du behöver så många radiatorer som du anger. Är huset välisolerat och du har bra fönster kan det räcka med 1-2 radiatorer per rum, beroende på rummens storlek. Golvvärme är inte helt enkelt att lägga i befintliga golv och medför i allmänhet relativt stora kostnader. Framför allt är det svårt att kunna isolera tillräckligt i en befintlig golvkonstruktion. Det kan också vara svårt att dra fram rörledningen i golven men också mellan rummen. Även här är det bra att ta hjälp ifrån vana och duktiga installatörer.
Jag undrar om granitelement är ett vettigt alternativ i ett litet badrum ca 5 kvadrat. Effekt? energiåtgång?
Hej! Har aldrig hört talas om granitelement och hittade inte heller några på nätet. Tydligen har det funnits den typen av konstruktioner tidigare. Eftersom de väger en del blir det ett mer svårreglerat system vilket i allmänhet inte optimerar energieffektiviteten och därför drar mer värme. För ett litet badrum på 5 m² verkar det dessutom utrymmeskrävande med tunga konstruktioner. Varför inte en liten nätt handdukstork så får du två funktioner på en gång? Väljer du en handdukstork bör den vara kopplad till värmedistributionssystemet (radiatorkretsen) och försedd med en termostat för värmeregleringen.
Min farmor står och ska byta ut sin gamla elpanna. Hon är inne på att hon vill ha en ny El-panna. Vilka alt. finns det, den gamla pannan styr elementen och cirkulationen i huset, finns det bidrag eller avdrag att får vid nåt annat värmesystem.
Hej och tack för din fråga! Visserligen måste jag utgå ifrån en ganska knapphändig information men jag ställer mig lite tveksam till att din farmor åter igen ska investera i en el-panna. Mitt starkaste argument för detta är att elen med stor sannolikhet kommer att blir allt dyrare i framtiden. Nu vet jag som sagt inte mycket om förutsättningarna och elanvändningen men sannolikt skulle en värmepump i någon form vara att föredra. Värmepumpen kan med stor sannolikhet minska el-användningen med upp till två tredjedelar. Under innevarande år (2010) finns det konverteringsbidrag om man går från el-värme till annan värmekälla. Men då börjar det verkligen bli bråttom. Upp till 30 % av investeringsbeloppet kan fås i bidrag. Information om det här finns att tillgå på närmaste länsstyrelse.
Jag tycker du gav ett väldigt otydligt svar i senaste tidningen. är ni experter verkligen eniga om detta svar (inkl mr tell)? om jag hade varit du hade mitt svar varit: golvvärme förutsätter att du har energifönster om du ska ersätta radiatorerna. viktigt är att tänka på att isolera ordentligt under golvvärmen, annars går värmen åt fel håll. eftersom golvet känns varmare när du går på det kan du sänka inomhustemperatruren och då sparar du energi.
Hej och tack för korrigeringen och att du tog dig tid att läsa mitt svar! Det finns naturligtvis många sidor av ett mynt och du har en poäng i ditt påstående med kravet på energifönster i kombination med golvvärme. Samtidigt ska man komma ihåg att det finns många som är nöjda med sitt golvvärmesystem även om fönstren är bristfälligt isolerade. Däremot är jag inte helt övertygad om resonemanget med att inomhustemperaturen kan hållas lägre som en följd av varma golv. Dessutom kan det bli en motsatt funktion i att golven av det skälet hålls varma en längre del av året, framför allt av komfortskäl. Förutom vikten att isolera väl är det också viktigt att golvvärmen regleras noggrant. Vid hastiga väderomslag kan golvvärmen periodvis orsaka övertemperaturer i en byggnad som i värsta fall måste vädras ut eller transporteras bort på annat sätt. För den som vill läsa mer om golvvärme finns flera forskningsrapporter av professor Christer Harrysson (se http://home.swipnet.se/byggochenergiteknik/) att ta del av och där en del av ovanstående problem utreds. Tack igen för din uppmärksamhet!
Ska installera bergvärme och ta bort den gamla oljepannan. Enligt den tidigare ägaren ska oljetanken vara sanerad (oljepannan är ej i drift och har inte varit det på länge). Vad jag förstår ska det ”ha funnits en tank i marken”. Hittar inga papper på att sanering utförts. Hur kan jag kontrollera att sanering verkligen är gjort? Enligt vad jag kan se finns påfyllnings- och avluftningsrör kvar.
Hej och tack för din fråga! Det finns ingen myndighet som i dagsläget för någon heltäckande dokumentation över sanerade oljetankar. Vill du säkerställa dig till 100 % måste du gräva fram till tankens inspektionslucka och genom den se om saneringen är utförd. Är en sanering genomförd borde tanken vara fylld med sand och påfyllnings- och avluftningsrören vara borttagna. Eftersom du skriver att påfyllnings- och avluftningsrören finns kvar är det väldigt tveksamt om saneringen verkligen är utförd! Du skulle möjligen kunna höra med kommunens Miljö- och hälsokontor som tidigare förde dokumentation om sanerade och besiktade oljetankar och som kan ha information om din oljetank. Men det är långt ifrån säkert då informationsplikten är borttagen sedan någon gång på 1990-telet. Hoppas det löser sig!
Läste ditt svar i Nr 6:10, och jag vill nog påstå att du inte har helt rätt. (beroende på hur huset är konstruerat). Har du gjuten platta med vattenburen golvvärme, så är detta betydligt billigare i drift än radiatorvärme pga att en uppvärmd platta fungerar som ett stort element. Öppnar du en ytterdörr eller ännu värre en garageport och om du har radiatorvärme, så försvinner den varma luften ut och det tar mycket längre tid att få tillbaks värmen igen, jämfört om du hade haft en betongplatta som är uppvärmd. Ett ställe där denna skillnad märks kraftigt är i lagerbyggnader och andra hallar som ofta värmer upp med aerotemper. Fler och fler väljer golvvärme i dessa typer av lokaler, och det är en stor skillnad. Anledningen till att jag skriver detta är jag hoppas att fler blir informerade om detta är, för att det är inte alla som tänker på det när dom skall välja uppvärmningssystem när dom bygger nytt.
Hej och tack för att du tagit del av mitt svar och alltid intressant och lärorikt att få respons! Det kan finnas en poäng i att leda ut värme via golvet i större lagerlokaler. Som alltid när det gäller golvvärme är det dock viktigt att golvplattan isoleras ordentligt, inte minst när det gäller gjutna golv. Ett annat problem med golvvärme ingjuten i större betongvolymer är att reglera värmetillförseln. I betongmassan lagras enorma mängder värme som kan bli oönskad i det läge det uppstår ett väderomslag. I värsta fall kan det leda till allt för höga inomhustemperaturer som antingen vädras ut eller förs bort på annat sätt. I den jämförelsen du gör kan man möjligen tala för golvvärme framför aerotemprar i de fall byggnaden kräver en jämn och stabil värme, vilket är lättare att uppnå med golvvärme än en aerotemper. Samtidigt kostar en aerotemper betydligt mindre än ett golvvärmesystem och jag är inte helt övertygad på att golvvärmen sänker värmekostnaden. Oavsett uppvärmningssystem är det lika stor mängd värme som förs ut ur byggnaden och som ska tillföras igen. Möjligen kan detta ske snabbare om golvplattan är varm men det är inte säkert att det är energieffektivast.
Hej! Min fråga är; Hur räknar man ut energi behovet för en utbyggnad? Villan är på 80 m2 boyta 130m2 källare varav ett tvåbilsgarage som är 50 m2 som vi ska bygga ett rum ovanpå.
Hej! Det finns enkla överslagsmässiga sätt att dimensionera ett värmebehov eller mer ambitiösa och därmed mer korrekta sätt att gå till väga. I många fall dimensionerar leverantörerna av golvvärmesystem och radiatorer utifrån egna beräkningsprogram med utgångspunkt från sina egna produkter. De värmeförluster som golvvärmesystemet eller radiatorerna skall ersätta är värmeförluster genom omslutande areor samt om ventilationsluften är förvärmd eller inte. Värmebehovet utgår ifrån ett effektbehov uttryckt i W per rum eller area. Har ett rum på 20 m² ett värmebehov på 50 W/m² golvarea ger det ett totalt effektbehov på 1 000 W. Det framräknade effektbehovet ska sedan anpassas till temperaturönskemål och temperaturnivåer och flöden i värmedistributionsutrustningen för att rätt utrustning skall kunna väljas. Har ni en förbrännings- eller elpannan som kan ge en hög framledningstemperatur gör en mindre felräkning inte så mycket. Ska värmedistributionen anslutas till en värmepump är det av stor vikt att värmekällan i rummet blir rätt dimensionerad och då är det alltid bäst att få professionell hjälp med beräkningen av värmebehovet och val av utrustning.
Vad beror det på att våra nya element (radiatorer) som uppvärms med vattenburen elvärme ständigt måste luftas för att värmen ska komma fram. Hur kan det finnas så mycket luft i dem medan de gamla elementen ,som vi har ett par stycken av kvar, i stort sett aldrig innehåller luft. Luft i elementen
Hej och tack för frågan! Svårt för att inte säga omöjligt att svara på. Förmodligen beror luftproblematiken på att systemet luftades ur för dåligt när de nya radiatorerna monterades och togs i drift. Det gäller att lufta ur hela systemet vid uppfyllning och drifttagning. Att göra motsvarande urluftning vid radiatorerna tar enormt mycket tid och blir orationellt.
Hej jag har ett gammalt hus med vattenburna gjutjärns radiatorer typ Sektionsradiator med luft i mellan som sitter mott yttervägg under fönster, jag har reglat på ytterväggen med 2 tum 2 med isolering och 13 mm gips på och undrar hur mycket utrymme det bör finnas bakom radiatorerna mot väggen? har dem kloss mot vägg på en del ställen, men kan ej dra ut dem mer utan att behöva riva upp golven, luften kan passera i mellan flänsarna räcker det eller måste det också kunna passera bakom mot väggen?
Hej och tack för frågan! Anledningen till att radiatorer placeras på distans från väggen är främst för att få en luftrörelse som bättre bär fram värmen i rummet. Radiatorerna arbetar till viss del med strålningsvärme men en del av värmen förs ut i rummet med luften. För att underlätta önskvärd luftrörelse är det därför bra om radiatorerna sitter en bit från väggen. Det blir också enklare att städa och hålla rent runt radiatorerna. Sektionsradiatorer kan emellertid som en följd av konstruktionen få en skaplig funktion även om de sitter nära väggen. Hade du däremot haft panelradiatorer är det ett krav att dessa sitter med avstånd från väggen, för att värmedistributionen ska fungera som det är tänkt.
Vi är en familj på 2 vuxna och 2 barn, bor i ett en- och ett halsplan hus på ca 164 kvadrat. Vi har f.n. vattenburen värme med en elpanna samt en luft/luftvärmepump på nedervåningen. På övervåningen finns även en braskamin. Planlösningen är halvöppen. Energiförbrukningen 2008 (innan luftvärmepumpen) ca 18000kW och 2009 15000kW. Vårt nuvarande vattenburna system fungerar inte optimalt, enligt rörfirmans som varit hos oss ett flertal ggr är det syre/syra i systemet och det hela rostar/ärgar sönder. Vi har bytt patron i elpannan en för ett par år sedan pga av detta och under en period i kalla januari hade vi ingen värma på övervåningen alls. Huset är byggt på slutet av 70-talet. Rörfirman har föreslagit att man drar ett helt nytt system invändigt och ny energikälla i form av bergvärmepump eller luft-vattenpump vilket vi fått offert på (hamnar mellan 160 000-210000 minus rotavdrag..) Vad skulle kunna vara ett rimligt alternativ både ekonomiskt och med hänsyn till miljö? Hur stor enerigkälla behöver vi mtp vår årsförbrukning? Är det helt tokigt att sätta in ex en täljstenskamin som huvudsaklig värmekälla på övervåningen, komplettera med oljefyllda radiatorer i smårum, luftvärmepump på nedervåningen som vi har sedan tidigare och en eldriven varmvattenberedare?? Vi kan ej koppla in oss på fjärrvärmenätet. Kan vi få konverteringsstöd även om vi inte har direktverkande el men behöver ett helt nytt system?
Hej och tack för din fråga! Du ställer en komplex fråga och det är omöjligt att ge ett korrekt svar med de uppgifter du lämnar. Men låt oss resonera lite kring era förutsättningar och vad som kan vara lämpligt att göra. Till att börja med kan jag konstatera att ni dessvärre inte får konverteringsstöd eftersom ni redan har ett vattenburet värmesystem. Jag tror att ni först och främst måste undersöka och verkligen hitta anledningen till att det kommer in syre i tanken. Någonstans måste det finnas en läcka där det försvinner vatten. Om ni har ett öppet expansionskärl på vinden kan det vara där det läcker. Det är vikigt att ni hittar den läckan, i annat fall kan såväl värmeutrustningen som radiatorer och rörledningar rosta och i värsta fall börja läcka ännu mer och som en följd av detta förorsaka skador på huset. En täljstenskamin kan vara bra men innebär ingen nämnvärd prestandaförbättring än den braskamin ni har idag. Ett alternativ skulle kunna vara en tung eldstad men förmodligen har inte golvbjälklaget tillräcklig bärighet. Det finns inte plats för en kakelugn eller täljstensugn på nederplan? Jag tycker ni i första hand ska undersöka prestandan på den utrustningen ni har. Sedan tycker jag inte att energianvändningen är anmärkningsvärt hög med tanke på familjesammansättningen och storleken på huset.
Hej vet inte om ni kan svara på detta men ställer frågan i alla fall. Vi bor i ett 1 1/2 plans hus med källare byggt på 50 talet. Vi har radonsanerat eftersom värdet överskred lite över det rekomenderade. Vi hade ca 220 tror jag. Firman borrade hål i golvet i källaren för att suga ur radongasen som kom i från marken. rör drogs från hålen i golvet och vidare tillen fläkt som sög ut gasen. Sedan monterades det in en fläkt på skorstenen för att förbättra självdraget. Vi tog bort tätningslister från fönsterna för att få in mera luft för att vi hade då ett undertryck i huset. Detta gjorde ju att det drog kallt när man sitter i soffan och har fönstret bakom sig. Tyvärr visade sig en ny mätning att inte radonhalten har sjunkigt.Vi fick rådet att se till att få in mera luft i huset för att späda ut gassen. Men hur ska vi göra detta om vi inte vill sätta in luftspjäll på varje fönster. Klart vi vill ha bra luft men vi vill inte ha dragit. då känns det som man eldar för kråkorna så att säga. Värmekälla har vi bergvärme med vattenburna element. samt installerat en insatts i det öppna spisen. Det va också ett problem att när vi eldar och har fläkten på taket igång så drar den ner röken i andra ventilpipor i skorstenen så det luktar rök inomhus. Vi brukar alltid öppna ett fönster när vi tänder brasan och tills det tagit sig men det hjälper inte. Nu har vi kört fast….vet inte vad vi ska göra.. ????
Hej! Jag känner en viss villrådighet vad gäller möjligheterna att svara på din fråga. Generellt brukar inte självdraget förstärkas om det placeras en ‘radonsug’ under källargolvet. Risken är att frånluftsfläkten drar in radonluften i huset igen. Behöver luftomsättningen bli större och samtidigt förbättra inomhusklimatet är det säkraste att investera i ett nytt ventilationssystem med från- och tillluftsfläkt och värmeväxlare (FTX-ventilation). Du kan då öka luftomsättningen utan nämnvärd extra värmetillförsel. FTX-ventilationen kan minska risken för ‘baksug’ när ni eldar och kan också minska risken för kallras vid fönstren. Jag måste emellertid reservera mig eftersom det är ganska knapphändiga uppgifter jag har att gå på. Ett duktigt ventilationsföretag borde kunna ge kvalificerade råd utifrån era faktiska förutsättningar. Hoppas ni får bukt på problemet!
Har läst på nätet om avloppsvärmeväxlare och duchvärmeväxlare. Är detta något att satsa på för villaägare? Låter genialt…. Risker? Ekonomi??
Hej! Visst finns det avloppsvärmeväxlare som är geniala. I en villa är dock vinsterna så små att de knappast återbetalar sig inom en överskådlig framtid. För större objekt och särskilt i samband med nyproduktion eller omfattande våtrumsrenovering kan det vara intressant.
Golvvärme är behagligt och känns modernt men kostar också en del att lägga in. Har hört att man sparar en hel del i energiförbrukning med golvvärme jämfört med vattenburna element, stämmer detta?
Hej och tack för din fråga! Jovisst, golvvärme är behagligt och ger i allmänhet en bra känsla för inomhusklimatet. Däremot sparar golvvärmen i sig ingen energi (värme), det är samma mängd värme som ska tillföras det utrymme som ska värmas upp. Vattenburen golvvärmen behöver inte så hög framledningstemperatur så med vissa värmekällor (till exempel värmepumpar och solvärme) skapas bättre driftförutsättningar och som kan ge en högre verkningsgrad. Vad som alltid påverkar energianvändningen är hur bra värmedistributionen kan regleras. Det ska ju aldrig tillföras mer värme än vad som behövs och där är det lite trickigt med ”tröga” och tunga värmesystem. Är golvvärmen ingjuten i en betongplatta blir det mer svårreglerat och trögt än ett konventionellt radiatorsystem. Det är viktigt att golvvärmesystemet isoleras väl, i annat fall kan värmeförlusterna öka vilket därmed medför högre energiåtgång. Det finns också en risk att golvvärmesystemet används en längre period på året eftersom det är behagligt med varma golv. Detta kan bidra till en ökad energianvändning jämfört med konventionella radiatorer.
Hej! Vi har hört att det kommer en ny regel from 20100101 som har något med energiåtgången att göra?? Vi håller på att bygga ett nytt hus och har precis fått bygglov, om det stämmer att en ny regel är på gång, kommer vi att drabbas av den när vårat bygglov redan är klart?? Vi hörde också att får man klart med bygglovet innan årsskiftet så klarar man sig ifrån det?
Tack för frågan! Efter årsskiftet kommer det att införas nya byggregler (BBR) med hårdare krav på energianvändningen. Fram till årsskiftet har det varit möjligt att bygga efter de gamla reglerna men denna övergångsmöjlighet slutar alltså den 1 januari 2010. För de som har beviljat bygglov gäller det som står i handlingarna. Regler kan inte införas retroaktivt. Du kan ta del av mer information om Boverkets Byggregler på www.boverket.se Lycka till med det nya huset!
Har en 200 l elektrisk varmvattenberedare. Hur länge kan man vara borta för att det skall vara ekonomiskt lönsamt att stänga av beredaren? gäller givetvis ej vinter med frysrisk.
Hej! Du får samma resultat av att stänga av en varmvattenberedare som när du stänger av eller sänker värmen i huset. Alla temperatursänkningar ger i någon form värmebesparingar. Vad gäller uppskattningen om det är lönsamt eller ej varierar det självklart med hur välisolerad beredaren är. Är det en äldre beredare kan värmeförlusten uppskattas till ca 150 W vilket motsvarar effekten på 2-3 vanliga glödlampor. Har du beredaren avstängd under ett dygn blir energibesparingen 150 W x 24 h (timmar) vilket blir 3,6 kWh/dygn. Betalar du 1 kr/kWh blir således dygnsbesparingen 3 kronor och 60 öre. Om du väljer att stänga av beredaren är det mycket viktigt att du värmer upp den över 60°C under minst ett par timmar innan du börjar använda varmvattnet för att eliminera risken att vattnet innehåller Legionellabakterier. Legionellabakterien kan orsaka svårartad lunginflammation som i extrema fall kan förorsaka dödsfall.
Vi har hittat ett hus vi vill ha men driftkostanden är otroligt hög. Huset är ca 130 kvm + källare och vind. Uppvärmningen är kombipanna, pellets. Vi vill gärna lägga ett bud men vi vill veta att det går att få ner driftskostnaden senare. Driftskostnad med 2 personer i hushållet Uppvärmning: 23 000 kr/år Elförbrukning: 8 200 kr/år VA: 3 000 kr/år Renhållning: 2 800 kr/år Sotning: 500 kr/år Försäkring: 2 600 kr/år Totalt: 40 100 kr/år
Hej! Utan att ha kompletta uppgifter tycker jag nog att driftskostnaderna ligger lite högt. Vad gäller renhållning, VA, sotning och försäkring borde det vara enkelt att kolla dessa med kommunen, försäkringsbolaget och skorstensfejarmästaren. Generellt brukar hushållselen till en enfamiljsvilla ligga runt 5 000 kWh per år. Priset kan variera mellan 90-140 öre/kWh, vilket gör att kostnaden inte borde överstiga 7. 000 kr per år. En del av orsakerna till den höga kostnaden (energianvändningen) kan bero de tidigare fastighetsägarnas vanor och beteende. En del kan också ligga i i att utrustning som t ex kyl och frys är föråldrad och använder lite extra energi. Sannolikt kan ni få ner energianvändningen bra genom att vara energimedvetna och kanske se över maskinparken. Uppvärmning och varmvattenanvändningen brukar för ett hushåll inte överstiga 20 000 kWh per år. Pelletspriset ligger kring 60 öre per kWh och en normal pelletspanna har 80 % verkningsgrad. Det gör att kostnaden borde ligga runt 15 000 kr för värmehållning och varmvattenberedning. Jag tror ni vinner störst framgång i att undersöka befintlig utrustning. Är kombipannan anpassad för pelletseldning, är utrustningen rätt monterad och injusterad korrekt? Verkningsgraden för pelletseldning i en kombipanna är generellt inte den allra bästa och dessutom behöver den lite mer tillsyn än ordinarie pelletspannor. Låt en fackman kontrollera att allt är korrekt monterat och injusterat efter leverantörens anvisningar. Ställ också frågan om en ny pelletspanna skulle förändra värmekostnaden radikalt. Det kan trots allt i längden bli en väldigt god affär om ni investerar i en ny utrustning och där pelletseldningen kombineras med solvärme. Lycka till med det nya huset!
Hej Bor i kedjehus med direkt el i Upplands Väsby. Behöver byta radiatorer. Vad skall jag välja? Har för mig att jag läst om någon ny variant – inte olje. Huset är byggt i vinkel. Nuvarande termostat fungerar inte. Tacksam för tips.
Hej! Den första frågan är om du ska hålla fast vid el-radiatorer eller byta till ett vattenburet värmedistributionssystem. Väljer du att fortsätta med elradiatorer är det viktigaste att dessa har elektroniska termostater. Det är också en fördel att välja så lätta konstruktioner som möjligt, detta för att värmeavgivningen blir snabbare och enklare att reglera. Funderar du över att byta till ett vattenburet värmesystem ska du också fundera över vilken värmekälla som önskas. Det blir en betydligt mer komplex fråga, börja med att kontakta kommunens Energi- och klimatrådgivare
Hej! Jag har en braskamin i mitt vardagsrum, nu står den i ett hörn så värmen stannar bara kvar i vardagsrummet och kommer inte ut i resten av huset. Efter konsultation med företaget där jag köpte kaminen föreslog de att jag ska installera en värmeväxlare. Har nu sökt info om detta på internet men inte hittat något bra. Vad jag förstår ska en elektriker installera denna men det ska tydligen även ha kommit en batteridriven variant nu???? Vart hittar jag info om värmeväxlare, var köper jag en och är det en värmeväxlare jag ska ha, eller???
Hej! Jag har aldrig hört talas om någon värmeväxlare som skulle kunna lösa de problem du beskriver. Möjligen skulle det kunna vara ett mekaniskt ventilationssystem med en luft/luft värmeväxlare och som skulle kunna öka luftflödena i huset. Däremot skulle en öppen takfläkt kunna lösa en del av problemet. Genom att montera upp en takfläkt (men en ganska stor diameter) kan den varma luftkudden i taknocken tryckas ner i rummet och på så sätt spridas till andra rum i huset. En mer sofistikerad variant är att bygga upp ett kanalsystem av ventilationskanaler som med hjälp av små kanalfläktar kan fördela värmen i huset. Detta är emellertid byggnadstekniskt komplicerat och dyrt och som dessutom inte ger en säker funktion.
Hej! Jag håller på att köpa hus i Lomma kommun Skåne. Energideklaration är på gång av säljaren. Jag har den inte klar ännu. Jag har skrivit kontrakt förbehållande att besiktningen är godkänd. Om denna deklarationen inte är klar när inflyttningdsdatum blir, är det något jag behöver oroa mig för? Är det så att dessa energi deklarationsblanketter ska bli ifyllda av säljaren som sen skickar dessa till en godkänd firma som t.ex. Independia
Hej och tack för frågan! Det du möjligen kan oroa dig för är om energideklareringen visar att huset har en bristfällig energiprestanda. Detta skulle kunna innebära att huset har en hög uppvärmningskostnad och därför påverkar driftkostnaden. Energideklareringen kan innehålla rekommendationer på kostnadseffektiva åtgärder som du bör göra. Det finns inga krav på att du måste göra föreslagna åtgärder men däremot är det tvingande att göra deklarationen i samband med att huset säljs. Jag tycker att du ska ställa dina frågor till mäklaren som får reda ut det juridiska, det har mäklaren betalt för. Lycka till med ditt nya hus och hoppas du kommer att trivas!
Hej jag och min familj (7 st) bor i ett enplans hus byggt -74, guten bottenplatta,ca:148 kvadratmeter. Idag direkt el men vi vill nu konvertera om. Bygga till är inte aktuellt då ekonomin är begränsad, därav är vedpanna uteslutet (med undantag av att vi har ett uthus ca 40 m från bostaden, kan man göra det till pannrum? är det svårt och dyrt med kulvert?) annars har vi funderat på en kökspanna (av den gamla modellen) kopplat till ack.tankar eller kan man ha braskamin av något slag enbart som värme källa? hur många radiatorer kan man koppla till de olika alternativen.(vi bor på landet)
Hej och tack för alla frågor! Det var många frågor på en gång och jag ska försöka ge lite korta svar efter bästa förmåga. Att konvertera till ett vattenburet system blir kostsamt. Du får räkna med 5 000 – 7 000 kr i konverteringskostnad per el-radiator du vill byta ut. Till detta kommer sedan kostnader för själva värmeanläggningen, vilket följaktligen binder ytterligare kapital. Jag tror den mest ekonomiska lösningen blir att titta på en braskamin eller kakelugn som huvudsaklig värmekälla. Har ni en öppen planlösning kan en lokaleldstad klara upp till 70% av värmebehovet utan att ni behöver investera i en enda vattenburen radiator…men det kräver lite insats av er som brukare, både för att hantera bränslet och för själva eldandet. En pelletskamin är också ett intressant alternativ. Pelletskaminen har i allmänhet högre täckningsgrad än en braskamin och hanteringen är betydligt bekvämare, men samtidigt får ni inte så låg driftkostnad (bränslekostnad) som vid traditionell vedeldning. Eftersom ekonomin är begränsad tror jag någon from av lokaleldstad är att föredra. Har ni tillgång till egen ved och dessutom har utrymme för vedhaneringen kan ni verkligen pressa era uppvärmningskostnader. Alla vattenburna alternativ binder kanske 6-7 gånger så mycket kapital men sänker inte i samma omfattning era uppvärmningskostnader. Hoppas ni hittar en lösning som passar era krav och önskemål. Lycka till!
Hej! Min familj har krympt från sex till en person: jag själv. Villan har en relativt ny 300 liters beredare, Jag skulle klara mig på kanske 30 liter. Men till jul och semester stormar barnen in. Kan jag ha två beredare så att jag slår på den stora de få gånger när barnen bor här? Spara jag energi på detta sätt? Kan det bildas bakterier o dyl när den stora står kall i månader?
Hej och tack för din varmvattenfråga! Principiellt skulle du nog kunna ha två separata beredare om bara utrymme finns. Har du en relativt ny beredare borde den vara bra isolerad och då spelar volymen mindre roll för värmeförlusterna. Du skulle kunna mäta förlusterna genom att stänga av el-patronen och inte tappa något varmvatten och sedan se hur många dagar det tar för beredaren att gå ner i temperatur. Det kan vara lite lurigt med dubbla beredare och precis som du skriver kan det uppstå en risk för tillväxt av legionellabakterier. Risken minskar dock påtagligt om du har en eftervärmare som garanterar att vattnet kommer upp i 55-60 ºC innan det når tappstället. Summa summarum blir nog att den befintliga beredaren har en så bra isolering att en lösning med en extra beredare sannolikt inte kommer att löna sig.
Hej! Vi har bestämt oss för att byta ut vår befintliga elpanna (från 1986), vi vill ha solvärme men vad ska vi kombinera den med?? Funderingarna går mellan luft/vattenpump o jordvärme, vilket är ”bäst”? Vad är för o nackdelarna? Finns det något annat system vi bör överväga? Huset är byggt 1909 o vi har vattenburen värme via element o golvvärme. Vi har även en braskamin som vi vill byta ut mot en vattenmantlad braskamin o ansluta den till värmesystemet.
Hej och tack för din solvärmefråga! Ska solvärmen kombineras med en värmepump är det viktigt för att hålla nere investeringskostnaden. Solvärmen konkurrerar mot värmepumpens rörliga kostnad vilket i allmänhet är 1/3 av el-priset. Av det skälet gäller det att söka lösningar som är så kostnadseffektiva som möjligt. Mitt råd är att du ska försöka hitta en värmepump som är förberedd för solvärme och som därmed ger lägsta möjliga merkostnad. Generellt har en bergvärmepump högre täckningsgrad än en luft/vattenvärmepump, men kostar å andra sidan lite mer. Finns huset i södra Sverige (och speciellt om det ligger kustnära) kan en luft/vattenvärmepump vara det mest kostnadseffektiva alternativet. Kontrollera att värmepumpen klarar den framledningstemperatur som radiatorerna är dimensionerade för. Att plocka in en vattenmantlad braskamin är inte fel även om det känns som att det blir lite tårta på tårta…investerar ni både i värmepump och en vattenmantlad eldstad binder ni upp väldigt mycket kapital för er värmehållning.
Hej! Har precis köpt ett hus byggt 1960. Någon som har tips o förslag angående den tidens golvvärme. Det är varmluft som cirkulera runtom i golvet i rör.
Hej! Det har genom åren funnits ett flertal olika golvvärmesystem som arbetar med luft som värmebärare. De har aldrig blivit någon stor försäljning succé men tekniskt har många av de här systemen ändå fungerat. Det finns två principiella tekniska skillnader; ett där varmluften i golvvärmen är ventilationsluft eller rumsluft. I den andra konstruktionen är varmluftssystemet en sluten krets där samma luft cirkulerar i systemet. Det finns för- och nackdelar med respektive variant och mitt råd är att du hör med en fackman vilka eventuella skötsel- och driftsåtgärder du måste göra. I konstruktioner där ventilationsluften används som värmebärare är det t ex viktigt att man rengör filter så att man inte får in nedsmutsad luft i kanalsystemet och i huset. Lycka till med det nya huset!!
Vi bor i ett äldre timmerhus på torpargrund, renoverat på 60-talet samt pågår av oss nu. Det finns alltså vattenburen värme. Har nyligen installerat en värmepump baserat på jordvärme (1000m jordslinga superbra!). Fönstren är av tvåglastyp. Huset tilläggsisolerat med 5-10mm gullfiber på insidan. Tycker att golven kan vara lite kalla och har funderat på att 1) Byta till golvvärme eller 2) Komplettera befintliga radiatorer med golvvärme Frågorna som dyker upp är naturligtvis många. Om jag lägger in golvvärme, hur påverkas torpargrunden? Finns det lämpliga vattenburna golvvärmesystem som inte bygger så våldsamt och som inte grundar sig på att man ska riva upp hela golvet?
Hej! Visst finns det golvvärmesystem för hus med torpargrund och som kan integreras i golvkonstruktionen. Om golvet ändå ska renoveras (tilläggsisoleras och nytt ytskikt) kan man passa på och lägga in golvvärmeslingorna på ett sätt som uppfyller ställda fackmannakrav. Det blir en hel del arbete men resultatet kan blir bra och nivåskillnaden kan hållas intakt. Konstruktioner som läggs på befintligt ytskikt bygger några cm vilket kan föranleda problem vid trösklar och i allmänhet är det också svårt att uppnå fullvärdig isolering. En förutsättning för att få en bra och energieffektiv funktion är att konstruktionen kan isoleras väl, annars är risken stor att värmekostnaden ökar som en följd av värmeförluster ner i krypgrunden. Det gäller också att undvika så att det inte uppstår kondensutfällning i torpargrunden. Väljer du att investera i golvvärme gäller det att göra rätt, välj entreprenör med omsorg. En anledning till de kalla golven kan vara att du får kallras från tvåglas-fönstren. En del av problematiken skulle säkert minska om du bytte fönster. Det kan vara en åtgärd att ställa mot golvvärmeinvesteringen.
Hittade lite info på internet om nya cirkulationspumpar som är varvtalsreglerade. Det skulle vara mycket bättre än gamla pumpar med 1-2-3, vad nu det är (tre fasta varvtal?). Vår gamla cirkulationspump till fjärrvärmeväxlaren är ingetdera, går väl med ett fast varvtal. De nya påstods ha någon form av adaptiv reglering. Men sensorer ute och innebehövs väl ändå? Eller? Rekommenderar ni byte till varvtalsreglerad pump? Vad kan besparingen bli i fjärrvärmeförbrukning i så fall?
Hej! Jag tror inte att du får byta cirkulationspump i en abonnentcentral utan att få det godkänt av din fjärrvärmeleverantör. Sannolikt är den utrustning du har idag optimerad för önskad funktion. Utan att veta utgångspunkten vågar jag ändå tro att du endast gör en liten besparing genom att byta cirkulationspump. Är du osäker eller missnöjd med fjärrvärmen är mitt råd att du tar upp det med fjärrvärmeleverantören och dess servicepersonal. Dom har lika stort intresse av en optimal funktions som du. Hoppas det löser sig!
Kan man få ekonomi på att byta från direktverkande el till vattenburet system med pellets eller ved har inget vattenburetsystem?
Hej! Att byta från direktverkande elvärme till ett vattenburet system kostar minst 5.000 kr per radiator. Genom att räkna radiatorerna du har idag och som därmed ska bytas ut får du en uppskattning vad kostnaden blir. Till den här kostnaden tillkommer sedan investeringen för själva värmeanläggningen. Väljer du pelletseldning kostar en pelletspanna 60 – 70000 kr och en vedpanna 70 – 80 000 kr, lite beroende på storlek och vilket fabrikat du väljer. Bränslet till pelletspannan kostar idag ca 60 öre / kWh och till vedpannan 10 – 30 öre / kWh, beroende på hur du får fram veden. Egen ved i det lägre spannet och köpt ved i tremeterslängder (obearbetad) i det högre. Ett alternativ för att få ner kostnaden är att satsa på en pelletskamin. Har du en öppen planlösning kan det här vara ett väl så bra alternativ. Du behåller då dina el-radiatorer för reserv- och komplementvärme och investerar i en pelletskamin för 30 – 40 000 kr. Har du en öppen planlösning klarar kaminen upp till 75% av husets årsvärmebehov. Det finns vedkaminer som också kan vara ett alternativ, dessa ligger något lägre i investeringsnivå men har å andras sidan inte lika stor täckningsgrad. Pelletseldningen är mer bekväm än vedeldning. Lycka till med valet!
Hej Vi funderar på ett hus med elektrisk golvvärme i badrummet. Den tål min fru tyvärr inte eftersom hon är elöverkänslig. Vilka möjligheter finns det att uppvärma ett badrum utan el? Kan eller får man använda någon gasolugn eller något dylikt?
Hej och tack för din badrumsfråga! Under förutsättning att ni har ett vattenburet värmesystem tycker jag du ska kika på en vattenburen handdukstork. Handdukstorken kan sannolikt enkelt anslutas till det vattenburna värmesystemet. Kontaktat en lokal rörinstallatör för att få förslag och pris. Saknar ni vattenburen värme skulle man kunna tänka sig en portabel gasolvärmare. En sådan kan man ha i badrummet och den kräver ingen skorsten. När ni vill ha värmetillskott sätter ni på gasolvärmaren, enkelt och praktiskt och den tar lite utrymme i anspråk. Kontrollera säkerhetsföreskrifterna noga, vilka säkerhetsavstånd gäller till brännbara material (får den plats) och finns det speciella regler för att ha en sådan i våtutrymmen? Om inte säljaren kan svara på det kanske någon på kommunen kan hjälpa er. Jag tror ett välsorterat byggvaruhus säljer den typen av utrustning. Lycka till!
Hej! Vi har ett enplans hus med källare vi har fjärrvärme har tänkt sätta in golvvärme i källaren men blir lite osäker när man läser att flera har fått såna problem med fukt. Jag hade tänkt lägga en platonmatta på stengolvet sen 50mm cellplast, värmeplåtar och någon form av golv vet ej i dags läget. Är det en bra lösning tror du eller ska man sätta in fler element på fjärrvärmen i källaren? Vi bor i norra Sverige så vi har 6 månader vinter. Tackar på förhand.
Hej! Det är alltid lite lurigt att lägga in golvvärme i befintliga hus. Problemet är att konstruktionen, i det här fallet källargolvet, inte är tillräckligt isolerat under till. Kan man inte isolera tillräckligt (15-20 cm) under golvvärmeslingorna skapas värmeförluster som tränger undan fukt under golvet och som sedan måste ta vägen någon stans. I värsta fall tränger fukten upp i någon annan del av källarutrymmet. Den konstruktion som du nämner räcker inte för att eliminera detta problem. Jag hade definitivt satsat på traditionella radiatorer, det är mycket säkrare och förmodligen också billigare. Du kan parallellt med radiatorerna mycket väl skapa känslan av ett varmare golv genom ett luftat skikt typ en platonmatta med en ny golvbeläggning ovanpå. Det är viktigt att du skapar luftcirkulation så att luften under platonmattan kan ventileras upp i rummet ovanför. Hoppas det löser sig med värmen i källaren!
Jag har tilläggsisolerat mitt hus. Därmed blev min elkabel för kort…..vart vänder jag mig i detta ärende
Hej och tack för frågan! Det var ju inte bra att el-kabeln blivit för kort. Jag förmodar att det är huvudmatningen in till huset som du avser och i så fall tycker jag att du ska vända dig till din el-leverantör, som förhoppningsvis kan ge tips i frågan. Om el-leverantören inte själv kan göra åtgärden kan du förmodligen få råd vilken behörig el-firma du ska vända dig till. Lycka till!
Hej Jag undrar vad som rekommenderas när det gäller grundvärme i sommarstuga. Vi har tidigare haft 4grader grundvärme på vintrarna men elräkningen börjar spegla detta. Så nu funderar vi på om det går bra att helt stänga av värmen under vinterhalvåret när vi ändå aldrig är där, eller finns det nackdelar med detta?
Hej och tack för frågan! Det kan finnas vissa faror med att stänga av värmen i sommarstugan. Först och främst kan vattnet i vattenledningar och beredare mm frysa. Detta kan dock elimineras om vattenledningarna tappas ur men glöm i så fall inte avloppsrören med vattenlås i toalettstol, diskbänk och tvättställ. Om värmen stängs av helt ökar risken för fukt- och värsta fall mögelskador. Jag rekommenderar dig därför att ha lite grundvärme om så bara några enstaka grader och också se till att det är torrt i huset. Det är också viktigt att huset ventileras. Det har utvecklats en ny teknik för detta som via en mekanisk utrustning enbart ventilerar huset när det ger en torrare miljö inomhus. Jag är inte helt säker på att den är anpassad för sommarstugor. Kanske kan kommunens energirådgivare tipsa dig mer om detta. Det finns luftburna, enkla solfångare som man kan placera på en södervägg och som kan bidra med lite värmetillskott och framför allt se till att det blir lite luftomsättning i huset vintertid. Du kan också fundera på om det räcker med att ha vissa utrymmen uppvärmda, där du t ex har varmvattenberedaren och låta andra kan vara helt avstängda…sovrum och andra utrymmen där du inte förvarar något som du är rädd om. Dock måste du säkerställa ventilationen även i dessa rum. Hoppas det löser sig!
Jag vill ersätta urgamla direktverkande elradiatorer med nya radiatorer som är fyllda med olja då jag tror att man på så vis kan spara el. Det gäller uppvärmning av en gammal hälsingegård. Obs! Snett och vint och dragigt. Hur skall man lösa uppvärmningen om man inte har gott om pengar? olycklig elkonsument
Hej och tack för din intressanta frågeställning! Om du vill sänka din el-användning med minsta möjliga insats tror jag att du i första han ska se över regleringen av befintliga radiatorer. Det kan räcka med att byta termostater på de befintliga radiatorerna eller att investera i ett överordnat reglersystem. Oljefyllda radiatorer sparar inga stora mängder el då det är samma värmemängd som måste tillföras. Möjligen kan dom ha en modernare och bättre reglering. Du kan också få lite mjukare och torrare värme, men det sparar inga kWh utan ger bara lite bättre inomhusklimat. Vill du satsa lite mer kan du titta på olika typer av braskaminer eller pelletskaminer. Ofta är det kostnadseffektiva lösningar men du får samtidigt räkna med lite arbete. Du kan också investera i en luft/luft värmepump. Möjligen kan det vara lite problem med värmetillförseln (i en Hälsingegård) då kaminer och luft/luft värmepumpar får bäst värmespridning i öppna planlösningar. En långsiktig men också mer kapitalbindande lösning är att investera i ett vattenburet värmesystem…
Hej, jag har en fråga, i nuläget så har jag bara ved eldning i huset och det blir krångligt om man ska åka bort på vintern. Vad finns det för komplement huset som jag bor i är ett tvåvåningshus med halv källare? jag eldar mot två ackumulator på vardera 500 liter.
Hej! Det enklaste är att du installerar en el-patron i den av ackumulatortankarna som distribuerar värmen i huset. Om ackumulatortankarna enbart fungerar som värmelager och att värmedistributionen och varmvattenberedningen ligger i pannan blir det enklast att investera i en extern el-kasset. El-patronen eller el-kasseten bör ha en effekt som klarar husets värmebehov den kallaste dagen på året. Investeringen för en el-patron ligger kring 2.500 kr + arbetskostnad och för en el-kassett på ca 10 000 kr + arbetskostnad. En rörinstallatör kan hjälpa dig med lämplig effekt och att systemet klarar framledningstemperaturen till radiatorerna och samtidigt ge ett mer exakt pris för installationen.
Hej! Jag bor i en hörnlägenhet i ett radhus som är en bostadsrätt. Min fråga till er är om det finns något energi-system som är anpassat till detta ändamål som man kan installera utan att hela området måste installera det?
Hej! Du kan investera i en luft/luft värmepump eller en lokaleldstad (pelletskamin, braskamin, kakelugn eller liknande), båda arbetar som individuella värmekällor och ställer inga krav på att hela området gör motsvarande investering Du kan också se över andra åtgärder som kan minska din energianvändning, t ex bättre fönster, tilläggsisolering, snålspolande vattenmunstycken etc. Alla större investeringar och åtgärder måste dock diskuteras inom bostadsrättföreningen före åtgärden genomförs. Om fler vill göra samma sak kan ni göra en gemensam upphandling vilket kan ge ett fördelaktigare pris. Lycka till!
Elementet är på när vi har stängt av det Det är ett vatten buret element och vi har luftat men märker ingen skillnad…kan det vara fel på termostaten?
Hej och tack för din termostatfråga! Det troliga är, precis som du skriver, att det är ett fel på termostaten. Möjligen kan det också bero på att det sitter en väldigt stark cirkulationspump i systemet som helt enkelt trycker värme genom den stängda termostatventilen. Normalt brukar man i en sådan situation höra hur vattnet flödar genom ventilen. Det kan också vara något fel på värmeshuntens funktion men det är nog bäst att låta en rörinstallatör undersöka. Jag hade i ett av mina hus det omvända problemet, det vill säga jag vred upp termostaten men ingen värme leddes ut. Det berodde på att man var tvungen att ”motionera” termstaten inför varje vintersäsong, den hade helt enkelt kärvat fast… Hoppas du hittar felet, lycka till!
Hej! Vi har helrenoverat badrummet. Tänkte ersätta vattenburen radiator med handdukstork som skulle anslutas till befintligt utanpåliggande rör från ett-rörsystem i golvet med c/c 70 mm. Denna skulle då komplettera el-golvvärmen. Är detta en bra lösning och i så fall var får man tag i en sådan handdukstork med maxhöjd 800 mm till fönsterkarm. Hafa hade en fkr för utanpåliggande rör, men har slutat tillverka den.
Hej och tack för frågan! Jag tycker det kan vara en bra lösning att komplettera och ersätta elektrisk golvvärme med en vattenburen handdukstork. Men den direkta lönsamheten beror på hur den vattenburna värmen framställs och om du har igång värmesystemet sommartid. Jag tror inte att du sänker värmekostnaden nämnvärt men en viss del värmeförlust genom golvet elimineras. Det är vanligt att elektriskt golvvärmesystem är i drift oavsett om det behövs värme eller inte utan helt enkelt av komfortskäl och stänger du av värmetillförseln under perioder av året kan det spara några kWh.
Hej! Hur mycket energi (kwh) kan man spara om man stänger av den mekaniska ventilationen över natten? 130m2, 2plan, 22 grader inne, 5 grader ute.
Hej och tack för frågan! Boverket har i sina BBR (Boverkets ByggnadsRegler) angett minsta tillåtna luftomsättning för bostäder, så kallad basventilation. Anledningen till att det finns ett regelverk är för att emitterat material tillsammans med fukt och ”använt” syre ska ventileras ut från bostadsutrymmet och ersättas med frisk luft. Visst kan du minska ventilationen men inte när ni är kvar i huset. Jag har frågat en sifferkunnig kollega som säger att man teoretiskt kan svara på din fråga genom att sätta in dina värden i följande ekvation: Q [kWh] = A [m²] x v [m³/s, m²] x p [kg/m³] x Cp [kWs/kg °C] x h [h] x ∆t [°C] En uppskattning av just ditt fall skulle då ge följande resultat: 130 x 0,00035 x 1,2 x 1 x 12 x (5-12) = 11,14 kWh. Du skulle teoretisk kunna spara ca 10 kWh/natt x 365 nätter vilket på ett helt år skulle innebära 3 650.kWh.
Hej! Hur stort Oljeelement skall man ha till ett rum som är ca 12m2?
Hej! Det är rummets värmebehov som avgör vilken storlek på oljeradiatorn som du ska välja. Värmebehovet i sin tur avgörs av rummets värmeförluster som framför allt sker genom väggar, fönster, tak och golv. I regel har man också värmeförluster via ventilationssystemet. För att vara på den säkra sidan kan man utgå ifrån en storlek på radiatorn som klarar 100 – 125 W/m² golvarea. I regel är detta i överkant men om du inte är säker kanske det är lika bra att överdimensionera.
Som alla andra så undrar jag över vårt hus och dess värme..har en CTC 1100 ingen olja kvar kör på el, jättekul. vad skulle du göra? en plans villa -73 med källare, vattenburet system, inget berg under, har ingen lust att lägga 150.000 kr. Ev planer för fjärrvärme men vet inte när.
Hej! Det finns många alternativ att välja mellan och det viktiga är att du ställer upp en kravlista för att kunna göra ett val som du blir nöjd med. Har du höga krav p å bekvämlighet kan t ex fjärrvärme och en luftvärmepump vara att fördra, båda dessa alternativ bör du kunna verkställa under den maximala kostnadsnivå du anger. Luftvärmepumpens lämplighet är beroende på var i landet huset finns, generellt kan man säga sämre förutsättningar ju längre norrut man kommer. Du kan också fundera över pelletseldning. I vissa fall kan man byta ut oljebrännaren mot en pelletsbrännare och i andra situationer måste man investera i en helt ny pelletspanna. Överväg ekonomi, verkningsgrad och den praktiska insatsen noga. Investeringskostnaden för pellets bör hamna i nivåer som du anger som acceptabla och du kan genom pelletsen sänka driftkostnaden riktigt rejält. Genom en ackumulatortank kan du ansluta solfångare och på så vis kombinera flera olika värmekällor i ett och samma system. Det ger ett mer flexibelt och mindre sårbart system. För lite mer exaktare vägledning rekommenderar jag dig att kontakta kommunens energirådgivare. Lycka till!
Vad rekommenderar ni vid stängning av fritidshus över vinter när det gäller temperering. Jag räknar inte med att besöka huset under vintern. Kan man då välja att helt stänga av värmen? Eller är det bättre att ha en viss grundvärme på och i så fall hur många grader. Huset är på 46 kvm. Nya radiatorer är installerade, liksom system för regelering av grundvärme. Med vänlig hälsning
Hej! Huset kan stå otempererat vintertid om du bara säkerställer att det inte finns något vatten i radiatorer eller varmvattenberedare (och tappställena) som kan frysa. Lite grundvärme är kanske ändå att föredra. Det räcker med att hålla 5-8°C så minskar fukt- och eventuella mögelproblem radikalt. Det viktigaste är emellertid att se till att inget vatten kan frysa i huset, det kan få ödesdigra konsekvenser. Och glöm inte att huset måste ventileras på vintern. I annat fall riskeras fukt som kan lukta instängt och som i värsta fall kan skapa mögelproblem. En säkerställd ventilation måste man egentligen ha oavsett om huset står kallt eller är tempererat under vintern. Lycka till med ditt fritidshus!
Hej, vi bor i ett hus från 1959 med en oljepanna från -59 och ett vattenburet system. Nu tror vi att systemet läcker och pannan börjar att ta slut (brännaren). Vi vill helst inte lägga nya ledningar till radiatorerna (av estetiska skäl). Huset är på ca 100 kvm och det är platta på mark i ett plan med en isolerad krypvind. Planlösningen är relativt öppen. Vilket system skall vi välja för att få värme i vinter? Varmvattnet kan man ju lösa med en varmvattenberedare som går på el. Idag förbrukar vi ca 1,1 kbm olja vilket är väldigt billigt.
Hej och tack för frågan! Börja med att provtrycka radiatorkretsen för att säkerställa att den är intakt, det är väldigt ovanligt med läckage i radiatorkretsen. Kanske går det att använda delar av den. Mest troligt är att pannan har ett läckage vilket innebär att du kan byta värmekälla men behålla det vattenburna systemet. Skulle radiatorkretsen mot förmodan vara bristfällig kan en lokaleldstad vara ett bra alternativ, eftersom ni har en relativt öppen planlösning. En pelletskamin kan t ex klara en stor del (om inte hela) av ert värmebehov om den placeras centralt i huset. Idag kan ni hitta mer eller mindre helautomatiserade kaminer som gör värmehållningen bekväm och driftsäker. Ska ni investera i en ny varmvattenberedare rekommenderar jag er att passa på att köpa solfångare. Merkostnaden för solvärmen är i samband med ett beredarebyte relativt liten och kan återbetala sig på bara några år. Hoppas det löser sig med värmehållningen!
Hej! Vi ska till våren bygga ett timmerhus, huset kommer från norra sverige och sätts upp av timmermän. Arean i botten är 80 kvm och 25 kvm loft, skulle vilja ha hjälp med att hitta ett bra uppvärmningssystem. Jag har egen skog så ved har jag gratis, men jag är 50 år och tänker på att det kanske blir jobbigt när man blir äldre. Har tittat lite på köksvedpanna kopplad till en acctank? eller kanske luft/vatten värmepump? Jag känner mej villrådig vore tacksam för hjälp. Huset ska stå på betongplatta med vattenburen golvvärme, ska i agusti gjuta plattan och huset kommer till våren,vad tycker ni är bäst?
Hej och tack för din fråga! En eldstad passar bra i ett timmerhus. I första hand tycker jag du ska bygga så energimedvetet som möjligt så att behovet av köpt energi begränsas i möjligaste mån. Huset verkar inte bli så stort och jag inbillar mig att det blir en öppen planlösning, vilket passar en lokaleldstad väldigt bra. I första hand skulle jag rekommendera en vattenmantlad pelletskamin som kan trimmas in med golvvärmen. En pelletskamin är bekväm och minimerar din egen insats för att hålla värmen. Du kan visserligen inte utnyttja den egna veden men det blir ett bekvämt och pålitligt system. Pelletskaminens vattenmantling laddar förslagsvis en mindre ackumulatortank som sedan kan sprida värmen till de rum som kaminen inte når med ”direktvärmen” och även bereda varmvatten under vinterhalvåret. Du kan sedan komplettera med solvärme som kan stå för varmvattenförsörjningen under sommarhalvåret. Den egna veden lockar naturligtvis med att vara gratis. Ett alternativ till pelletkaminen kan vara en tung eldstad, typ kakelugn eller en täljstensugn. Det kan vara lite komplicerat att får dessa att fungera bra med golvvärmen. Vissa fabrikat går att vattenmantla och kan då anslutas till en mindre ackumulatortack och kombineras med solvärme. Du ska också vara observant på att värmen från en eldstad stiger och att det i det avseendet kan bli varmt på sovloftet. I det sammanhanget är det bra att välja golvvärme och ska du ha en vattenmantlad lokaleldstad ska så mycket som möjligt av värmen ledas till ackumulatortanken för vidare distribution ut i golvvärmesystemet. Lycka till med timmerhuset!
Jag har nu elelement på 380 v men dom nya i kataloger ligger på 400 måste man göra om något om man byter ut dom?
Hej! Jag antar att det är Volt du menar vilket innebär att dina radiatorer är 3-fasinkopplade och då är det så enkelt att man gått från 380 V till 400 V vilket i ditt fall inte har någon som helst betydelse. Du ska däremot titta så att effektavgivningen (utrycks i Watt, W) på radiatorerna överstämmer med de tidigare så att du får tillräcklig värmetillförsel när det är som kallast. Lycka till med de nya radiatorerna!
Hejsan! Vi ska bygga nytt hus och har lite frågor angående uppvärmning. Huset kommer att bli 120 kvm 60 på undervåning och 60 på övervåning, vi funderar på att lägga vattenburna värmeslingor i grunden, vi kommer ha en vedspis i köket och kakelugn i vardagsrummet (bottenvåning). Vi funderar på jordvärme eller luftvärme, vi har 1,4 Ha mark. Vad kommer på billigast och bäst i längden?
Hej och tack för dina frågor! Allra bäst och billigast i längden är att bygga energisnålt, dvs. tänk på att isolera byggnaden på bästa sätt och tänka på planlösningen. Man kan t ex utnyttja passiv solvärme för en del av värmebehovet och genom att ha en öppen planlösning sprids värmen effektivare från eldstäderna som du nämner. Du radar upp en hel del värmekällor vilket kan blir ”tårta-på-tårta”. Du måste ställa dina investeringar mot aktuellt värmebehov och ju mer välbyggt huset blir desto mindre värmetillskott behövs, tänk också på hur du värderar bekvämligheten (att t ex välja pelletskaminer istället för kakelugn osv.). Mest ekonomiskt i det korta perspektivet är sannolikt en frånluftsvärmepump men på lite längre sikt kan nog en ytjordvärmepump vara väl så intressant. Det går också att komplettera med solvärme. Lycka till med nya huset!
Har nyligen köpt ett hus byggt 1849. huset har i dagsläget inget uppvärmningssystem överhuvudtaget, dock vedspis i köket och två kakelugnar. Husets yta är 260 kvm (2 plan) med oinredd vind och utan källare. Isolering: vind 35 cm mineralull, vägg 18 cm timmerstomme + 5 cm isolering, golv 15 cm lecakulor + mull-/varmgrund. Huset har tvåglas-fönster utan isoleringsglas. De alternativ vi funderat mest på är vedpanna m. ackumulatortank eller direktverkande el + braskamin och luftvärmepump (en uppe och en nere). Vad skulle Ni föreslå?
Hej! Eftersom huset inte har något vattenburet värmedistribueringssystem är det lite svårt att råda. Ska ni elda i vedpanna med ackumulatortank måste ni investera i ett vattenburet värmesystem vilket dels kostar pengar att dra in (5000 – 6000 kr per radiator) och dels blir det ett ingrepp i huset. Samtidigt kan man konstatera att om det är någon gång man ska lägga in vattenburet system så är det just vid renovering eller ombyggnad. I ert fall talar också husets storlek för ett vattenburet system. Det väldigt mycket arbete att elda i separata eldstäder om dessa ska värma 260 m², även om det verkar funktionellt möjligt eftersom det tycks finnas en murstock centralt i huset. Ett råd jag vill ge är att när ni åtgärdar något i huset så tänk energieffektivt. När tidpunkten kommer för att byta fönster eller vitvaror: Välj energieffektiv teknik. Har huset en öppen planlösning kan luftvärmepumpar vara ett val. De sparar in 5000 – 7000 kWh per enhet om ni bor i södra Sverige. Och visst är el-radiatorer tänkbara i en situation som du beskriver men ingen långsiktig lösning. El-radiatorer gör att man sitter fast i ett el-beroende som kommer att innebära accelererande värmekostnader. Kombineras el-radiatorerna med eldstäder blir sårbarheten däremot lite mindre. Som sagt lite svårt att ge exakta råd men överväg investeringskostnad mot bekvämlighet och vad ert val innebär estetiskt för huset. Lycka till !
Hejsan! Vi bor i en s.k Västerbottensgård, byggd någon gång i slutet på 1800-talet, byggd i timmer. Det har under de 12 åren jag ägt huset, gjorts en hel del renoveringar, bl.a. tilläggsisolerat utvändigt, invändigt och även en del av golven. Det är ca 85kvm nere och nästa lika stort uppe. Övervåningen är det sista som vi gjort klart, med bl.a. isolering av innertaket. Fönstren är från den tid huset byggdes, och vi har enbart direktverkande el, förutom en relativt stor kakelugn som används under vintern och sprider behaglig värme, men vi märker ingen stor skillnad i energikostnaderna sen vi började använda den för 2 år sedan. Vi använder nästan 45000 kwh per år, och som börjar kännas av ekonomiskt…. Jag vet att det finns sätt att få ner kostnaderna, men vi har bestämt oss för att byta alla fönster i huset samt byta uppvärmningsalternativet. Funderar starkt på bergvärme, men vill veta vad Du har för råd & tips att ge oss om detta, eller kanske har Du något annat alternativ ?
Hej och tack för frågan! Det är inte lätt att råda utan att se planlösningen för huset och ha mer exakta data. En bergvärmepump är i förhållande till den energimängd som du anger sannolikt en bra investering. Problemet är att du inte har ett vattenburet värmesystem. Du får räkna med minst 5 000 kr per radiator och samtidigt blir det ett ingrepp i huset. Har huset en öppna planlösning kan en pelletskamin vara intressant. Den kan med sin konvektionsvärme klara upp till 70% av värmebehovet. Vill man finns det sedan vattenmantlade pelletskaminer som kan anslutas till en mindre ackumulatortank (300 – 500 liter) för att dels bereda varmvatten men också ge möjlighet att ge värme i utrymmen som kaminen inte når direkt. På så vis behöver du enbart dra den vattenburna värmekretsen till ett fåtal av husets rum. Den här lösningen kan med fördel kombineras med solvärme. Solvärmen kan täcka värme- och varmvattenbehovet under 4 – 6 månader, beroende på var huset är beläget och familjens vattenvanor. Lycka till!
Har det någon betydelse om KB i en VP håller 1 eller 4 grader fram, från borrhålet? Detta med tanke på om det är lönt att ladda borrhålet med värme från solfångare.
Hej och tack för frågan! Generellt är det självklart bättre ju högre temperatur som råder men du behöver inte känna oro över de nivåer som du anger. En viss variation över året får man räkna med men den ska inte vara sjunkande. Att kompensera ett borrhål med solvärme är tekniskt möjligt men det finns en risk att värmen inte stannar kvar i borrhålet. Ett alternativ är att låta borrhålet vila under sommarhalvåret genom att du t ex använder solvärme för varmvattenberedning och på så vis kan ha värmepumpen avstängd några månader. Det finns också fläktkonvektorer för kyla som kan anslutas till brinekretsen. Mitt råd är att du i första hand hör med värmepumpsleverantören och ser vilka lösningar som är bäst i just ditt fall. Hoppas det löser sig!
Är det lag på energibalansberäkning för nya småhus bygglov sökt 2005?
Hej och tack för frågan! Huset ska klara Boverkets nya krav enligt BBR (Boverkets byggregler). Dom här nya kraven och lite hårdare och gäller från och med 1 juli 2007. För att se om huset klarar de nya kraven behöver man göra en energibalansräkning. Det kommer sedan att finnas krav på energideklarering men det är mer en uppställning på hur husets energianvändning ser ut, ett dokument som är värdefullt för den som i framtiden vill köpa huset. Det här är nytt och inte gällande ännu så det saknas praxis. Vad gäller kraven enligt BBR så vet husfabrikanten dessa och du kan också söka information via Boverket (www.boverket.se). Lycka till med det nya huset!
Min lilla frusna hund ska få en uppvärmd hundkoja som jag har köpt begagnad. Den är byggd av massivt trä i såväl ytter- som innerväggar samt golv och tak (papp utanpå). Isoleringen är tjock som det ser ut att döma av väggarnas och golvets tjocklek, dock vet jag inte av vilken typ den är. Nu vill jag värma upp kojan och undrar vad som blir det mest ekonomiska om jag vill ha en temperatur på 0-5 grader därinne? Värmematta (i så fall med vad över) eller en frostvakt? Kalla tassar
Hej kalla tassar! Det var en lite annorlunda fråga men jag tror nog att någon form av värmematta är att föredra. Det är emellertid vikigt att isoleringen i golvet är bra så att värmen stannar i hundkojan och inte leds ner i marken. Det är vikigt att öppningen in i hundkojan består av någon sluss eller är försedd med draperi (gärna i två steg) så att inte värmen försvinner ut i det fria. Regleringen av värmetillförseln måste också vara genomtänkt så att den dels uppfyller komfortkravet och dels är energieffektiv. Lycka till!
Har ett Älvsbyhus från 1978 med vattenburet system och elpanna från 1978. Jag bor i Storuman. Årsförbrukning för el är ca 36 000 kwh totalt. Boytan är 118 m2 plus biutrymmen , uppvärmda, totalt 150 m2. Vad är vettigast att investera i för typ av värmekälla. Har funderat på olika alternativ. Det är ca 3 meter till bergrunden.
Hej och tack för den ‘omöjliga’ frågan! Det är inte lätt att råda och jag skulle rekommendera dig att ställa upp en kravlista på den värmekälla du avser att investera i. Är bekvämlighet viktigt kan en värmepump vara att föredra eller möjligen fjärrvärme, om det nu finns att tillgå där du bor. Man kan naturligtvis också lägga in miljövärden i urvalsunderlaget. Om jag inte har fel för mig finns det väl en stor pelletsfabrik strax utanför Storuman. Pellets och solvärme kan vara ett alternativ att väga mot t ex värmepump och ur vissa aspekter är detta ett mycket bättre miljöval än el-drivna värmeanläggnignar. Jag råder dig att du ta in offerter och beräkna återbetalningstid och gör oberoende lönsamhetskalkyler. För att minimera risken att låsa upp sig i en värmelösning som det är svårt att växla ifrån rekommenderar jag alltid husägare att utgå ifrån en ackumulatortank. På så vis kan du enkelt och inte till allt för stora kostnader byta värmekälla men kanske ännu mer intressant får du möjlighet att kombinera olika värmekällor, t ex sol och biobränsle. Lycka till med val av värmekälla!
Hej! Har problem med en radiator, två-rörssystem, som inte blir varm. Jag har luftat elementet och kommit fram till att det är termostaten det beror på. I ett tidigare svar på en fråga om detta så gavs rådet att man skulle motionera termostaten. Hur gör man då? Jag har en TA-termostat och har tagit bort vredet och ser den lilla piggen som går att röra på inåt och utåt och som styrs av hur mycket jag vrider på vredet. Men vad är nästa steg och hur får jag den att fungera?
Hej och tack för din fråga! Jag brukar motionera mina termostater med en stor rörtång. Det gäller att kunna trycka in den ”lilla piggen” ett par gånger och få den att löpa som det är tänkt. Problemet är sannolikt att den satt sig i ett läge under sommaren och behöver hjälp att frigöras från sitt ”låsningsläge”. Så precis som du beskriver tar man bort själva termostaten och sedan med hjälp av en stor rörtång ser man till att försiktigt ‘motionera’ piggen. Det kan ju också vara själva termostaten det är fel på och då måste den naturligtvis bytas ut. Lycka till!
Tja! Huset vi har är på ca 90 kvm och vi använder vattenburet system! med en panna från -83. Men nu så skall vi bygga ut huset med ca 50-60 kvm och min fråga är nu vad skall jag använda för värmekälla? för denna panna kommer snart att ha gjort sitt pga att pannan strular redan! skall man lägga i vattenburet i plattan? eller skall man lägga in el slinger ? skall man dela upp húsets värme källor med luft/vatten pumpar?en till det befintliga husdelen och en till det ny byggda? tacksam för svar! ps: vi har en kamin i det befintliga huset.
Hej! Jag tror det är mindre lämpligt att satsa på golvvärme då golvkonstruktionen inte är konstruerad för den formen av värmedistribution. Såväl vattenburen som el-golvvärme kräver väl genomförd isolering i golvet och har man inte gjort det från början är det svårt att få till det på rätt sätt. Är det en gjuten platta du har kan den tunga konstruktionen förorsaka problem med att reglera värmen. Jag skulle nog rekommendera dig att fortsätta med det vattenburna systemet för det låser inte upp dig, du kan byta och kombinera värmekällor som du vill i framtiden. Det framgår inte om det är en bränslepanna du har. Är så fallet finns det poänger att fortsätta med någon form av bränslepanna, dels för att säkerställa luftomsättningen i huset (om du har ett självdragssystem) och dels för att inte få kondens i skorstenen som en följd av att den inte hålls varm. Vedeldning ger ofta en låg driftkostnad men kräver en insats. Pelletsvärme är långt mycket bekvämare men bränslet kostar lite mer. Fast det är klart, jämfört med elpriserna är pelletsen fortfarande betydligt mycket billigare ! Själv är jag förtjust i solvärme som komplement och om du utgår ifrån en ackumulatortank får du möjlighet att kombinera sol med vedeldning eller pelletseldning. Lycka till!
Jag har en effektiv oljepanna med Svanenmärkt brännare. När den miljöbästa oljan blev för dyr bytte jag till pellets som mer än halverade bränslekostnaden men som kräver ständig tillsyn och underhåll. Nu blir det kanske bergvärme och då är frågan om jag ska skrota villans nyligen kontrollerade oljetank (2kbm). Kommer metanol/etanol eller raps att säljas inom de närmaste 5 åren för villauppvärmning? Om det är troligt kan man då använda oljebrännaren modifierad för biobränsle som spetsvärme istället för att toppa med ”direktverkande el” när vp kroknar? Det är ju väldigt dyrt att ha huvudsäkring som ska klara toppbelastningen några dagar per år. Villaägare i mögelfritt hus (dåligt isolerad).
Hej! Jag tror inte att etanol eller metanol eller för den delen raps kommer att få några större spridning för husuppvärmning. Vi kommer i framtiden vara tvungna att förse vår fordonsflotta med alla tänkbara (och otänkbara, t ex gengas) flytande eller gasformiga bränslen och all annan användning blir mer eller mindre ointressant eftersom vi sannolikt kommer att vilja betala mer för att förflytta oss än att värma våra hus. Ditt stora tillsynsbehov av pelletsbrännaren kan bero på att du anslutit pelletsbrännaren till en oljepanna och inte investerat i en modern och mer helautomatisk pelletspanna. Jag tror att det är tekniskt möjligt att modifiera oljebrännaren för olika typer av flytande biobränslen men det är inte en standardiserad teknik idag. Tack för en intressant fråga!
Hej, jag har en liten enkel fråga. Jag har tänkt att kasta ut alla el-element jag har i min tvåplansvilla och sätta in en kasset i min öppna spis. Hur stor ska den vara? Jag har sett att de skriver allt i kw men hur ska man räkna ut det då. jag har 95 kvm boyta
Hej och tack för din fråga! Först när jag vet var huset finns i Sverige och dess u-värde (hur väl det är isolerat, dvs ett mått på värmeförlusterna) kan man ge ett mer eller mindre korrekt svar. En annan variant är att du räknar ihop effekten på de el-radiatorer som du har idag. Genom att lägga ihop elradiatorernas sammanlagda effekt får du en fingervisning om det totala effektbehovet och som mäts i watt eller kilowatt (1 kW = 1.000 W). Du kan också få fram den årliga energimängden för uppvärmning genom att lägga ihop elräkningarna för året och dra ifrån 5.000 kWh för varmvattenberedning och ca 5.000 kWh för hushålls el. Resterande del är värmebehovet och kan vara vägledande för vilken eldstad du ska välja. Jag tycker det inte är lämpligt att plocka bort radiatorerna då det inte är säkert att braskaminen når ut med värmen i hela huset och dessutom kan bränslet ta slut eller om man vill åka på semester och då är det bra att ha kvar radiatorerna. Lycka till med värmen!
Vårt hus från mitten av 70-talet har direktverkande el.Vi håller nu på och renoverar allt samt bytt till bättre fönster. Vår elkostnad ligger på c.27 000 kWh per år.Vad rekommenderar ni att vi ska göra för att sänka elkostnaden?
Hej och tack för din fråga! Det första ni bör göra att se över er energianvändning och se om det finns några möjligheter att göra några förbättringar och förutsättningarna för detta i samband med renoveringen kan vara ganska stora! Det kan vara att tilläggsisolera vinden, tilläggsisolera väggar och möjligen golven, snålspolande munstycken i vattenkranar och i duschen är alltid bra. En bra besparingspotential kan också uppnås genom att se över radiatorernas termostater och att reglera värmetillförseln. Ofta kan man också sänka elanvändningen genom att se över sina vanor; t ex att släcka efter sig, vädra rätt (snabbt byta luften och inte kyla väggar, tak och golv), stänga av alla ‘stand-by’ apparater osv. Först därefter är det idé att börja fundera över energitillförseln. Mest kostnadseffektivt är det sannolikt att investera i en lokaleldstad typ braskamin eller kakelugn. Har huset en öppen planlösning är besparingspotentialen stor, upp emot 70% av värmebehovet om man talar om en tung eldstad och något lägre om man talar om lättare eldstäder typ braskaminer. Den här typen av eldningsutrustning kräver dock omfattande insatser både i att anskaffa veden och att elda i eldstaden. Men å andra sidan är det en oerhört snabb återbetalningstid. I den jämförelsen är pellets betydligt bekvämare men å andra sidan får man ju betala en slant för bränslet. Ni kan också välja en luft-luft värmepump. Den kan spara in 6.000 – 7.000 kWh per år. Fortfarande krävs inget vattenburet distributionssystem. Sedan kan man välja att konvertera till ett vattenburet system men då rakar investeringskostnaden i höjden (minst 5.000 kr per radiator) + att en värmekälla ska anskaffas. Det gäller att räkna noga på återbetalningstiden och lönsamheten ju mer pengar som binds upp i investeringen och vad man kan sätta för andra krav på värmehållningen…bekvämlighet, utseende, funktion, täckningsgrad och miljöpåverkan etc etc. Lycka till!
Vilket drar minst ström? Vanliga elelement eller oljeburna elelement ?
Hej och tack för frågan ! Ska man vara pedantiskt vetenskaplig kan man förmoda att verkningsgraden är någon % lägre i en oljefylld radiator som en följd av att de har en större massa att värma (värmeöverföringen blir mer trög). Oljefyllda radiatorer ger å andra sidan lite ‘mjukare’ värme och sannolikt mindre torr luft, det vill säga det blir något bättre inomhusklimat. Du bör vara observant på att välja bra termostater, något som kan spara en hel del energi. Att byta ut termostater i direktverkande el-radiatorer kan spara upp till 10-15% av energianvändningen!
Hej, Vi har köpt ett enplanshus (utan källare) byggt -59. Nu ska vi byta ut risiga kopplade 2-glas fönster till tre-glas energifönster (med u-värde 1,3). I vardagsrummet sitter ett set med sex stycken fönster 160*80 cm som vi ska byta till fyra stycken 210*100 cm. Nu undrar jag om jag måste ha elementet kvar under de nya fönsterna. Utanför detta fönsterparti finns en altan med isolerat tak, tegelvägg och skjutdörrar i glas. Det är öppen planlösning mot köket som har ett element. Vardagsrummet har dessutom ytterligare två element i rummet. Öppen spis finns oxå som kan vara en extra värmekälla. Rummet är på ca 35 m2.
Hej och tack för din fråga! Även om du ger en detaljerad beskrivning av förutsättningarna är det svårt att ge ett hundraprocentigt svar. Först och främst måste du garantera värmetillförseln i rummet, oavsett var du placerar värmekällorna ska de kunna tillgodose det värmebehov som råder. Även om du skapar bättre isolerade förutsättningar tror jag inte det kompenserar den värmetillförseln som de radiatorer du vill ta bort har tillfört. Anledningen till att man företrädesvis placerar radiatorer under fönster är att motverka kallras. Nu väljer du fönster med bättre isolervärde samtidigt som uterummet håller kylan på distans vilket kan medföra att du på så vis får minskat kallras, men jag är långt ifrån säker på det och framför allt att värmekällorna du har kvar klarar att värma utrymmet… Lycka till med det nya fönsterpartiet!
Hej Lars! Jag undrar om du kan ge mig en rimlig förklaring till att vår elmätare har visar att vi har förbrukat 17867kwh på fyra månader när den normala årsförbrukningen ligger på 13500? Dessa fyra månader rör sig om perioden 1/5 till 28/8 i år, dvs sommarmånader. Vi haringen AC, nästan ingen värme på sommaren och harinte byggt om något. Innan 1/5 låg förbrukningen på ungefär 35 kwh/dygn och nu efter den 28/8 ligger den på 39 kwh per dygn. Men under dessa fyra månader låg den på 149 kwh/dygn om man ”smetar” ut förbrukningen. Har du någon förklaring på något som kan dra så här mycket på så kort tid? Detenda ”lilla” problemet vi hade var en varmvattenberedare som började läcka, och den är nu utslängd. Men kan den vara boven? Vi bor i östergötland, två vuxna två barn, ett sutteränghus. Tacksam för svar.
Hej och tack för frågan! Det var inte roligt och framför allt väldigt förvånande att elanvändningen ökat så dramatiskt. Även om er varmvattenberedare gått dygnet runt som en följd av läckaget blir det inte på långa vägar den nivån som du beskriver. Låt oss säga att du har en el-patron i beredaren på 3 kW och den har gått 24 timmar blir det 72 kWh på ett dygn. Varmvattenberedaren kan ha haft sin del i det hela men svaret måste finnas någon annan stans. Jag förutsätter att huset är el-värmt och det mest sannolika borde därför vara att några av el-radiatorerna (t ex i källarplanet) har gått för ”full” effekt under perioden. Vid sidan om detta får du söka svar om det är annan utrustning som på grund av haveri eller förslitning ligger och ‘drar’ onödiga kWh…det kan vara kyl- och frysskåp, spis och ugn eller något liknande. Jag tror emellertid inte att svaret ligger där men kan ha en del av förklaringen. Även om det är ytterst ovanligt kan det vara fel på el-mätaren. Begär att el-bolaget gör en kontroll och säkerställer att elmätaren fungerat som den ska. Elbolaget kan också ha tips att ge eller vara behjälpliga att ge svar till den märkliga situationen. Lycka till och hoppas det löser sig!
Hej har vattenburen värme och undrar om det är viktigt att byta ut termostaterna på dessa? En del säger att det är viktigt i energisparsynpunkt, huset från -73.
Hej och tack för frågan! Jag tycker att du ska se över dina termostater, det betyder nödvändigtvis inte att du behöver byta ut dom. Ibland kan det räcka att termostaterna ”motioneras” men i många fall är det klokt att byta ut termostaterna när dom är så gamla som du anger. Att kunna reglera värmetillförseln korrekt är viktigt både för inomhusklimatet (komforten) och driftekonomin. Med vänlig hälsning
Vem vänder jag mig till om jag behöver hjälp med att ta bort min oljetank? Nicklas
Hej! Normalt vänder man sig till en rörinstallatör men det kan också finnas andra som ger sig på den här typen av demontage. Det är viktigt att man följer de föreskrifter som kommunen har vad gäller bortförsel av oljetankar. Hör med kommunens Miljö- och hälsoförvaltning, möjligen kan dom också ha förslag på företag som är lämpliga för den här typen av arbeten. Lycka till!
Vi skall renovera vårt kök och vill flytta diskbänk till en yttervägg med fönster. Det finns inget annat element i köket idag, än det under befintligt fönster. Huset är byggt 1920 och ej isolerat. Kan elementet byggas in på något vis eller klarar man sig utan element. Vi planerar även att installera en smalspis i köket, men den kommer ju inte att vara igång dygnet runt vintertid.
Hej och tack för frågan! Har du rätt förutsättningar kan du klara dig utan en radiator i köket. Men det kräver en öppen planlösning som underlättar värmespridningen från övriga rum i huset. Finns det fler fönster i köket eller om det är omgivet av ytterväggar är det däremot inte säkert att du klarar dig utan radiator. Normalt har ett kök mycket utrustning som ger ifrån sig värme som kan klara värmehållningen. En förutsättning att klara sig utan radiator vid fönstret är att det är modernt och välisolerat. Smalspisen kommer säkert också att göra sitt till för värmeförsörjningen. Jag vill ändå råda dig att dra fram rör till en radiator om så skulle behövas i framtiden. Radiatorn behöver nödvändigtvis inte placeras under fönstret om det nu är omöjligt utan du kan välja en innevägg eller liknande om det blir lättare. Lycka till med köksrenoveringen!
Jag undrar hur mycket som är lämpligt att ställa ned värmen till under vintern i ett sommarhus? Att ta hänsyn till är vilken temp som är bäst för huset och inredningen respektive mest energisnålt utan att man riskerar skador.
Hej! Min rekommendation är att hålla inomhustemperaturen över fryspunkten för att hålla vattenledningar frostsäkra och minska risken för fukt. Det man ska eftersträva att hålla den relativa fuktigheten låg. Detta kan lika väl göras med en avfuktare som att hålla värme i huset. Viktigt är att du kontrollera noga så att ingen utrustning i huset (eller för den delen textilier och annat) kräver någon form av minimitemperatur för att inte skadas.
Hej! Jag och min fästman bor i ett så kallat parhus, där vi i dag delar på en oljepanna med grannen. Vi skulle gärna vilja komma ifrån detta med oljeeldningen. Men vet inte vilken värmekälla som blir bäst och billigast då vi är två hushåll som delar. Vart vänder man sig för att få en objektiv bedömning?
Hej och tack för din värmefråga! Kommunerna har av staten finansierade energirådgivare som opartiskt ska vägleda och ge råd till bland annat villaägare. Energirådgivaren är statens förlängda arm och ska med kompetens och saklighet tipsa om olika värmealternativ och ge råd utifrån individuella och specifika förutsättningar och behov. I ert fall står valet mellan pellets och värmepump eller möjligen fjärrvärme om det finns tillgängligt. Värmepumpar och fjärrvärme är bekväma värmekällor som inte kräver någon arbetsinsats. Har ni tillräckligt stor värmeanvändning kan de också vara konkurrenskraftiga men det gäller att räkna noga och jämföra med de alternativ som står till buds. Har man oljeeldning är pellets ett intressant alternativ då rökgaskanalen redan finns och i allmänhet också utrymmen (i anslutning till pannrummet) för pelletsförråd. I ert fall, som delar värmesystem med grannen gäller det nog att välja ett så självgående (bekvämt) pelletssystem som möjligt. Det finns idag mer eller mindre helautomatiserade pelletsanläggningar för småhus som förefaller vara ett lämpligt val i just ert fall. Det kan också vara intressant att komplettera pelletsanläggningen med solfångare ! Men som sagt kommunens energirådgivare kan sannolikt ge mer kvalificerade råd just utifrån era förutsättningar. OBSavera bara att energirådgivaren inte får göra hembesök så de gäller att ta med sig ett grundligt underlag (t ex ritningar, energiräkningar, fotografier etc) när man besöker vederbörande. Lycka till!
Hej! Jag har en fråga om vår energiräkning. Jag har aldrig sett den förut, det var min sambo som tog hand om våra räkningar ,till hon frågade mig att hitta en billigare leverantör. Då visade det att man betalar Moms på energiskatt. Hur är det möjligt, att man betalar två gånger skatt?
Hej och tack för din intressanta fråga! Visst är det underligt med vissa av våra skattesatser och stundtals kan man ställa sig frågande till logiken. Att vi betalar skatt på skatt är nog inte så ovanligt trots allt. De produkter som är skattebelastade är ju också ålagda med moms, det gäller t ex alkohol, bensin och drivmedel, energi och säkert många andra varor och tjänster. Ofta har skatten till syfte att man vill styra konsumtionen åt ett visst håll, t ex att genom skatt minska alkoholkonsumtionen och i andra fall rör det sig om en ren intäktsskatt, det vill säga ett sätt för staten att få in pengar. Att man t ex beskattar energi (elektricitet) och genom det får in stora summor pengar som sedan kan användas för vård och omsorg eller liknande. När det gäller skatt på energi kan det vara bra att ha i åtanke att varje kWh som inte konsumeras är svår att beskattas. Det gäller därför att vara energieffektiv, t ex genom att välja energieffektiv utrustning eller att vara medveten i sina beteenden. Alla kWh man inte använder kan inte gå upp i pris och är svåra att beskattas…
Har ett kedjehus byggt i mitten av 70-talet som värms med direktverkande el. Huset är i två våningar och ytan är ca 150 kvm. Elementen är gamla. dvs sedan huset byggdes. Elförbrukningen ligger idag på cirka 19.000 kw/år. Kan det löna sig att byta ut samliga element? De fungerar bra men funderar på om man kan få ned elföbrukningen genom ett byte. Om så är fallet vad rekommenderar du att jag byter till? BG
Hej och tack för frågan Din energianvändning ligger inte alarmerande högt men inte heller anmärkningsvärt lågt. Du kan säkert med en del beteendeförändringar (t ex vattenvanor, vädrigsvanor etc) och andra enkla åtgärder få ner användningen en bit. Det finns bra tips att tillgå på nätet eller hör med din kommunala energirådgivare. Det är viktigt att inse att byte av radiatorer inte sänker energianvändningen. Nya radiatorer, oavsett om de är direktverkande eller vattenburna, kan möjligen ha bättre och modernare termostater men det är fortfarande samma värmemängd som krävs för huset. Bäst resultat att spara energi får du genom effektivare användning (energieffektiva lampor, kylskåp, vattenmunstycken etc) eller att byta uppvärmningsform, att gå ifrån elvärme till pellets eller liknande. Mitt råd blir därför att du inledningsvis ser över din energianvändning och ser vilka delar som kan effektiviseras. Med detta som bas kan du sedan räkna på vad det kostar och se om det lönar sig att byta ut de befintliga elementen. Du kan också investera i en pelletskamin och på så vis få ner el-användningen en hel del och framför allt är pellets ett mycket billigare bränsle än elektricitet. Den kommunala energirådgivaren är alltid bra bollplank i dom här sammanhanghen. Lycka till!
Hej 20 april i år har vår elleverantör ( E ON ) sett över vår elförbrukning och vår mätarställning står på ca 20 000 kwh sedan senaste avläsningen för ca 8 månader sedan, vi har tidigare förbrukat nästan 10 000 kwh / år, hur kan då mätarställningen på ca 8 månader säga att vi dubblat vår förbrukning ?? vi bor på 124 kvm , 1 1/ 2 plan, blandad fasad (puts, murbruk) frånluftspump , byggår 1994 , vattenburen el i golven, ingen källare och oinredd vind, vi bor i och försig i ett hörnhus men vi flyttade in 2000 och har legat på en jämn förbrukning sedan vi flyttade in , på ca 8 – 10 000 kwh / år, vi bor 2 vuxna och ett litet barn , vi är inte hemma på dagarna, detta är ju orimligt anser vi, vad kan ha hänt, kan ngn ha kopplat in sig på vårt elnät, kan det ha blivit ett fel, vi ser ju på mätarställningen att det är rätt men det är ju ändå orimligt anser vi att det kan vara så.
Hej och tack för dina funderingar och frågor! Det är i det närmaste omöjligt att svara på vad som kan ha hänt men något konstigt är det ju helt klart. Dessvärre kan jag inledningsvis meddela att energileverantörerna mycket sällan har fel på sina elmätare. Nåväl, jämför man er energianvändning med ett normalhus ligger det helt klart i överkant med er nuvarande användning på över 20000 kWh på ett år, det hade varit mer normalt att det låg i den nivån som ni hade tidigare. Mest sannolikt är att värmepumpen har gått sönder. Normalt ska en värmepump så som du beskriver era förutsättningar spara 7000 – 8000 kWh per år. Det kan också vara någon annan utrustning som har gått sönder i huset och ökar upp el-användningen, t ex kan det vara en varmvattenberedaren som står och läcker (i ert fall förmodligen integrerad i värmepumpen) eller ett kylskåp där kompressorn inte fungerar som det är tänkt. För att bringa klarhet i det hela får man antingen låta energileverantören komma och mäta mer exakt och kanske till och med kontrollera den maskinella utrustningen, var för sig. Ni kan själva göra lite mätningar genom att läsa av varje dygn, kanske stänga av någon utrustning för att se om förbrukningen kan härledas till något specifikt. Det finns riktvärden för hur mycket el en normalfamilj använder och dessa kan du dygnvis jämföra med hur er förbrukning ligger. På så vis kan du förmodligen ganska enkelt härleda var den ökade energianvändningen kommer ifrån. Det har inte investerats i någon ny eleintensiv utrustning som nyttjas flitigt, t ex ett bubbelbadkar eller liknande? Hoppas det löser sig, lycka till!
Finns det energikonsulter? Jag skulle behöva ett besök av någon som är expert på all sorters energikällor, vi har köpt ett äldre hus och har idag direktverkande el, olja och någon form av luft/växel pumpsystem, källaren är ett fullständigt getingbo, Finns det ingen man kan kontakt som kan göra en översyn av alltihopa och berätta för oss vad vi borde satsa på? Hanna
Hej och tack för frågan om var man hittar en energikonsult. Jag hade i första hand besökt kommunens energirådgivare med den typ av frågeställningar du beskriver. Det är en tjänst som är statsfinansierad (och därmed gratis för villlaägare) och som är obunden och inte ska favorisera något enskilt värmealternativ. För det är just detta som kan vara ett problem. VVS installatörer, som egentligen arbetar med den här typen av frågor, är i regel knutna till någon leverantör som kan favoriseras på ett eller annat sätt. Men som sagt, gör först en beskrivning av dina frågeställningar till kommunens energirådgivare så får du säkert en hel del svar på men sannolikt också tips var du kan vända dig för att få mer information om så önskas. För att få ett bra möte med energirådgivaren ska du förbereda dig noga. Skriv upp din energianvändning och skissa upp hur ”getingboet” ser ut i källaren och ta gärna kort för att för att få ett så utförligt underlag som möjligt. Energirådgivarens rådgivning är kostnadsfri men å andra sidan får dom inte göra hembesök vilket innebär att det självklart blir en del begränsningar. Det finns också speciella energikonsulter att anlita. Dessa kan man antingen få tips om via kommunens energirådgivning eller telefonkatalogens ”Gula sidor”, se under rubriken Energikonsulter, VVS konsulter. Tyvärr finns det inte många Energi och/eller VVS-konsulter som specialiserat sig på villamarknaden. Det kan därför vara bra att före konsultationen ta reda på deras speciella kompetensområde och om de verkligen kan hjälpa dig med dina frågeställningar och självklart också vad det kostar. Lycka till!
Hej! Har planer på att använda begagnade vattenburna flänselement när vi ska bygga upp ett gammalt timmerhus. Har fått höra lite olika angående detta. Både att gamla element är minst lika bra som nya men även att risken är stor att det finns sprickor i dem. Vad säger du? Ska man satsa på nya element? Är de effektivare? Har även fått höra att golvvärme är det klart bästa, både ur komfortsynpunkt och mer ekonomiskt. Stefan
Hej och tack för frågan! Om vi börjar med golvvärmen så kan det vara lite lurigt installera det i gamla eller snarare befintliga hus. För att ett golvvärmesystem ska bli bra krävs en noggrann isolering av golvvärmeslingorna. I nyproduktion går detta att säkerställa genom att man verkligen ser till att isoleringen utförs enligt de anvisningar som leverantörerna anger. I befintliga hus är det däremot inte säkert att det finns tillräckligt med utrymme för isoleringen. Utförs isoleringen bristfälligt blir golvvärmen inte ekonomiskt fördelaktig utan snarare en ”värmetjuv”. Man ska också notera att ett golvvärmesystem inte sparar någon värme, det vill säga det är samma värmemängd som ska distribueras ut i rummet eller bostaden. Sedan kan man förvisso konstatera att lägre framledningstemperaturer används vilket minskar värmeförlusterna mellan värmekällan och rummet där värmen ska avges. Det kan också vara ”lurigt” att anlägga golvvärme i tunga material (t ex klinkers) då dessa av komfortskäl i regel vill hållas varma en längre tid på året än vad motsvarande vattenradiatorer normalt kräver. Så till val av radiatorer. Gamla radiatorer går mycket väl att använda under förutsättning att de är hela. Det är viktigt att provtrycka dom för att konstatera att dom inte har några läckage och kontrollera även att flänsarna sitter fast som dom ska. Är du tveksam kring detta kanske du kan hitta några dokument via tillverkaren eller Internet som visar hur konstruktionen ska se ut. Värmetekniskt behöver inte äldre radiatorer vara sämre än nya. Möjligtvis är modernare radiatorer lite mer smäckra i sin konstruktion vilket förenklar placering och montering och inte gör dom så påtagliga i rummet. Lycka till !
Hej! Mitt problem är att varmvattnet som kombipannan levererar inte räcker till. I pannan sitter en beredare på 100l. Jag har funderingar på om man kan seriekoppla en fristående beredare på kanske 100-150l efter pannans utgång för tappvarmvattnet. Dels för att få större mängd varmvatten under vintern då behovet är störst, dels för att inte behöva ”tomgångsköra” pannan hela sommaren bara för att få varmvatten. Har dessutom luftvärmepump så pannan behövs inte stor del av vår och höst heller. Vill inte lägga ut för mycket pengar på tex acc.tank eftersom pannan har några år på nacken och skall bytas ut på sikt. Tacksam för svar!
Hej och tack för din varmvattenfråga ! Jag tycker att den bästa lösningen både på kort och lång sikt är en ackumulatortank. I första hand för att den minskar din sårbarhet. I det läge när din kombipanna havererar behöver du inte ”stressköpa” en ny värmeanläggning utan kan använda en el-patron som värmekälla i din ackumulatortank, allt medan du i lugn och ro funderar på vilken värmekälla som du vill investera i. Oavsett vad du sedan väljer kan den nya värmekällan anslutas till ackumulatortanken. Genom att koppla din kombipanna till en ackumulatortank förbättrar du dessutom verkningsgraden i din värmeanläggning. När det sedan gäller ditt primära problem kommer en ackumulatortanken att lösa dina varmvattenproblem. Tanken utrustas med varmvattenslingor (och förslagsvis även en värmeslinga för solvärme) och el-patroner så att du garanteras den mängd varmvatten som efterfrågas. Vill du sedan använda solfångare för beredning av varmvatten under sommartid går det alldeles utmärkt. Ackumulatortanken gör det därmed möjligt att kombinera flera energislag på en och samma gång, ytterligare en fördel! Men, måste jag också i sanningens namn tillägga, det går också att gör precis så som du skriver…att ansluta en mindre varmvattenberedare som hjälper upp kapaciteten men också ger möjlighet att stänga av kombipannan under den delen av året det inte råder värmebehov i huset. För att optimera funktionen bör en blandningsventil för varmvattnet se till att beredarvattnet enbart används som spets under den delen av året när pannan är igång. Nu blev det mycket att fundera på, lycka till!
Hej, vi har renoverat ett gammalt torp till året runtboende. Vi har tagit bort övervåningen och har fritt upp till taket ca. 4m. Underbart med space, ett problem finns dock. På en tredjedel av den forna övervåninen har vi byggt ett sovloft, vi eldar med täljstensugn på undervåningen och värmen stiger ju som bekant uppåt vilket medför att det blir 28-30 gr där vi sover, ja ni förstår själva. Vi ber er om ett råd, hur ska vi göra för att få ner värmen på nedervåningen igen. Fläkt i taket är installerad men förbättrar inte nämnvärt. Rummet är ca 40 kvm.
Hej och tack för frågan! Det var märkligt att takfläkten inte fungerar. Normalt brukar så kallade stora takfläktar vara effektiva på att ”pressa” ner eller blanda runt den varma luften som lägger sig i rummets höjdpunkt. Ibland kan varvtalet varieras på den här typen av fläktar vilket kan vara något ni kan prova, har ni säkerställt att fläkten går åt rätt håll? I övrigt är det inte lätt att råda. Hade det varit separata rum hade ni kunnat tillföra den kalla luften från det varma rummet och på så sätt fått en jämnare värme i huset. Denna lösning är sannolikt inte möjlig i ert fall eftersom det rör sig om ett enda rum som problemet uppstår i. Tunga eldstäder, typ täljstensugnar, arbetar mer med strålningsvärme än konvektionsvärme vilket kan innebära att värmen inte till så stor del ”ligger” i luften och på så sätt blir svårare att förflytta. Generellt är det komplicerat att jämna ut temperaturdifferensen i höga rum, speciellt om det är varma värmekällor (typ en täljstensugn, braskamin eller liknande) som står för uppvärmningen. Det hade sannolikt blivit betydligt bättre om ni haft golvvärme. Kommer ni inte åt problemet råder jag er att höra med sotaren nästa gång han kommer och sotar täljstensugnen, det kanske finns någon enkel patentlösning när man ser förutsättningarna på plats. Lycka till!
Under en längre tid har jag haft luft i elementen och så fort jag öppnar ett fönster vid kall väderlek eller när värmepannan går igång hör detta tydligt. Jag har därför gått runt i huset och luftat dem utan större framgång. När jag så hade en man som servade brännaren frågade jag honom vad jag mer kunde göra och han visade mig att jag kunde lufta direkt på pumpen vilket han gjorde och då kom det ut en hel del luft vilket gjorde att oljudet i elementen försvann. Nu har det åter kommit och jag vet nu hur jag kan göra men jag missade att fråga om man skulle stänga pannan/pumpen när man gjorde och i så fall hur länge innan man började lufta. Jag undrar också vad anledningen kan vara att luften kommer tillbaka. Om det läckte in någonstans borde jag inte kunna se det eftersom det då borde läcka ut också. P.S. Jag har naturligtvis även fyllt på vatten efter luftningen.
Hej och tack för din fråga! Som du beskriver problemet verkar det som om ditt värmesystem inte är tillräckligt fyllt med vatten. Samtidigt som du gör luftningen och fyller på vattnet måste du kontrollera så att du får rätt nivå (tryck) på vattnet. Det troliga är, som du antyder, att det finns någon liten läcka där vattnet kan sippra ut och där luften kommer in. Jag tror att du måste göra en läcksökning för att permanent komma ifrån problemet, i annat fall är risken stor att du kommer att få lufta lite då och då. Har du ett öppet expansionskärl kan det smyga in luft via det , lite beroende på var det sitter i systemet. På samma sätt kan du få in luft när du luftar vid cirkulationspumpen. När det gäller luftningen på systemets höjdpunkt så tror jag du ska ha cirkulationspumpen igång när du luftar. Däremot är det lurigt att ha på cirkulationspumpen när du luftar vid denna, det är nämligen risk att cirkulationspumpen suger in luft istället för att trycka ut luften. Lycka till och hoppas problemet löser sig!
Hej! vi har ett 1-plans hus 95 kvm,vi har installerat en luftvärmepump sedan vår oljetank inte blev godkänd vid besiktning. Nu är det ju så att pumpen inte orkar med när det är kalla vinterdagar och vi tänkte köpa några element att ta till vid behov. Problemet är ju att vi inte har jordade eluttag i våra sovrum+ vardagsrum, vad gör vi då? En annan fråga är väl om huset orkar med mer elförbrukning, men å andra sidan så är ju inte oljepannan i drift och varmvattenberedare har vi alltid haft. Snälla hjälp oss för vi fryser!
Hej och tack för din fråga! Du bör ta kontakt med en behörig elinstallatör för att bedöma vilka utrymmen som kräver jordade uttag. Ett bra komplement för att skydda sig själv och elinstallationerna är att installera en jordfelsbrytare, men jordfelsbrytaren ersätter inte jordade uttag. Som du mycket riktigt påpekar måste du kontrollera säkringsnivån, oljepannan har hållit nere el-effektbehovet. Under förutsättning att du har tillräcklig matarkabel till huset är det inga svårigheter eller stora kostnader med att öka amperetalet men du får en lite högre abonnemangsavgift. Eftersom ni har haft en oljepanna i huset borde det finnas ett vattenburet värmedistributionssystem med vattenburna radiatorer, vilket i så fall ökar valmöjligheterna. Då kan ni välja en värmepump, pelletspanna eller något annat som kan dockas till det vattenburna systemet. Om det inte finns något vattenburet system begränsas möjligheterna men man kan t ex fundera över en braskamin eller pelletskamin att stötta upp med när det är som kallast. De är ofta en lönsam investering med biobränsle och definitivt en trivselhöjare.
Man kan nu få investeringsstöd vid byte från direktverkande el till mer miljövänliga alternativ. Jag bor i ett kedjehus byggt -72, 2 plan utan källare. Direktverkande eluppvärmning. Jag har centralt reglersystem och braskamin som hjälp. Min elförbrukning ligger på 17-18000 kWh per år inkl hushållsel. En konvertering skulle innebära installation av dels vattenburet system i huset, dels system för uppvärmning. En synnerligen kostsam konvertering som jag ser det. Ingenstans har jag hittat konverteringsförslag till alla oss med direktverkande el. Vad göra?
Hej och tack för din fråga ! Har du en total elanvändning på 17 – 18 000 kWh så har du en väldigt låg värmekostnad om man jämför med många andra. Generellt räknar man att en normalfamilj använder 5 000 kWh för varmvattenberedning och 5 000 kWh för hushållsel. Det skulle i ditt fall innebära en uppvärmningskostnad på under 10 000 kWh per år. Det är inte mycket som räntar den förbrukningen och mitt råd är att du måste räkna mycket noga på varje alternativ och verkligen se om det finns en möjlighet att få tillbaks de investerade kronorna. Jag tycker det mest logiska i ditt fall är att fortsätta att elda i braskaminen. Möjligen skulle du kunna investera i en tung eldstad (t ex en kakelugn eller täljstensugn) för att öka täckningsgraden men också komforten (bekvämare eldning och jämnare värme) samtidigt som en tung eldstad normalt ger en högre verkningsgrad. Tycker ni vedhanterignen är för arbetsam kan man byta till en pelletskamin. Ett tips, som egentligen inte har med uppvärmningen att göra, är att du ska passa på att investera i solvärme när det blir dags för byte av varmvattenberedaren. Merkostnaden för solvärmen blir i det läget mycket liten och därmed lönsam. Lycka till!
Jag undrar om det finns något kemiskt preparat som man kan laga en golvvärmeslinga med? Det är ett vattenburet system med plastslang. Eller behöver man hugga upp golvet?
Hej och tack för din intressanta fråga ! Jag har inte hört talas om något lagningsmedel för golvvärm men visst vore det bra om det fanns. För säkerhets skull tycker jag att du ska höra med golvvärmeleverantören men jag tror att du får samma svar där.
Vi bor i ett fjärrvärmeeldat (tidigare oljeeldat) hus från 40-talet. Vårt problem är ett dovt brummande från värmeledningarna mellan våningarna. Huset är litet så oljudet hörs överallt, särskilt kvällar och nätter, och det är mycket stressande. Anläggningen ägs av Göteborgs Energi men deras tekniker, som besökt oss flera gånger, kan inte säga vad oljudet beror på. Vi står snart inte ut längre. Vad ska vi göra? Agneta
Hej och tack för frågan ! Det är inte lätt att svara på frågan och inte enklare blir det av att andra tekniker gått bet på problemet. Biljuden måste komma från någon form av vibrationer i rören, antingen skapade av vätskan i kretsen eller är det ett mekanisks ljud som fortplantas (t ex av en cirkulationspump) och sedan förstärks i huset. Att ge sig på en gissning utan att besiktiga förutsättningarna känns i det närmaste omöjligt. Jag har hört talas om att radiatorventilerna kan ge biljud eller oljud ifrån sig om flödet är stort eller cirkulationspumpen allt för stark. Ett sätt att kontrollera detta kan göras genom att vrida ner hastigheten på cirkulationspumpen och se vad som händer. Om detta visar sig vara problemet kanske Göteborg Energi kan hjälpa dig att byta ut till en elsnål flödesreglerad cirkulationspump. Du kan också kontrollera eventuella ljud eller vibrationer vid cirkulationspumparna i systemet. Ibland måste man avisolera pumparna så att inga vibrationsljud förstärks eller fortplantas med rören. Man kan också kontrollera flödena i kretsen. Det kan uppstå biljud om man har för starka flöden eller om det finnas luft i systemet. Några andra tips har jag dessvärre inte. Lycka till och hoppas det löser sig !
Hej!! har bekymmer med luft i elementen Bor i en liten villa med pelletsuppvärmning. Har rådfrågat rörmokare som har gett mig följande tillvägagångsätt: stäng av cirkulationspumpen, öppna shunten helt och öppna kranen till expansionstanken så det rinner igenom. Jag börjar lufta nedre våningen och tar sedan övervåningen. Mängder av luft kommer då ut. Efter att jag återställt allt så börjar det snart att ”gurgla” i elementen igen, som snart blir kalla. Har inga termostater på elementen, bara ventiler, som jag har bytt o-ringar på dem som läckte. Vad är fel? hoppas på svar, Tack på förhand/Daniel
Hej! Metoden med avstängd cirkulationspump och öppen shuntventil är ett korrekt råd som du fått, men det är inte bra om det kommer ut i vatten skvallerröret under en längre tid. Färskvattnet bär med sig luft (syre) in i systemet som ökar risken för korrosion i kretsen (i såväl radiatorer som panna). Visserligen frigörs syret i vattnet när temperaturen stiger (70°C) men det är bra att minimera påfyllningen ändå. Bäst är om man fyller på så lite vatten som möjligt för att undvika syresättning av pannvattnet. Har du cirkulationspumpen på returröret till pannan finns det en risk att pumpen drar in luft i systemet, det är bättre att cirkulationspumen placeras på framledningen. På så vis trycks vattnet runt i systemet och därmed minskar risken att luft sugs in i kretsen av just det skälet. Hjälper inte detta måste du börja leta efter läckor. När systemet väl är urluftat och det trots det verkar som om det finns luft måste det läcka ut vatten i samma omfattning någonstans i kretsen; antingen i rören, säkerhetsventilen/skvallerrör (vid öppet system) eller i pannan. Ett litet läckage i pannan kan vara svårt att upptäcka framför allt om pannan är i drift eftersom som vattnet följer med rökgaserna ut genom skorstenen. Hoppas det löser sig!
Hej och tack för en vettig sida. Till problemet, har nyligen köpt en villa byggd -65 med en vedpanna med tillhörande elpatroner. Jag tänker köpa några ackumulatortankar totalt ca 3000l. Om jag har elpatroner i en av tankarna måste jag ha en beredare då eller? Har hört att en ackumulatortank med elpatroner är att jämföra med en beredare, stämmer det?
Hej! Först och främst måste du kontrollera vad det är för utrustning du behöver. Be en installatör eller en leverantör räkna på vilken volym som passar den utrustning du har. Blir ackumulatorvolymen för stor orkar helt enkelt inte pannan värma upp volymen och blir volymen för liten ökar risken för övertemperaturproblem. Det som avgör hur stor tank som lämpar sig bäst baseras på en rad faktorer såsom; tillgängligt utrymme, investeringsvilja och kostnader, bekvämlighet och naturligtvis vad pannan är avpassad för (bestäms av pannnans effekt och eldstadsvolymen). Under alla förhållanden verkar 3000 liter mycket till en panna som tidigare inte har haft någon ackumulatortank. När man ansluter en ackumulatortank till en befintlig panna är det mycket riktigt så som du skriver lämpligt att placera varmvattenberedningen i tanken. Även värmeregleringen bör utgå från ackumulatortanken och inte från pannan. Köper man en ny ackumulatortank tycker jag definitivt att du ska välja en med solvärmeslinga. Även om du inte är intresserad av solvärme idag kan det ändra sig framöver. Solvärmen ökar bekvämligheten genom att eldningssäsongen i det närmaste halveras, andra saker att beakta är att de ofta är en fördel att dela upp stora volymer i flera enheter (dvs en tekniktank med och en eller flera slavtankar). Man kan också tänka på att temperaturskiktningen förstätks om man väljer dubbla varmvattenbatterier placerade på olika höjde nivåer i tanken. All den här specialkunskapen hjälper lämpligen en leverantör eller installatör dig med. . Lycka till med den nya ackumulatortanken!
Hej, Vi har ett fristående garage på 90kvm som förra ägaren inte färdigställde helt. Det är byggt på betongplatta med ordentlig markisolering men väggar och tak är ännu inte isolerade. Huset är på 125 kvm har vattenburen golvvärme som värms med en vedpanna kopplat till 2×500 liter ackumulatortankar. Vi vill värma upp garaget och frågan är vad som är att föredra, att installera elvärme eller vattenburen värme kopplat till befintligt system?
Hej och tack för frågan ! Tittar man på investeringskostnaden är det förmodligen billigase att köpa el-radiatorer som klarar värmebehovet. Även om detta innebär en låg investeringskostnad är det inte säkert att det i längden blir lönsamt då kostnaden för elen sannolikt kommer att vara kvar på en hög nivå och till och med gå upp ännu mer. Eftersom det finns en fin värmeanläggning som säkert har kapacitet att även klara värmebehovet för garaget känns det som en långsiktigt bättre lösning. Ett välisolerat garage på 90 m² som ska hålla +10°C under vinterhalvåret kräver inte mycket energi. Med andra ord måste man vara kritisk i sin ekonomiska bedömning och verkligen räkan igen de olika alternativen. Att tänka på är att kulvertledningen från pannrummet ut till garaget bör frostsäkras, enklast är att i den delen av systemet använda glykolblandat vatten som värmebärare. Lycka till!
Hej Lars! Jag har hamnat i en diskussion med vårt kära Vattenfall. Vi har from juni i år bytt elleverantör till sydkraft, därför har vi fått en Avstämningsfaktura av Vattenfall. En mindre chock 15.602 sek. Det gör att vi har haft en kostnad på ca 25.000 sek under perioden 11 dec 2004 till 30 juni 2005, (ca 6 mån). Det ger en årskostnad på ca 50.000 sek, låter det normalt? Vårt hus är ganska litet, en boyta på ca 80 kvm med en biyta på ca 75 kvm, som består av en källare och en vind. Källaren används som tvättstuga och förvaring, vinden används inte över huvud taget. Vi är två vuxna och två små barn. Vi har både el och olja, men använder bara elen. Vet inte exakt hur gammal pannan/pumpen är, men ca 15-20 år kan jag tänka. Diskuterar med VF just nu, så jag vore jätte tacksam för ett snabbt svar. Vänliga hälsningar Christer
Hej Christer! Det går naturligtvis att räkna på generella värden men det kan ju vara långt ifrån verkliga förhållanden. Vi lever alla unika liv och vissa konsumerar t ex otroligt stora varmvattenmängder och andra vädrar ut en hel del värme. Det framgår inte vart ert hus befinner sig vilket naturligtvis påverkar energianvändningen. I vissa fall kan också rinnande varmvattenkranar och utrustning som inte har fått översyn och service läcker en massa onödig energi. Tittar vi på ett genomsnitt brukar man säga att ett normalhushåll på fyra personer boende i ett normalisolerat hus (säg 1970-talsstandard och framåt) använder 25.000 kWh på ett år. Ungefär 5.000 av dessa används för att bereda varmvatten och 5.000 går åt för hushålls el, resten är värme. I detta sammanhang förefaller därför er energianvändning väldigt hög men som sagt det kan vara individuella saker som föranlett den uppkomna situationen. Du skulle kunna gå tillbaka och kontrollera dina egna mätningar och stämma av dessa mot de fakturor som ni betalt tidigare år. På så vis skulle man möjligen se rimligheten eller orimligheten i den debitering som ni nu drabbats av. Dessvärre brukar det vara svårt att motbevisa att mätningen inte är korrekt. Ett tips till Dig framöver och andra som läser detta är att man har kontinuerlig kontroll av sin energianvändning. Jag läser till exempel av min energianvändning en gång i månaden. På så vis håller jag koll på att allt ser normalt ut och skulle det skena iväg kan man åtgärda snabbt och inte låta det ackumuleras under flera månader, i värsta fall under flera år. Hoppas det löser sig, lycka till !
Hej! Bor i en villa 144kvm, har idag elpanna med luftåtervinning, och vattenburna element. Pannan kommer att behövas bytas ut snart. Vilka alternativ finns? vad bör jag tänka på vid val av produkt/leverantör? Huset har torpargrund, 3-glasfönster och är byggt 1984
Hej ! Det vara många frågor på en gång och lite svårt att ge generella svar på. Jag tycker att man först och främst ska se över sin energianvändning, det vill säga försöka ta reda på hur energin används och om det finns några lönsamma åtgärder att göra före investeringen av ny värmepanna. Det kan vara att tilläggsisolera en vind eller köpa nya snålspolande vattenduschmunstycken eller liknande. Många av dom här åtgärderna är lönsamma och dessutom skapas nya förutsättningar för värmeförsörjningen. Eftersom huset har luftåtervinning begränsas valmöjligheterna. På något sätt måste den funktionen bibehållas. Ett alternativ är att komplettera men en plletskamin som i bästa fall kan täcka upp till 70% av värmebehovet. Du skulle också kunna byta ut frånluftsvärmepumpen till ett FTX-system som kompletteras med en ackumulatortank med solvärme och möjligen någon förbränningspanna (ved eller pellets). Frånluftsvärmepumpen skulle också kunna ersätter med en kombinationsvärmepump där frånluft och bergvärme kombineras. Det förstnämnda alternativet med pelletskamin förefaller som det mest intressanta alternativet ur lönsamhetssynpunkt men också för att det inte komplicerar systemet allt för mycket. Det gäller här att få goda råd från t ex kommunens energirådgivare, konsulter och rörinstallatörer. Ta god tid på dig och fundera noga, väg de olika alternativen mot varandra och försök börja med att se över den energianvändning du har idag. Lycka till med det nya värmesystemet !
Hej Vi bor i ett funkishus på 120 kvadratmeter byggt 1940 med tre våningar à 60 kvm. Vi har idag vattenburen värme med kombipanna el/olja från 1997. Vi förbrukar idag ca 3 m3 olja per år och vi funderar nu på att byta värmekälla och då installera någon typ av värmepump. Vi har också en Keddy braskamin i en ”öppen” spis på mitten planet som vi eldar i en del på vintern. Bergvärme kändes först som det självklara valet men nu finns det så mycket luft/luft- och luft/vatten värmepumpar på marknaden med väsentligt lägre investeringskostnad och som det verkar i vissa fall också snabbare återbetalningstid så beslutet känns inte helt enkelt. Vad rekommenderar du att vi gör? mvh Krister
Hej och tack för frågan! Står valet mellan olika typer av värmepumpar tror jag att du resonerar helt rätt. En luft/vatten värmepump har betydligt lägre investeringskostnad men också en sämre täckningsgrad, vilket i ditt fall har mindre betydelse eftersom braskaminen kan stötta upp under den kallaste tiden på året. Och detta är viktigt då den delen av elkostnaden sannolikt kommer att bli den dyraste framöver. Ligger huset i södra delarna av Sverige (med högre medeltemperatur) talar det också för en luft/vatten värmepump. Du har en energianvändning som har god besparingspotential för en värmepump vilket gör att jag bedömer att lönsamheten kan bli bra om du gör rätt investering. Tänk på att du får uteblivna temperaturförluster där pannan stått vilket måste kompenseras med några radiatorer. Är det ett ”självdragshus” kan ventilationen påverkas när murstocken inte längre hålls varm av eldningen, vilket också kan kräva extra ordinära åtgärder. Det finns naturligtvis fler varianter för dig att undersöka t ex att konvertera pannan med en pelletsbrännare. Pelletseldning kan också ge bra ekonomi i ditt fall. Med att välja pelletseldning bibehåller du värmetillförseln i källarplanet (pannrummet) samtidigt som du inte äventyrar ventilationsfunktionen, dessutom gör du en insats för miljön. Lycka till med ditt nya värmesystem vad nu än väljer!
Hej! Har nyligen installerat en handdukstork (EL/Vatten) till vårt badrum. Har nu märkt att trycket i pannan sjunker. Jag måste fylla upp med mer vatten ungefär var tredje dag. Trycket ska ligga på ca 1kg men sjunker ner till 0,6 efter ca 3 dagar. Kan jag ha fått läckage i systemet? Hur går jag vidare?
Hej och tack för din lite kluriga fråga! Om du inte visuellt har sett några läckage vid handdukstorken eller i värmesystemet är det sannolikt en säkerhetsventil som står och läcker lite. Börja med att ”motionera” säkerhetsventilen och se om det blir bättre. Hjälper inte detta har du förmodligen något läckage i värmesystemet eller i pannan. Det gäller då att metodiskt gå till väga och i första hand gå över alla skarvar och kopplingar/ventiler i systemet. Termostaterna vid radiatorerna kan också stå och ”smygläcka” eller är det något i panna som släpper trycket. Hittar du inte läckaget själv finns det inget annat att göra än tillkalla en VVS-installatör som hjälper dig. Att behöva fylla på med färskvatten för att återställa trycket innebär att du kontinuerligt fyller på systemet med syresatt vatten som om det fortgår kommer att orsaka korrosionsskador i värmesystemet. Hoppas du hittar felet!
Vi bor i ett 1½ plans hus byggt 1943 i trä med källardel under marknivå samt två sovrum i markplanet. I övre planet har vi under vår, sommar och tidig höst en temp. på ca 22-24 grader som vi måste vädra bort. I källarplanet stannar temp. på ca 16-17 grader. Finns det någon enkel och billig lösning att utnyttja överskottsvärmen till de utrymmen som bättre behöver den varan?
Hej och tack för din intressanta fråga! Först och främst ska du säkerställa att all värmetillförsel i överplanet är avstängd. Sedan kan du troligen genom att dra spirorör (ventilationkanaler) från övervåningen och med hjälp av en fläkt kunna ’blåsa’ ner den varma luften till källarplanet. Du bör genom detta få en jämnare temperatur i huset där den varma luften kommer till användning där du vill ha den. För att det ska fungera krävs dock att du har en öppen trappa mellan de båda planen. Hur du bäst gör är svårt att säga men säkrast är att anlita ett ventilationsföretag eller liknande. Lycka till!
Hej det är så att jag håller på att göra ett sk pannrum ute i garaget och jag undrar följande: Vi har oljeeldning som energikälla och jag undrar om man ska ha en golvbrunn i pannrummet? Med tanke på att oljetanken står i samma rum så kanske man inte borde det om det skulle bli ett läckage eller så.
Hej och tack för frågan! Normalt finns det alltid en golvbrunn i ett pannrum som kan leda ut läckande vatten från värmesystemet och tappvarmvattensystemet. Jag har ställt frågan till min kommun som rekommenderar att man inte ska ha en golvbrunn som gör det möjligt för oljan att läcka ut i dagvattnet eller spillvattnet. Finns det redan en brunn i pannrummet finns det tätningslock att köpa. Locket skruvas på brunnen men kan öppnas om så behövs. För att få korrekt besked bör du kontakta din kommuns miljö- och hälsoavdelning och ställa frågan. Generellt ska man som sagt undvika att olja kommer ner i dagvattnet och/eller spillvattnet. Lycka till!
Hej, Vi har precis köpt hus och har upptäckt att vi får lite ojämn värme i tappvarmvattnet. Vi misstänker att det kan vara blandnings/shuntventilen då varmvattnet kommer stötvis med bättre värme när man minskar vattentrycket. Har ni några tips på vad detta kan vara? Vi har en kombipanna med inbyggd beredare.
Hej och tack för din varmvattenfråga! I din fråga skriver du att vid lägre vattentryck (tolkar lägre flöde) varierar temperaturen så att det ibland är varmt och ibland är det kallt. Om detta är en korrekt tolkning så är det lite lurigt. En enklare tolkning är att om man tappar med lite lägre flöde så blir det högre temperatur. Vattnet värms helt enkelt upp mer om det går saktare genom värmeslingorna Om pannan har en s k sling- eller batteriberedare kan beläggningar på dess insida göra att värmeövergången mellan pannvattnet och duschvattnet försämras. Vid högt flöde hinner helt enkelt inte vattnet att bli varmt. En panntemperatur runt 70°C bör ge tillräckligt med varmvatten. Om du redan har pannan så varm och problemen kvarstår måste du åtgärda genom att kontakta en rörinstallatör Blandningsventiler som reglerar temperaturen på utgående varmvatten har generellt två klara lägen; fungerar eller fungerar inte. Om det är ”fungerar inte” så blir vattnet oftast för varmt dvs. det sker ingen inblandning av kallvatten. Om blandningsventilen fungerar skall det gå att ställa ner den på en lägre temperatur och därmed få en lägre temperatur på varmvattnet. Är blandningsventilen placerad en liten bit från pannan kan det också gå att känna på rören för att konstatera om varmvattnet innan blandningsventilen är varmare än efter blandningsventilen. Hoppas du hittar felet och kan åtgärda det!
Hej! Jag bor i ett hus med takvärme. Jag är mycket nöjd med detta, men nu börjar det gå sönder. Efter 25 år hittar jag ingen mer som säljer takvärme, eller finns det någon kvar på marknaden? Snälla, hjälp mig att hitta. Mvh Heidi
Hej! Takvärme är inte speciellt vanligt och det var roligt att läsa att du är nöjd med konstruktionen. Under 1960- och 1970-talen installerades en hel del el-burna takvärmesystem men idag sker i princip ingen nyinstallation alls. Däremot är det många som precis som du byter ut och kompletterar befintlig utrustning. Bäst vore naturligtvis om du hittade den leverantör som installerat komponenterna i ditt hus, t ex via handlingar och dokumentation från när huset byggdes, alternativt via byggfirman eller husleverantören. Det gäller att veta vad som ska bytas ut, vilken konstuktion, effekter osv. Jag har gjort lite efterforskningar och frågat runt och också letat via nätet. Det finns ett företag som heter EBECO i Göteborg som levererar den här typen av utrustning. Men framför allt ska Du söka information, råd och kunskap via lokala el-installatörer, se t ex under rubriken Elinstallationer i telefonkatalogens Gula Sidor. Lycka till!
Hej! Vi ska bygga uterum på cirka 35 m2 på gjuten platta, vi ska ha golvvärme, vad rekommenderas ? el eller vattenburet, med tanke på installationskostnad o driftskostnader, vi har i dag vattenburen el i huset, går det att säga mellan tummen o pekfingret vad driftskostnaden blir på golvvärme i ett uterum?
Hej och tack för din golvvärmefråga! Eftersom du har ett vattenburet värmesystem ligger det närmast till hands att välja ett vattenburet golvvärmesystem, även om det sannolikt har lite högre investeringskostnad. Ett el-buret system binder dig vid el medan ett vattenburet system kan få sin värmetillförsel från valfri värmekälla. Det är väldigt viktigt att du isolerar golvplatten riktigt ordentligt. I allt för många installationer slarvas det just med denna biten vilket ger till följd stora värmeförluster och därmed onödiga värmekostnader. Följ noga fabrikanternas råd och anvisningar och ta gärna in från fler stycken. Får du motstridiga uppgifter råder jag dig att stämma av med kommunens energirådgivare. Oavsett om du väljer el- eller vattenburen distribution är det samma värmemängd som ska levereras så åter igen; det viktiga är att du isolerar tillräckligt bra och även ser över uterummets konstruktion (att välja tillräckligt bra isolerglas, hitta en konstruktion som undviker onödiga köldbryggor etc.). Driftkostnaden hänger helt på vilka värmeförluster uterummet får. Det går att räkna fram genom att ta reda på konstruktionens u-värde, dvs de olika delarnas u-värde (för takkonstruktionen, golvet, väggar och fönster). Det finns en detalj som talar för el-golvvärme och det är att det till motsats till ett vattenburet system aldrig kan frysa sönder. För ett uterum där du möjligen inte håller varmt hela året är detta något att beakta. Lycka till med uterummet!
Bor i en villa med vattenburen golvvärme och undrar om det finns något hinder för att lägga mattor på dessa värmegolv?
Hej och tack för frågan! Utan att veta vad det är för typ av golvvärmesystem du har kan jag inte se några som helst problem i att byta eller ersätta golvbeläggning. Naturligtvis får man absolut inte spika i ett träbjälklag med golvvärme eller på annat sätt äventyra så att det kan gå hål i golvväremslingorna. Man ska också undvika att välja allt för isolerande material ( t ex en heltäckningsmatta) vilket kan medföra att en mindre andel värme kommer rummet till godo.
Hej! Jag har en gammal oljepanna från 80-talet utan varmvatten beredare (så vida den inte är inbyggd i pannan) och en 1.5 liters vattenkokare på 2200w Vilket är billigast. Att ta 1.5 liter varmvatten ur varmvattenkranen eller ta 1.5 liter kallvatten och värma det i vattenkokaren? Vid vilken mängd blir det andra alternativet billigare?
Hej och tack för din varmvattenfråga! De flesta värmepannor har inbyggda varmvattenberedare. Förutom att skapa värme för rumsuppvärmning ska de förse hushållet med tappvarmvatten som används för disk, tvätt och dusch. En oljepanna kan ha en årsverkningsgrad på mellan 70-85% beroende på årsmodell och när den används på året. Verkningsgraden sjunker normalt under så kallad låglasttid (under sommaren) som en följd av att andelen värmeförluster ökar (både strålningsförlusterna och dragförlusterna). Det innebär att om du har ett oljepris på 9.000 kr per kubikmeter och en verkningsgrad på 80% blir priset för en nyttiggjord kWh värme eller varmvatten 112,5 öre. Ska du bara värma 1,5 liter varmvatten är det dessutom sannolikt att andelen värmeförlusterna ökar och därmed försämras verkningsgraden ytterligare (jämte de förluster som sker på väg fram till tappstället). Därmed blir svaret på din fråga att ska du enbart använda 1,5 liter kokhett vatten ska man definitivt använda en vattenkokare. Generellt är det betydligt med energieffektiv att förvärma vatten i en vattenkokare för t ex matlagning eller andra användningsområden. Sedan ska man naturligtvis se till de praktiska förutsättningarna. Ska man använda en större mängd varmvatten för tvätt, disk eller liknande är det orimligt och förmodligen inte heller lönsamt att använda vattenkokaren. Vid sidan av den ekonomiska bedömningen måste man således ta hänsyn till de praktiska problem som uppstår, såväl i denna frågeställning som i andra sammanhang.
I ett hus på landet, byggt 1935 finns vattenburen värme. Vid någon tidigare renovering har väggarna före tapetsering försetts med gipsskivor, dock ej bakom elementen. Kan man med någon typ av skiva (kanske försedd med reflekterande folie) minska värmeförlusten till ytterväggen? Det blir inte alltför lätt att pussla in skivan (i lämpliga bitar) bakom elementet eftersom det inte går att lossa elementet, men med envishet och tålamod borde det gå. Är det värt besväret och var får man tag i reflekterande skivor? Jag vill minnas att det fanns sådana för ett antal år sedan!
Hej och tack för din fråga! Strålningsförlusterna från radiatorn mot ytterväggen kan förvisso upplevas omfattande men blir från den lilla arean relativt försumbar som energimängd betraktat. En stor andel av den värmeförlust du upplever kommer trots allt rummet till godo, dels i form av ’återstrålning’ och dels i form av konvektionsvärme. Konvektionsvärmen förstärks dessutom i de fall radiatorerna sitter under ett fönster. Därmed blir det små förtjänster i att försöka tilläggisolera bakom radiatorerna.
Hej! Jag har ett hus på 2 plan ca 140 km. Vi har en kamin på undervåningen och vill få runt värmen till alla rummen. Vad har ni för förslag? kaminen är ny o skall vara värmekällan.
Hej och tack för frågan! Har du en öppen planlösning kommer värmen att spridas ganska bra med den rörelse ni boende skapar genom er egen aktivitet i huset. Det är också viktigt att kaminen placeras så att värmespridningen underlättas vilket ofta innebär en central placering och i ert fall nära trappan upp. Vill man öka värmespridningen är det enklaste att montera en takfläkt som ”trycker” ner värmen så att den lättar sprider sig i huset och letar sig upp på övervåningen. Rummen längst bort från ”kaminrummet” är alltid svåra att nå. Det kan fungera med kanalsystem eller liknande men ofta blir det komplicerat och dyrt. Väljer du en tyngre eldstad får du en jämnare värme vilket också underlättar värmespridningen. Man ska också komma ihåg att en lokaleldstad (oavsett om det är en lättare kamin eller en tyngre kakelugn) alltid är ett komplement till det befintliga värmesystemet. Lycka till med värmespridningen!
Finns det möjlighet att få svar på följande. Jag bor i 1½plans hus byggt 1972, 125 kvm, ingen källarvåning. Huset installerades med direktverkande el 1972 möjlighet till annan uppvärmning finns ej då det ej dragits några rörledningar e d, ej heller någon tillsatsvärme. Här är frågan: Kan man räkna ut om det lönar sig att byta nuvarande element mot nyare sådana, eventuellt oljefyllda?
Hej och tack för frågan om oljefyllda el- radiatorer! Det blir ingen energibesparing i sig att byta radiatorer, det är samma mängd värme som huset kallar på och nya oljefyllda radiatorer har inte bättre verkningsgrad än de radiatorer som sitter i huset idag. Däremot kan byte av termostater förbättra inomhusklimatet och kanske sänka energianvändningen med 10-15% beroende på dina förutsättningar. Det finns en rad olika typer av elektroniska termostater som kan anslutas till befintliga radiatorer. Mer information om detta kanske kan hämtas via Statens energimyndighet, se www.stem.se eller ring 016-5442000. Fungerar dina nuvarande radiatorer och de inte skämmer rummet finns det ingen anledning att byta ut dom. Vill du sänka energianvändningen är det bättre att titta på andra energieffektiviserande åtgärder som att se över vädrings- och vattenvanor, tilläggsisolera eller varför inte installera en pelletskamin eller annan eldningsutrustning. Lycka till!
Hur kan man på ett lätt sätt se om man har ett- eller tvårörssystem när det gäller vattenburen värme. De flesta rören går ju i väggar och golv. Jag kan se rören i källaren där de löper från pumpen till andra änden av huset. //Tomas
Hej och tack för frågan! Det är mycket svårt att avgöra om det är ett ett-rörssystem eller två-rörssystem om man inte har tillgång till ritningsunderlag. Egentligen vill jag därför vidarebefordra frågan till en rörinstallatör som på plats kan ta del av ritningar och göra en okulär besiktning. I ett ett-rörsystem ansluts radiatorerna i serie. Detta innebär att temperaturen sjunker efter varje radiator, det vill säga den första i kretsen/serien är varmare än den sista. I ett två-rörsystem är temperaturen lika stor i alla radiatorer. Dessvärre är det nästan omöjligt att via anslutningsrören avgöra vilket system det är. Vill du vara helt säker bör du alltså fråga en installatör på orten. Lycka till!
Jag bor i en bostadsrätt där fjärrvärmen ingår i hyran och undrar bara vad en skälig temperatur är inomhus. Finns det någon lägsta gräns?
Hej och tack för din intressanta fråga! Jag har aldrig tänkt på lägsta inomhustemperatur och om det finns regelverk för detta. Normalt anges 20°C som en rekommenderad inomhustemperatur. Jag skulle råda dig att fråga Hyresgästföreningen vilka juridiska rekommendationer som gäller. Förutom temperaturen bör du också undersöka den så kallade operativa temperaturen samt luftrörelserna i lägenheten. Ofta kan kallras vid fönster och oönskade luftrörelser vi till-luftdon påverka komforten i lägenheten. Det finns också en praxis att man under vissa sommarmånader inte behöver tillföra någon värme, tidsperioden för detta kan variera beroende på var fastigheten finns i Sverige. Med förhoppning att du får det varm och gott hälsar Lars Andrén
Hej, vi har en el/olje-panna med inbyggd varmvattenberedare på 160 liter och behöver få ut mer varmvatten då vi köpt en stort hörnbadkar. Tanken är/var att investera i en ackumulatortank eller dubbelmantlad varmvattenberedare så att när/om vi skall investera i bergvärme så är vi delvis redan förberedda. Dock har vi hört att ackumulatortankar inte fungerar så bra tillsammans med en gammal el/oljepanna. Frågan är således om vi skall satsa på en ackumulatortank anpassad för värmepump eller en klassisk varmvattenberedare? Tacksam för din hjälp. Erik
Hej och tack för din ackumuleringsfråga! Jag är en stor förespråkare av ackumulatortankar och tycker definitivt att ni ska satsa på en sådan. Ackumulatortanken gör ert värmesystem mer flexibelt och mindre sårbart. Anpassas volymen rätt fungerar den utmärkt både till den befintliga oljepannan och eventuell framtida värmepump. När era varmvattenlaster (behov) ökar och ni behöver kunna störttappa mer varmvatten per tillfälle är det viktigt att ni får tillräckligt stor kapacitet på värmeöverföringen till färskvattnet. Generellt kan man tappa mer varmvatten per tapptillfälle med en förrådsberedare än med genomströmningsberedare (slingor) i tanken. Alternativet är att ni väljer en ackumulatortank med två seriekopplade genomströmningsberedare (den vanligaste dimensionen är 22 mm) som minst är 15 meter långa vardera, det finns en standardbeteckning för dessa som du ska säkerställa. En värmepump har också begränsningar när det gäller effektuttag vilket kan påverka tappmöjligheten. Det kan därför vara lämpligt att placera en el-patron i tanken för att öka tappvolymen av varmvatten. Lycka till med badkar och ackumulatortank! L Andrén
Hej Vi har ett hus på 116 kvm 2 våning 1 1/2 plan Som värmekälla har vi en braskamin. Alla element är helt avstängda. Huset har delvis källare och hälften torpargrund. Vi eldar ca 8 vedträd då det är kallare än 0 grader och då har vi en inne temp på 21-23 grader. Vid varmare utetemperatur (0-10 eller sp) så eldar vi oftast inte alls och ändå har vi en ändå en inne temp på 21-23 grader. Huset är byggt på berget i ett skogsområde. Var kommer värmen ifrån? (berget eller) Fram till nu har vi gjort av med 1 kubik ved (från hösten), vi bor i Rödeby utan för Karlskrona. varför jag frågar är att jag får inte ihop det, innetemperaturen sjunker bara i vårt hus om det är minusgrader ute. Vilket naturligt vis är fantastiskt med tanke på driftkostnaden. Vi räknar med att göra av med max ca 4 kubik fram till och med våren. Våra vänner brukar kommentera så här när dom kommer till oss, här var det gratis bastu.
Hej och tack för frågan! Det var inte lätt att svara på din fråga och onekligen verkar fysikens lagar satta ur spel. Att en enda värmekälla kan hålla huset varmt verkar smått otroligt. För att kunna ge ett adekvat svar måste jag nästan ha mer utförlig information. Att det inte behövs mer värmetillskott kan bara bero på att ni har små värmeförluster, det vill säga ert hus måste vara välisolerat och har en bra inre värmebalans. Förmodligen ligger huset lämpligt med minimala vindlaster men framför allt måste det vara mycket välisolerat. Sannolikt är ventilationen i huset mindre än vad byggnormen säger men upplever ni att inomhusmiljön (framför allt luftkvalitén) är OK är det inget problem. Var bara uppmärksam på att det inte uppstår några fuktproblem eller liknande. Ni kan också ha värmetillskott från andra källor som man inte tänker på, t ex belysning och annat. I välisolerade hus kan dessa tillskott ha en betydande funktion. Jag kan bara gratulera till ert värmesnåla hus! Varma vinterhälsningar Lars Andrén
Reglera temperaturen med oljeuppvärmt hus? Vi har ett oljeuppvärmt sutteräng-radhus med vissa problem att hitta en bra temperatur. Vi upplever det som otillfredställande att reglera värmen med elementen, det är genom att vrida på shunten som en effektiv tempförändring sker. Vi har hört att det finns en styr- och reglerteknik där man kan ”knappa in” önskad värme i huset. Detta låter kanon! Men funkar detta för ett oljeuppvärmt hus? Hur funkar det och ca pris?
Hej och tack för frågan! Alla moderna värmesystem har någon form av automatiserad värmeshunt som i de flesta fall är integrerad i värmeutrustningen. Det första du därför bör kontrollera är om det i din oljepanna redan finns någon form av värmeshunt. Saknas en sådan finns externa att köpa. Avancerade reglersystem kostar mellan 7 000 – 9 000 kr inklusive installation men det finns också enklare varianter för ungefär halva kostnaden. Kravspecifikationen på reglersystemet kan göras lång men jag tycker det är väsentligt att reglercentralen blir begriplig och lätt att arbeta med. Enklast är att välja en reglercentral med enbart inomhustemperaturstyrning. Utmaningen är att placera givaren rätt. I just ert fall blir det komplicerat eftersom ert nedre plan inte fungerar på samma sätt som det övre. De flesta av dessa reglercentraler kan man installera själv och många fabrikat har en nattsänkningsfunktion. Ett bra reglersystem bör kunna reducera värmeanvändningen med ca 15%.
Radiatorerna blir inte helt varma… Trots att jag har luftat elementen och satt termostaterna på max så värms inte hela elementet upp av det cirkulerande vattnet. Elementen är varma upp till men svala ned till. Vad beror detta på?
Hej! Vattenflödet i elementet är uppifrån och ner vilket skall ge en hög temperatur i överkant och svalt i botten. Det fenomen du beskriver är OK så länge du får tillräckligt varmt i huset. Temperaturen skall vara lika hög på alla elementen, lika långt från ovankant i förhållande till hela höjden på elementet. Om du inte får tillräckligt varmt i rummet kan du antingen välja att öka flödet (högre fart på pumpen eller större pump) eller höja framledningstemperaturen. Vilket alternativ som är bäst beror på vilken värmekälla du använder. För att få korrekt flöde i radiatorkretsen krävs att det finns tillräckligt med vatten i systemet och att inte trycket sjunker. Minskar trycket eller om ett porlande ljud återkommer strax efter påfyllning finns sannolikt något läckage i kretsen som omedelbart måste åtgärdas.
Hej! Jag har installerat en luft/luft-värmepump i vårt i övrigt eluppvärmda hus. Min fråga är 1.Skall jag stänga av några/on radiator för att minska elförbrukningen? 2.Skall jag skruva ner termostaterna någon grad för att spara el? 3.Jag upplever att jag fått ”golvdrag” sedan installationen av värmepumpen.
Hej och tack för frågan! Har du bra termostater på radiatorerna behöver du inte göra några individuella inställningar. Man kan skruva ner termostaterna vilket ökar värmepumpens driftstid och ger ytterligare lite besparing. Under den kallaste tiden på året, när värmepumpen inte orkar värma huset, kan det vara lämpligt att höja termostatinställningen igen. Att du får golvdrag är ett vanligt fenomen när man installerar en luft/luftvärmepump. När värmepumpen står för huvuddelen av värmeförsörjningen minskar radiatorernas tillsatsvärme. Den varmluftsström uppåt som radiatorerna skapar behövs för att kompensera kallraset från fönstren. Upphör varmluftsströmmen får man oundvikligen golvdrag som en följd av den kalla luft som rasar ner från fönstret. Det kan vara svårt att åtgärda detta. Det första man ska göra är att se till att tätningslisterna är bra så att det inte kommer in kalluft i fönstret. OBS! att ventilationens tilluftsflöde inte får stoppas. Det andra är att försöka få temperaturen på insidan av fönstret att stiga, för detta krävs någon form av isolerglas. Det finns några kommersiella alternativ som kan förbättra befintliga fönster, hör med glasmästaren eller energirådgivaren på orten. En möjlighet är att byta alla fönster till värmesnålare alternativ. Det finns från och med i år (2004) skattereduktion för byte till isolerglas i befintliga hus om u-värdet är 1,2 W/m2K eller lägre.
Hej! I ett tidigare nummer av Vi i villa skriver ni om komfortkyla. Jag undrar om det inte är farligt (gällande kondensutfällning i väggkonstruktionen))att kyla våra hus i sverige då vi placerar kondensspärren längst in i väggen. Jag har hört att i USA (Texas) placerar man kondensspärren längs ut pga att man kyler inomhusluften så att det alltid är fuktigare utomhus. Räkneexempel: Utomhus 25 °C 70% r.h, Kondens kan då fällas ut i väggkonstruktionen på fel sida om fuktspärren. Är vi på väg in i ytterligare ett sjuka hus problem?
Hej och tack för Din intressanta fråga! Risken för kondensutfällning är uppenbar och ska inte negligeras men i vårt klimat är det inget stort problem. Det intressanta är vilket klimat som råder i väggen alldeles utanför kondenspärren. Om väggen är tillräckligt tät kommer inte varm fuktig luft in i väggen på ett antal timmar vilket gör att risken för kondens inte blir så stor. Är väggen tunn ökar risken men då torkar den också ut lättare av solbelysningen på utsidan av väggen. För att det skall bli ett problem måste dygnsmedeltemperaturen klart överstiga inomhustemperaturen ett stort antal dygn samtidigt som den relativa fuktigheten måste vara förhållandevis hög.
Vårt hus är byggt 1969 och har direktverkande el som enda uppvärmning. Radiatorerna är gamla och regleringen dålig. Jag vet att det går att åstadkomma bättre reglering med elektroniska styrsystem . Dock kommer vi av estetiska skäl byta ut några av radiatorerna. Min fråga är vilken typ av radiatorer man skall välja d v s öppna, slutna eller oljefyllda? Att man skall välja radiatorer med elektroniska termostater förefaller självklart, framför allt då vi håller på att installera en pelletskamin. Kan du rekommendera bra fabrikat och modeller på den typ av radiatorer som du förordar?
Hej och tack för Din fråga!
Till att börja med vill jag inte fabrikatsbinda mig när det gäller att rekommendera val av el-radiatorer. Det finns tekniska aspekter att ta hänsyn till, men även garantivillkor, återförsäljarnärhet och dokumenterad servicebenägenhet som jämte prisbilden är viktiga kriterier som bör vägleda Ditt val. Ta in offerter och övriga villkor från de leverantörer som uppfyller Din kravspecifikation och ställ dessa mot varandra. Jag håller med om att den elektroniska termostaten är en självklarhet. Många som byter ut äldre radiatorer väljer oljefyllda av det skälet att värmen blir lite mjukare och inte fullt så torr som tidigare konstruktioner. Om man väljer en radiator med elektronisk termostat behöver den nödvändigtvis inte vara oljefylld, upplevelsen av inomhusklimatet blir bra ändå. Det är viktigt att Du ser till så att Du får samma effektavgivning i de nya radiatorerna så att Du inte får problem vid höglasttider även om Du nu klokt satsar på en pelletskamin. I kombiantion med en pelletskamin kan det vara en fördel med så lätta radiator som möjligt för att dessa ska reagera snabbt när det behövs värme. Lycka till och hoppas Din el-användning kommer att minska!
Hej. jag har precis köpt ett hus med direktverkande el. Min fråga är vad det finns för grejor att köpa för att billigt & smidigt kunna konvertera till vattenburen värme? Fråga 2, är det vettigt att satsa på en luft/vatten- värmepump som drivkälla till systemet? Jag bor i Sörmland, hur låg temperatur klarar en sån värmepump innan elen slår till?
Hej och tack för Din fråga! Dessvärre finns det inga billiga lösningar för att konvertera från direktel till ett vattenburet system. Är det ett hus med platta på mark måste rörledningarna dras inne i huset vilket både kostar en hel del pengar och dessutom tar de utrymme (och synfält) i anspråk. Ett pris som jag har hört nämnas är 5.000:- per radiator, inklusive rörkretsen till och från värmepannan. Har Du däremot ett enplanshus med källare är det lite enklare och det blir också billigare. Då kan rörledningarna dras i källarutrymmet och matas upp direkt där radiatorerna ska sitta. För att få en mer exakt kostandsbedömning råder jag Dig att kontakta en rörfirma på orten. En luft/vattenvärmepump kan i vissa fall vara en bra lösning. Har man ett relativt lågt värmebehov eller svårt att gräva ner en markkollektor eller hämta upp värme från berggrunden ökar fördelarna för luft/vatten principen. Jag har hört att det kommit nya konstruktioner som gör att luift/vattenvärmepump fungerar ända ner till -15°C, men jag är osäker vad man får för värmefaktor med de driftförutsättningarna. Tack för frågan och lycka till med det nya huset!
För ca 7 år sedan bytte vi värmepanna i huset (den tredje sedan huset byggdes 68/69). Har svårt att hålla trycket uppe i systemet. Har golvvärme i hela bottenplanet (125 m2)+ halva källaren. Separat pump för slingorna och 4 luftningsställen. Varför faller trycket? Har så sent som idag fyllt på vatten på systemet, luftat slingorna upptäckte att ibland var vattnet kallt medan det på andra luftningsställen var varmt. Hörs också liksom ett porlande ljud i pannan. Tacksam för kommentarer.
Hej och tack för frågan! Det första som slår mig är om Du kan ha något läckage som gör att trycket faller. Det porlande ljudet vittnar om att det är luft i systemet vilket gör att Du inte får korrekt cirkulation som i sin tur gör att värmen inte kommer runt i kretsen på ett korrekt sätt. Det finns en risk att Ditt golvvärmesystem kan ”suga syre” om Du har för hög framledningstemperatur. Så kallade pexrör som ofta används i golvvärmesystem har en egenskap att suga syre om de utsätts för höga temperatur under en längre tid men då ska sannolikt golvvärmesystemet vara äldre än 10 år. I annat fall klan det vara en säkerhetsventil som suger in luft eller ett läckage i pannan, någon radiator eller någon annan stans. Jag råder Dig att ta kontakt med en rörinstallatör som dels kan provtycka och se om det finns något läckage och dels säkerställa att golvvärmesystemet är monterat på rätt sätt. Lycka till!
Hej! Jag har köpt ett litet hus på 70Kv.+källare som är inredd. Nuvarande värmesystem är slut och ska rivas ut. Min fråga är vad som är mest ekonomiskt att sätta in i stället, direktel eller vattenburen el för något av systemen ska jag ha. Med vattenburet tänkte jag lägga golvvärme på övervåningen. Är det ett bra alternativ eller är det bättre med radiatorer? Kan även tänka mej el-golvvärme om det är ekonomiskt.
Hej och tack för frågan! Eftersom jag inte vet vad du har för uppvärmningssystem idag är det svårt att ge råd men jag får förutsätta att Du har direktverkande el och på något sätt utgå ifrån det i mina antaganden. Först och främst måste man ställa sig frågan varför det befintliga systemet är slut, är det någon som har dömt ut det och i så fall på vilka grunder? Om man har direktverkande el är det relativt kostsamt att konvertera till ett vattenburet system. Jag har svårt att se det motiverat i ett hus på 70 kvm, om det nu inte är enkelt och billigt att konvertera till ett vattenburet system. Jag hade nog satsat på att fortsätta med el-värmen men också kompletterat med en lokaleldstad (braskamin, kakelugn eller pelletskamin). Lokaleldstaden gör Dig inte så beroende av el-värmen samtidigt som du kan sänka Dina uppvärmningskostnader rejält. Har Du svårt att hantera traditionell ved kan pellets vara ett bra alternativ. En pelletskamin är inte en speciellt dyr (omkring 20.000:- + skorsten) och det är en bekväm form av biobränsleutnyttjande. Att bygga in golvvärme i befintliga hus kan vara vanskligt, huvudsakligen på grund av att man har svårt att isolera golvvärmeslingorna tillräckligt. El-golvvärme kanske kan vara ett alternativ men man blir kvar i elberoendet vilket är viktigt att inse. Någon större energibesparing innebär det sannolikt inte heller men däremot ökar komforten och det kan ju förvisso vara värt en del. Väljer man golvvärme är det viktigt att vara observant på en del saker. När man ansluter golvvärme i befintliga hus kan det t ex uppstå så kallat kallras vid fönster, speciellt om man plockar bort radiatorer som suttit under fönstrena. För att minska risken för kallras krävs att man byter till välisolerade och moderna fönster eller förbättrar u-värdet på dom som sitter där. Lycka till med det nya huset!
Jag står i begrepp att installera braskamin. Fick då höra att grannen har fått en restriktion på att bara elda vissa tider och i vissa vindriktningar eftersom någon hade klagat på hans braskamin. Då jag fått bygganmälan godkänd ringde jag upp miljökonteret i Kungsängen, och de sa att de inte kunde säga ifall mitt hus låg i riskzonen. De ville inte heller komma ut och titta för att säga vilken sannolikhet det är att jag skulle drabbas av samma restriktioner. Med andra ord har jag fått OK av en avdelning hos kommunen att installera braskamin, och nästa dag kan en annan avdelning säga att jag har eldningsförbud. Det finns roligare saker att göra än att kasta 40000 kr i sjön. Vad kan jag kräva för svar och garantier av kommunen? De hänvisar hela tiden till någon luddig del i lagtexten, och jag vet varken ut eller in.
Hej och tack för Din intressanta fråga! Jag tror dessvärre att det inte finns någon entydig, kristallklar lagtext kring Din frågeställning. Boverket (högsta juridiska instans) har regler som anger villkoren och kraven för eldning inom tätbebyggt område. Dessa ska ligga till grund för kommunernas beslut. Just nu vet jag att Boverkets Bygg Regler (BBR) är under diskussion för att erhålla en större klarhet i tolkningen och att kommunerna inte ska behöva arbeta med den otydlighet som Du här beskriver. Ett av problemen i tolkningen är att olika lagtexter möts. BBR ställer krav på utformning och den tekniska prestandan medan miljöbalken ser på utsläppen och hur dessa kan störa omgivningen. För att förekomma problemen krävs att man eldar riktigt det vill säga i en bra teknisk utrustning och med torr ved. En bra grannrelation är naturligtvis också att föredra så att eventuella besvär diskuteras och åtgärdas utan att myndigheterna behöver kopplas in. Ett sätt att minska risken för oangelägenheter är att välja pellets som ger förutsättning till en bra och effektiv eldning med minsta möjliga utsläpp. Mitt råd till Dig är att ta del av (BBR) och Miljöbalken utifrån dessa regelverk diskutera vidare med kommunen. Kommunen handlar naturligtvis för medborgarnas bästa vilket säkerligen på sina håll rättmätigt medför eldningsrestriktioner, som en följd av störande lukt och rök. Hoppas Du får klarhet och framför allt besked så att Du kan utnyttja en bra och miljövänlig uppvärmningsform!
Hej. Har hittat vårt drömhus, det är ett gammalt hus, byggt 1909 på 250kvm.Huset har en oljepanna från -73. Min fråga är hur mkt olja det går åt i månaden för att ha en dräglig innetemperatur samt normal varmvatten en förbrukning, vi är 4 personer i hushållet. Själv har jag ingen aning om hur lång tid det tar att förbruka en kubik olja, under normala förhållanden.
Hej och tack för Din omöjliga fråga… Nåväl, man brukar säga att en kubikmeter olja innehåller 10.000 kWh. Ett ordinärt småhus i södra Sverige använder ungefär 20.000 kWh för uppvärmning och varmvattenberedning under ett år. Då utgår man ifrån ett modernare och mindre hus än det du anger och man är precis som ni, fyra personer i hushållet. Med ett byggnadsår så tidigt som 1909 och med hela 250 m² bostadsyta är sannolikt energianvändningen betydligt högre. Det kan säkert gå åt över tre kubikmeter olja för uppvärmning under året och vid sidan om detta använder man normalt 5.000 kWh för hushållsel. Nyttjas en el-patron istället för att köra oljeeldning sommartid kan man nog räkna ytterligare 2.500 – 4.000 kWh el-användning, beroende på oljepannans verkningsgrad och isolering. En avgörande faktor är var huset finns och hur välisolerat det är. Föst då kan man ge sig på en mer kvalificerad gissning och det är inga problem att teoretiskt räkna ut husets energianvändning men det kräver en hel del indata för att kalkylen ska bli korrekt. Lycka till med ert drömhus!
Hej, jag skulle vara tacksam om ni kan svara på följande: om man har elementen på 18 grader och när den temperaturen är uppnådd så blir elementen kalla. Drar elementen fortfarande el då eller först när de går igång igen när temperaturen understiger 18 grader?
Hej och tack för frågan! Elradiatorerna (jag förutsätter att frågan gäller så kallade plåtradiatorer) drar bara elektricitet när de är varma, det vill säga under den tid de är i drift för att uppnå den önskade (inställda) inomhustemperaturen. En el-radiator är på detta sätt effektiv då den egentligen har ganska små förluster, man kan nästan säga att den arbetar med 100 % verkningsgrad. Till skillnad mot ett vattenburet system sker inga distributionsförluster eller några drag- och värmeförluster i samband med värmeproduktionen. All den värme som el-radiatorn alstrar kommer rummet till godo och de drar elektricitet endast så länge de är i drift, det vill säga under den tid de känns varma. Egenskaperna för oljefyllda el-radiatorer är däremot lite annorlunda.
Har hört att bidraget för att konvertera från direktel skall försvinna. Vad är det som kommer att gälla för år 2003?
Hej och tack för frågan! För permanentbostäder finns från och med 31 januari 2003 inga konverteringsbidrag. Det man kan få bidrag för under innevarande år är solvärme. Enligt gällande förordning kommer solvärmebidraget att finnas kvar fram till och med 2004. Bidraget gäller för permanentbostäder och bostadsanknutna lokaler. Bidraget är prestandarelaterat och maximerat till 7.500:- (per lägenhet) för småhus och för flerbostadshus är bidraget maximerat till 5.000:- per lägenhet. Bidraget söks hos länsstyrelsen. Kommunens energirådgivare kan bistå med ansökningshandlingar. Vänliga hälsningar
Hej! Jag har haft en diskussion med olika personer angående, att förluster av t.ex. att ungsluckan på spisen står öppen, eller att man har kalkbeläggningar på elpratronen i varmvattenberedaren som gör att den måste värma mer och att det blir värmeförluster, eller att man har lågengergilamper istället för vanliga glödlampor m.m. Jag hävdar att dessa förluster tar ut varandra. Har du värmeförluster ifrån någon elprodukt och har drirekverkande-el, så slå denna ifrån med motsvarande el-vinst på el-värmen. Är detta rätt till 100%?
Hej och tack för Din fråga! Värmetekniskt kan Du säkert ha rätt, det vill säga en företeelses värmeförlust försvinner ju inte utan kommer rummet till godo på något sätt. Vissa förluster kan man förmodligen ses förlorade då de försvinner ut med ventilationen eller värmeförluster från belysning placerad utomhus. I den typen av resonemang är det därför vikigt att man ser helheten för att göra ställningstaganden eller för adekvata slutsatser. Jag är av den uppfattningen att värmesystem ska vara väl utvecklade och inte baseras på förluster från produkter som har andra primära funktioner.
Hej, jag har elradiatorer under fönstren och fönsterbrädor. Om jag bygger in radiatorerna bakom ”rottinggaller” – vad händer då med elåtgången? Och varför? MYCKET tacksam för svar
Hej och tack för din fråga! Det är ett par saker som kan påverka elanvändningen. I och med att radiatorn byggs in påverkas värmestrålningen ut i rummet vilket försämrar den så kallade operativa temperaturen, det vill säga värmestrålningsbalansen i rummet (mellan de kalla ytorna och den varma radiatorn). Detta kan ge en sämre komfort i rummet och samtidigt påverka elanvändningen. Var du placerar termostaten för radiatorn påverkar också elanvändningen. Placeras termostaten bakom rottinggallret slår den av fortare och temperaturen i rummet sjunker. Placeras termostaten utanför kommer temperaturen att stiga vid radiatorn och värmeförlusterna genom ytterväggen ökar. Ska Du ha samma temperatur och komfort i rummet som tidigare kan dessa båda faktorer ge en ökad elanvändning på gissningsvis 5-15%. Det är viktigt att Du är uppmärksam på radiatorernas värmeavgivning och att rottingen inte utgör någon brandrisk, kontrollera detta noga! Med bästa hälsningar
Energiåtgång beroende på golv Hej På en nygjuten bottenplatta med ingjuten vattenburen golvvärme skall övergolv nu läggas. Klinker eller lamellparkett har ju sina för- och nackdelar m.a.p. fukttålighet(spill m.m.), känsla, utseende osv. Men, hur är det med energiåtgången beroende på vilket vi väljer. Vårt antagande är att lamellparketten (14mm) isolerar bort en del av golvvärmen – kan detta stämma?
Hej och tack för Din golvvärmefråga! En bra funktion på golvvärmen kräver att värmemotståndet under värmeslingorna är stort medan isoleringen ovanför ska vara så liten som möjligt. Med andra ord ska man undvika värmeisolerande golvmaterial ovanför värmeslingorna. Lamellparketten och den flytande golvkonstruktion som de ingår i isolerar sannolikt bättre än klinkerplattorna samtidigt som klinkermaterialet leder värmen bättre. Fördel klinkergolvet så här långt. Sedan ska man komma ihåg att ett klinkergolv kräver mer värme av komfortskäl. För att inte klinkergolvet ska upplevas som kallt (även när rummet är varmt) måste det ha lite ”underhållsvärme”. Jag hörde också en barnfamilj som hade bekymmer med det slitage som klinkern gör på kläderna som sitter på krypande barn, men det kanske man ska beakta som en bisak… Bredvid teknikaliteterna finns det en rad andra saker att ta hänsyn till som kan ge fördel för det ena eller andra alternativet, t ex hur det passar in i rummet, kvalité och livslängd mm. Lycka till med golvvärmen
Uppvärmning nybygge Vi ska bygga en villa i 2plan med golvärme.Platta på mark+träbjälklag.Totalt184m2. Kan ni råda mig till vilken uppvärmning vi ska ha? Har fått in offert från vvs på följande alternativ. 1 Ren Frånluftspump NIBE 310P 2.(twinnmaskin)Frånluft+60m aktivt borrhål NIBE 360P +12000kr. 3.Bergvärme NIBE 1210-5. +45000kr SNÄLLA HJÄLP OSS. MVH.PETER.
Hej Peter och tack för Dina frågor! Jag har svårt att råda Dig specifikt kring de olika alternativ som Du nämner. Generellt känns det dock som om Du ska överväga något av lågkostnadsalternativen. Ett nytt hus är generellt välisolerat och har därmed förhållandevis lågt värmebehov. Detta gör att det blir svårt att räkan hem allt för kapitalbindande investeringar. Gör därför en kritisk kalkyl som Du gärna kan stämma av med flera parter. I kalkylen är det avgörande hur värmetillskottet kan ske under den kallaste delen av året. Kombinationen frånluftsvärmepump och lokaleldstad är ett alternativ att räkna på. De framtida elpriserna är också en faktor att ta med i kalkylen (i den mån det nu går). Bergvärmepumpen får en bättre lönsamhet om elpriserna stiger kraftigt. Naturligtvis måste Du också undersöka vilket av alternativen som fungerar bäst tillsammans med golvvärme. Var noggrann med att isolera golvet väl så att Du inte får onödigt stora värmeförluster från golvvärmesystemet. Generellt tycker jag att man i möjligaste mån ska välja energieffektiv teknik och tänka på val av isolering, fönster och annat som sänker energianvändningen. Det blir alltid mest lönsamt i långa loppet. Lycka till med det nya huset!
Fråga 1 Direktverkande el Hej! Vårt tegelhus är fr 73, 135 m2 m platt tak o källare som vi gärna vistas i som värms upp t 18C med gästrum och gillestuga. Vår förbrukning ligger på drygt 32000 KWh med dygnsnedsättn 2C. Vi har ny v-v beredare och undrar om det lönar sig med att tidsstyra denna lågtaxa då vi har nedsatt natt-o lörsön taxa.
Nästa fråga: Eftersom vi inte vill ”navelstränga” oss t monopolisk fjärrvärme och dess höga kostnader för installation o drift är nästa fråga. Kan vi satsa på tilläggsvärme m ed luft-luft värmeväxlare? Kostnader och effekt och återbetal-ningsstid? Nackdelar blås-ljud, underhåll, livslängd etc? Vad kan besparingen bli av detta för vårt hus?
Tacksam för svar Anders
Hej Anders och tack för Din frågor! Du skriver att ni fortfarande har kvar tidstariff för elnätet (vilket är mycket ovanligt) och om det lönar sig att tidsstyra en ny varmvattenberedare. Jag tycker Du självklart ska utnyttja nattsänkningen för varmvattenberedaren. En ny beredare har sannolikt bra isolering vilket innebär att Du kan ackumulera den inlagrade ’nattvärmen’ för konsumtion under dagen. Ju större volym Du har på beredaren desto bättre resultat. Du bör kontrollera om det är en fördel att ha kvar tidstariffen. Det kan vara mer lönsamt att ha enkeltariff och istället försöka minska elanvändningen. Hur mycket Du kan spara på en luft-luft värmepump är helt beroende på placeringsmöjlighet och värmespridningen ut i huset. Det är svårt att generalisera och bäst är naturligtvis att ta in uppgifter från flera leverantörer och ställa dessa mot varandra. Luft-luft värmepumparna kan precis som Du skriver ha lite biljud. Jag skulle råda Dig att besöka någon som har en sådan anläggning som Du tänker investera i för att ta del av ljudet men också passa på att fråga om service, besparing och lönsamhet. Ett annat alternativ är att installera en pelletskamin som kan reducera värmekostnaderna ganska rejält. Jag tycker Din bild av fjärrvärmen är lite orättvis, den låser egentligen inte upp Dig mer än något annat värmealternativ och är många gånger väl så konkurrenskraftig och dessutom skonsam mot miljön. Är Du osäker kring de förslag Du får skulle jag råda Dig att diskutera dessa med kommunens energirådgivare. Lycka till!
Fråga 3 uppvärmning nybygge Vi ska bygga en villa i 2plan med golvärme.Platta på mark+träbjälklag.Totalt184m2. Kan ni råda mig till vilken uppvärmning vi ska ha? Har fått in offert från vvs på följande alternativ. 1 Ren Frånluftspump NIBE 310P 2.(twinnmaskin)Frånluft+60m aktivt borrhål NIBE 360P +12000kr. 3.Bergvärme NIBE 1210-5. +45000kr SNÄLLA HJÄLP OSS. MVH.PETER.
Hej Peter och tack för Dina frågor! Jag har svårt att råda Dig specifikt kring de olika alternativ som Du nämner. Generellt känns det dock som om Du ska överväga något av lågkostnadsalternativen. Ett nytt hus är generellt välisolerat och har därmed förhållandevis lågt värmebehov. Detta gör att det blir svårt att räkan hem allt för kapitalbindande investeringar. Gör därför en kritisk kalkyl som Du gärna kan stämma av med flera parter. I kalkylen är det avgörande hur värmetillskottet kan ske under den kallaste delen av året. Kombinationen frånluftsvärmepump och lokaleldstad är ett alternativ att räkna på. De framtida elpriserna är också en faktor att ta med i kalkylen (i den mån det nu går). Bergvärmepumpen får en bättre lönsamhet om elpriserna stiger kraftigt. Naturligtvis måste Du också undersöka vilket av alternativen som fungerar bäst tillsammans med golvvärme. Var noggrann med att isolera golvet väl så att Du inte får onödigt stora värmeförluster från golvvärmesystemet. Generellt tycker jag att man i möjligaste mån ska välja energieffektiv teknik och tänka på val av isolering, fönster och annat som sänker energianvändningen. Det blir alltid mest lönsamt i långa loppet. Lycka till med det nya huset!
Fjärrvärme utan alternativ Hej ! Det är på gång en utbyggnad av fjärrvärmen i vårat område. Vi har sedan tidigare en olja/el panna från 1996. När jag pratade med representanter för fjärrvärme bolaget hävdar de att man måste ta bort allt det gamla för att ansluta sig till fjärrvärmen. Jag skulle vilja behålla möjligheten att köra pannan på el även i framtiden. Nu till min fråga har fjärrvärme bolaget någon laglig rätt att tvinga mig ta bort min gamla panna om jag vill ansluta mig till fjärrvärme nätet?
Hej och tack för din fjärrvärmefråga! Jag har kontrollerat Din fråga med Svenska fjärrvärmeföreningen som säger att det inte finns någon laglig rätt att tvinga Dig till att ta bort befintlig utrustning. Naturligtvis kan de lokala fjärrvärmebolagen ha önskemål om detta, men som sagt det finns inget juridiskt regelverk som ger någon praxis. Man kan däremot tänka sig att installationskostnaden ökar i och med att Du måste ha två parallella system som på något sätt ska synkroniseras. I mina ögon verkar det som om installationsarbetet blir mer omfattande än om man väljer att byta ut befintlig utrustning. När man byter ut någon form av bränslepanna mot värmepump eller en fjärrvärmecentral minskar värmetillförseln i pannrummet. Det vill säga; den spillvärme den gamla pannan tillfört bör kompenseras på något sätt. I vissa fall kan man därför bli tvungen att installera en extra radiator. Du bör också kontrollera med fjärrvärmebolaget/installatören om ventilationen påverkas. I självdragshus har en bränslepanna en viktig funktion i att förstärka luftomsättningen och ventilationen i huset, speciellt om det är ett hus med källare där pannan är placerad. En varm murstock ökar luftomsättningen/ventilationen samtidigt som den håller fukt borta. Passerar skorstenen genom vinden uteblir en del av värmetillförseln i vindsutrymmet, vilket kan få betydelse. Om det är så bör man inspektera vinden oftare än tidigare. Lycka till med fjärrvärmen det är ett bra alternativ för miljön och ger Dig ett bekvämt och driftsäkert uppvärmningssystem!
Värmepanna Hej, Jag planerar sätta in en lokal vattenberedare (50-80 liters) och då undrar jag om det är lönsamt att stänga pannan (mitten av 80-talet)för hela sommaren och i så fall: – om jag bör tappa hela systemet på vatten eller låta vattnet vara kvar, – vilka konsekvenser leder de båda besluten till för hela systemets livslängd?
Hej! Den kombinationslösningen Du beskriver är ett bra sätt att undvika användningen av en värmepanna när denna har lägst verkningsgrad. Genom att stänga av pannan under den delen av året när man inte har något värmebehov kan man spara en hel del driftskostnader. Att välja en liten varmvattenberedare på 50-80 liter har sina fördelar, men också begränsningar. Fördelen ligger i att investeringskostnaden hålls låg och de samlade värmeförlusterna minimeras. Ett alternativ Du möjligen kan fundera över är att satsa på något av de nya tappvarmvattensystem med solvärme som utvecklats under senare år. Staten har genom en tekniktävling stimulerat utvecklingen av kostnadseffektiva varmvattensystem med solfångare. Solvärmen är fram till och med 2004 bidragsberättigad, vilket gör att investeringskostnaden hålls nere. En rätt dimensionerad solvärmeanläggning sänker driftkostnaderna för varmvattenberedningen med ca 50%! Nu vet jag inte vad det är för värmepanna Du avser. Är det en vedpanna bör man under alla förhållanden ansluta en ackumulatortank för att effektivisera vedeldningen och dessutom göra den mer säker. Är det en äldre oljepanna som avses tycker jag det definitivt finns skäl att komplettera med en mindre ackumulatortank. På så vis blir systemet mindre sårbart (dvs. man kan förekomma det stundande pannbytet genom att under en övergångstid använda ackumulatortanken som en elpanna). I båda dessa fall kan solvärme stötta upp systemet och sänka driftskostnaderna. Du ska definitivt inte tömma ut vattnet ur pannan eller systemet utan låter det vara kvar. Däremot ska man var observant på att ventilationen i huset inte påverkas negativt. Har Du självdragsventilation kan detta påverkas negativt om pannan inte eldas. Detta får man i så fall kompensera genom att öppna alla ventilationsluckor som finns anslutna i murstocken (även nere i pannrummet) eller för säkerhetsskull höra med skorstensfejarmästaren om råd. Lycka till!
Nybygge Hej. Vi ska bygga nytt hus, 150m2 i ett plan. Vi vet dock inte vilken typ av uppvärmning/energi vi ska välja. Vad vi vet är att vi vill ha vattenburen golvvärme och en braskamin. Vad för ett system kan vi välja för att utnyttja dessa energikällor, tex frånluftsvärmepump, jordvärme, fläkt,etc? Behövs det något ytterligare för att få behaglig och ekonomisk uppvärmning?Tusen tack för tips.
Hej! Vid nyproduktion står alla valmöjligheter vidöppna. Jag tycker det är vikigt att man ställer samman en prioriteringslista över kravbilden på värmesystemet. Det kan t.ex. vara hur högt bekvämligheten värderas, om låga driftskostnader går före låg investeringskostnad, eller om den praktiska insatsen måste gå före miljöhänsynen. Ibland är de samlade önskemålen oförenliga men man kan hitta kombinationslösningar som kan infria många av de önskemål som ställts samman. I kombinationen golvvärme och lokaleldstad vill jag hissa en liten varningsflagga för det fenomenet att man lätt kan få problem med övertemperaturer. Eftersom golvvärmen är en relativt trög värmedistributionsform blir det gärna övertemperaturer i samband med att man eldar i braskaminen (lätt eldstad med hög effektavgivning). Speciellt problematiskt är det i så kallade tunga konstruktioner (golvvärme i gjutna bottenplattor) där braskaminens snabba värmeöverföring kan ge upphov till oönskade inomhustemperaturer. När värmedistributionen tar fart från braskaminen reagerar sannolikt termostaterna för golvvärmen, men värmedistributionen från golvmassan (som har ett stort värmeinnehåll) fortgår alltjämt. Lite bättre blir det med en kakelugn som har en jämnare värmedistribution med mindre intensitet. Men jag är övertygad om att man med tiden lär sig detta och anpassar sin eldning så att problemet undviks. Det kan vara bra att besöka någon som har använt den kombination ni tänker er och överför de praktiska drifterfarenheterna till er. Vid val av golvvärme är det extremt viktigt att ni isolerar under golvvärmeslingorna minutiöst noggrant, gärna med en isoleringstjocklek på 25-30 cm. I annat fall kan golvvärmen bli en värmetjuv. Kombinationen med en frånluftvärmepump är säkert bra. Man kan också tänka sig att man stoppar in fler energislag i systemet, t ex solvärme för tappvarmvattenberedning sommartid. Med den ovisshet som råder kring framtida energipriser är det en stor fördel att ha flexibilitet och inte förlita sig på en enda energikälla. Det gäller att gardera sig mot framtiden. Ett sätt att skapa sig flexibilitet får man genom att låta värmesystemet utgå ifrån en ackumulatortank. Ackumulatortanken gör att flera energislag kan kombineras i ett och samma värmesystem, man kan också relativt enkelt komplettera men nya energislag om så önskas. Vid nyproduktion har Du som sagt alla möjligheter att forma en bra värmefunktion. Vilka lösningar som är ekonomiskt riktiga är svårt att våga ge absoluta svar på med de grundprinciper man bör utgå ifrån är: · Bygg välisolerat · Välj bra fönster med låga u-värden · Flexibla system ger Dig valmöjligheter i framtiden och minskar värmesystemets sårbarhet, låt därför värmesystemet utgå ifrån en ackumulatortank · Välj i möjligaste mån enkla system, gör det inte allt för komplicerat Som alltid är det en fördel att höra sig för med flera leverantörer. Ta gärna in referenser och besök några stycken om det är möjligt. De praktiska drifterfarenheterna är ofta långt mer värdefulla än det ni kan läsa om i olika produktbroschyrer. Lycka till med ert nya hus!
Vi köpte vårt hus för två år sen och redan från början tyckte vi att det var kontigt att huset blev varm som en bastu så fort det blev varmt ute. Huset är byggt 1958 och helt i betong, även inneväggar. Likadant är det på hösten, då blir det fört kallt. Vi måste sätta på värmen redan i slutet av september om det blir kyligt ute. Huset har ej öppningsbara treglasfönster och välisolerad vind. Vi har haft flera hus innan men aldrig varit med om samma sak. Huset har vattenburen elvärme o vi gör åt 37000 kwH om året. Det är mycket mer än vi använt tidigare. Hjälp oss. Vad ska vi göra? Huset är 98 kwm, enplans med källare. Även källaren är inrett men på vintern kan man inte gå på golven utan att få ont i fötterna, så kalla är golven. Ska vi ha golvvärme eller är flytande golv bättre i källaren. Virpi Granroth
Hej och tack för era frågor! Anledningen till att ert hus varierar i temperatur beror troligtvis på att vissa delar av byggnadskonstruktionen har brister som ger onödiga värmeförluster. Det viktigaste är att ni får en genomgång av huset och vilka åtgärder som ska prioriteras. Det finns förmodligen en hel del åtgärder som kan göras och som skulle förbättra både komfort och sänka energikostnaderna. Det är svårt att veta hur pass bra era fönster är och om det finns möjlighet att förbättra isoleringen på vinden. Man kan också se över hur effektivt ventilationen fungerar (antagligen har ni självdrag) och om man har tjuvdrag någon stans, man kan byta vattenmunstycken på kranar, duschar osv. En ren gissning är att huset har en så kallad trög värmebalans. Ett betonghus har en tung stomme som ger en trög värmeledning. Det gör att man måste ställa stora krav på värmesystemets reglercentral. Är reglercentralen inte anpassad till husets tunga stomme är det lätt att det blir övertemperaturer i samband med solinstrålning och vice versa. Kalla golv får ni för att det uppstår kallras från fönster och till viss del kan det bero för att man får ett golvdrag på grund av bristfällig isolering. Att lägga golvvärme i källaren kan vara en variant att öka komforten. Men det blir en ganska dyr åtgärd att göra och framför allt ökar driftkostnaderna, dvs er energianvändning kommer att stiga ytterligare. Ett billigare sätt är att låta värmeförsörjningen distribueras med traditionella radiatorer och använda inneskor som fotvärmare. Nåväl, det finns sannolikt en hel del åtgärder ni kan göra som kommer att sänka era värmekostnader rejält. Börja med att kontakta kommunens energirådgivare och få lite allmänna råd samt förslag hur ni kan gå vidare och hitta kunniga fackmän som kan ge kostnads- och åtgärdsförslag. Det är svårt att ge kvalificerade råd utan att på plats ta del av förutsättningarna men jag hoppas jag fått er att fundera på några konkreta åtgärder, lycka till med nya huset! Lars Andrén
Hej! Vi håller på att bygga om vårat kök.Har nu lagt vattenburen golvvärme, men vi har funderat på att lägga parkett istället för klinkers. Fungerar det med parkett eller kommer värmen att ha svårt att nå fram? Stefan Andersson
Hej och tack för din fråga om golvvärme! Det viktigaste när man ska installera golvvärme är att isolera väl neråt. Har man för lite isolering ökar risken för att energianvändningen ökar och inte tvärt om. Experterna brukar nämna att det krävs minst 250 millimeter isolering i golvbjälklaget eller under en gjuten platta på mark för att minska risken för onödigt värmeläckage. Det framgår inte om du har krypgrund eller platta på mark men jag vill ändå göra dig uppmärksam på att det finns risker för fukt- och mögelproblem i krypgrunder. Anlita en fackman för att få råd och information kring detta! Generellt brukar man säga att ett parkettgolv ökar värmeförlusterna till marken eftersom parketten håller tillbaka värmen från golvet. Jag tror dock detta är högst marginellt. Väljer man parkettgolv är det viktigt att hålla låg framledningstemperatur, parkett är känsligare än klinkergolv. Följer man installationsanvisningarna och anlitar en fackman är jag övertygad om att golvvärmen fungerar utmärkt även om du väljer parkettgolv. Är du osäker tycker jag du ska kontakta en eller flera leverantörer för att ta del av deras anvisningar. Lycka till med golvvärmen! Lars Andrén
Hjälp. Jag har direktel och vill göra nåt åt det, men vad skall man satsa på. Kan inte ni göra en ordentlig undersökning om vad som är ekonomiskt försvarbart. Jag tror att det är många med mig som har samma funderingar. Målet för mig är vattenburen värme men att byta i hela huset på en gång kostar för mycket. Istället har jag funderat på en modell där jag kan byta ut systemet eftersom. Jag har en kamin som är uppbyggd som en kakelugn. En möjlighet är att sätta en vattenvärmare (en typ av ombyggd solpanel)som har kommit ut på marknaden bakom kaminen och dra rör från den till en ackumulatortank som har slinga samt varmvattenberedare och elpatron. Till den enheten kan man även koppla en solvärmepanel (tror jag, det är sånt jag hoppas ni kan informera om). En annan möjlighet som jag ser det är att sätta in en frånluftsvärmepump (har bara självdragsvent. nu) för att värme både tappvatten samt början till ett värmesystem. (minus i det fallet kan väl vara att man inte kan utöka systemet med andra värmekällor, solpanel, vattenvärmare eller har jag fel) I båda fallen har jag tänkt att byta ut distrubitionsystemet eftersom, t.ex lägga in golvvärme när jag byter golv och så vidare. Allt detta för att sprida kostnaderna och slippa låna. Hoppas att ni kan hjälpa mig. Om jag skrivit så att det är svårt att förstå så kan ni väl ringa mig Med vänliga hälsningar Leif Samuelsson, Arjeplog
Hej och tack för din fråga! Det är naturligtvis omöjligt att ge dig något bestämt råd. De individuella förutsättningarna är avgörande och vad man ställer för krav på sitt värmesystem. Jag delar din uppfattning i att det är svårt att ekonomiskt analysera de olika alternativ som står till buds. Att gå från direktel till ett vattenburet distributionssystem kostar mycket pengar. För att hitta lönsamhet i investeringen måste sannolikt energianvändningen vara omfattande. I hushåll med begränsad värmeåtgång (låt säga att man använder runt 10.000 kWh för uppvärmning) är det sannolikt svårt att ekonomiskt motivera de åtgärder som står på din önskelista. Har man däremot större energianvändning för uppvärmningsändamål kan det vara motiverat att genom ett vattenburet system klara uppvärmningen med en vedpanna eller en värmepump. Jag tycker att det utgångsläget som du beskriver är väldigt bra. Det vill säga man installerar en lokaleldstad som komplement till direktelen. Lätta eldstäder (typ braskaminer) kan reducera värmebehovet med upp till 50-70% (om man har en öppen planlösning). Väljer man en tung eldstad (kakel- eller täljstensugn) kan besparingen bli ännu större. Vill du ha en bekvämare eldning är en pelletskamin ett lämpligt alternativ. En pelletskamin sprider värmen bättre varför ett heltäckande värmedistributionssystem inte behövs. De gamla el-radiatorerna kan sitta kvar och användas som komplement eller i reserv då pelletseldningen inge räcker till eller används. Om du vill värma hela huset samt tappvarmvatten kan du välja en vattenkyld pelletskamin. Det finns ett antal olika modeller att välja mellan! Att vattenmantla en lokaleldstad så som du beskriver kan ge ett litet värmetillskott. Framför allt är det ett sätt att flytta värme mellan olika rum, (om värmespridningen är dålig) eller att flytta värme i tiden, överskottet nu kan användas senare. Man ska dock komma ihåg att effektavgivningen från den typen av vattenmantlingar i regel är relativt begränsad och kanske mer lämpar sig för att värma tappvarmvattnet och framför allt inte för att täcka värmebehovet i större hus. Men visst, man kan göra så som du skriver; begränsa den vattenburna värmedistributionen till ett fåtal rum som kan få delar av sin värmeförsörjning från den vattenmantlade eldstaden. Du får genom detta en eldstad som kan klara en ansenlig del av värmebehovet och dessutom bidra till tappvarmvattenförsörjningen. Väljer du sedan att komplettera med solfångare så reduceras värmeanvändningen ytterligare. Det jag här vill säga är att man inte till varje pris ska eftersträva att ersätta direktelvärmen med ett vattenburet system, utan snarare försöka hitta lämpliga och kostnadseffektiva komplement. För de som vill kan en lokaleldstad bli både trivsam och lönande! Är huset inte allt för stort och planlösningen lämplig kan en frånluftsvärmepump vara ett alternativ att undersöka. Lars Andrén
Vårt hus är på 1,5 plan med källare och öppna trappor. Vi håller en lägre temperatur på övre plan samt i källaren. På entréplan har vi 21 grader. Hur låg temperatur kan vi ha på övre plan innan den varma luften från entréplan stiger för fort och därigenom ökar energiförbrukningen? Mattias L
Hej det här var en klurig fråga och jag har varit tvungen att bolla den med flera personer. Varm luft stiger alltid uppåt. Det går i princip inte att hålla en lägre temperatur på det övre planet med en öppen trappa/planlösning. Det finns inga mätningar på hur mycket värme en luftström kan bära med sig i en öppen trappa. Drivkraften för luften är temperaturdifferensen, ju större differens desto större flöde. Jag har fått bedömningen att det i ett vanligt 1,5-planshus med öppen trappa inte går att få mer än 1-2 grader kallare på övre plan (när det kallt ute) även om alla radiatorer stängs av. Vill man begränsa temperaturen mer måste dörrar stängas och trappan byggas in eller skärmas av på något sätt. Det går inte åt mer värme om hela huset värms från nedre planet än om en del värms nerifrån och resten från övre plan. Hänsyn måste även tas till komfortproblem med kall strålning från fönster etc. I källaren går det att ha några grader kallare men detta kan ge upphov till luftströmmar vid trappan vilket kan upplevas som irriterande. Jag är lite osäker på dessa uppgifter så jag vill rekommendera dig att kontrollera med fler sakkunniga. Lycka till! Lars Andrén
Hej.Har precis gått över från olje eldning till en bergvärme pump. Men jag har en fundering som jag inte lyckats få svar på i inläggen å expertsvaren.Bör man göra något åt skorstenen när man skaffat bergvärme för att inte den skall vittra sönder eller nått? Och när nu skorstenen blir kallare så blir väll självdraget sämre i den för ventilationen? Så min fråga är om man alltså bör vidta några åtgärder?? Sedan kan jag inte förstå resonemanget att man blir mer elberoende av en värmepump än en ”vanlig panna”. Utan el så funkar ju varken cirk-pump eller oljebrännare, så det är ju lika elberoende!?! mvh Peter
Hej och tack för dina intressanta frågor! Du har rätt som påvisar att självdraget i huset försämras när oljeeldningen upphör. De varma rökgaserna från oljepannan har hjälpt till att ventilera huset, förutsatt att frånluftskanalen går i murstocken. När du nu tar bort oljepannan minskar hjälpen från de termiska krafterna att påverka självdraget. Det minskade självdraget behöver inte bli ett problem. Var observant på att luften känns frisk och att den relativa fuktigheten inte ökar. Blir det inga försämringar behöver du sannolikt inte göra några åtgärder. Vikigt är att du sätter en hätta på skorstenen så att det inte regnar in. I vissa fall ska man göra andra åtgärder med skorstenen men detta tycker jag du ska fråga skorstensfejarmästaren på orten som på plats bör kunna ge kvalificerade råd. Oljepannan har gett värmeförluster som värmt upp och hållt pannrummet fuktfritt. När nu pannan tas bort är det viktigt att det värmetillskottet kompenseras, i annat fall kan det uppstå problem med fukt och mögel. Enklast är att sätta in en extra radiator som kompenserar upp värmebortfallet i det tidigare pannrummet. Om det finns vind på huset bör denna också hållas under uppsikt. Murstocken har gett värmeförluster som värmt upp och trängt undan fukt i vindsutrymmet. Med utebliven eldning sker ett värmebortfall som ökar risken för problem med fukt och mögel. När det gäller resonemanget kring elberoende har du rätt i att all utrustning i huset mer eller mindre är elberoende. Funktionen i dina hushållsmaskiner, din värmeutrustning, belysning och mycket annat fungerar inte om strömförsörjningen bryts. Så till vida har du helt rätt. Vad man däremot kan ha åsikter om är hur man ökar landets elberoende när man byter från oljeeldning till värmepump. Värmepumpen kräver en stor andel (ca 33%) elektricitet för att tillföra den värme du behöver. I de fall man investerar en värmepump i ett hus med elvärme minskar landets elberoende, men i ditt fall när oljeeldningen ersätts med värmepump ökar elberoendet i Sverige. Det går att ha många åsikter om detta och ingen kanske har mer rätt än den andra. Viktigt är dock att inse att om vi vill minska vår elanvändning i Sverige (vilket är ett politiskt önskemål) är det inte önskvärt att konvertera från något bränsle till elberoende värmeanläggningar. Lycka till med värmepumpen och rådfråga någon på orten som kan hjälpa dig att ge en lösnings på ventilationsproblemet. Lars Andrén
Tjänar man kwh på att sänka rumstempen nattetid ?Dom flesta ”pannor”, el/olja har programmverk för detta.Eller är detta en komfortutrustning? Rummen skall ju återuppvärmas varje morgon och det snabbt! Spar på elen!
Hej och tack för frågan! De finns många åsikter om detta och hur jag än svarar finns det sannolikt andra som ger motsatta råd. Generellt menar experterna jag har talat med att ju större värmebehov du har desto mer kan du tjäna på en nattsänkning. Det innebär att är huset litet och välisolerat blir besparingsmöjligheten mindre. Man ska också ta hänsyn till vilken värmeanläggning man har. En vedeldare kan t ex tjäna på att både ha natt- och dagsänkning, fast i kortare intervaller för att matcha eldningstillfällena. Jag tror dock att man vinner både komfort och energi genom att hålla så jämn inomhustemperatur som möjligt. I stället för att sänka temperaturen under vissa timmar på dygnet tror jag att man sparar mer på att dela in huset i olika temperaturzoner. Värmetillförseln i badrum kan t ex vara högre än i sovrummet. På samma sätt kan inomhustemperaturen i köket normalt vara lägre än i övriga utrymmen. Det finns modern reglerutrustning för att dela in huset i olika temperaturzoner och som även kan variera temperaturen efter dygnets timmar. I telefonkatalogens Gula Sidor kan du sannolikt hitta en leverantör av den här typen av utrustning. Be vederbörande ta del av din nuvarande värmeutrustning och husets planlösning. Dessa förutsättningar är viktiga för att kunna vägleda rätt val. När du fått rådet att investera i en viss utrustning är mitt bestämda råd att du stämmer av med en referens som gjort liknande investering och med detta kan ge lite drifterfarenhet. Du kan med fördel också kontakta kommunens energirådgivare för att få ytterligare information. Lars Andrén
Vi skall renovera källargolvet, lägga klink eller trägolv? Under detta har vi tänkt att lägga värmeslinga! Fundera på om golvet i en källare tjuvar av comfort värmen. (Är det bortkastade pengar att installera golvvärme där?) Vi hoppas kunna få lite mer komfortabla golv på våningen ovanför. Det är alltid kallt där. Ingen riktig Hantverkare
Hej! Jag tycker det är lurigt att applicera trägolv i en källare. Organiska material kan förorsaka fukt- och mögelproblem, därför tycker jag att klinker är ett bättre materialval i en källare. Golvvärme i ett källarutrymme måste installeras med omsorg. Är man bristfällig i uppbyggnaden av systemet och t ex slarvar med isoleringen kan detta medföra stora värmeförluster. Det finns också risker med att installera golvvärme i befintliga hus då man kan skapa oönskade fuktvandringar i marken. När det sedan gäller värmespridningen till golven i överplanet ställer jag mig tveksam till det. Man får sannolikt bättre spridningseffekt med traditionella radiatorer. Jag tycker du definitivt ska rådfråga med flera experter som kan ta del av just dina förutsättningar och utifrån dessa ge mer kvalificerade råd än de jag kan ge här. Lycka till! Lars Andrén
Hej. Vi håller på och planerar inför en stor tillbyggnad till vår enplansvilla, vi ska höja taket och ”inreda vinden”. Huset är byggt 1969, och värms med direktverkade el. Ventilationen är självdrag. Varmvattnet får vi från en varmvattenberedare med elpatron. Vi vill givetvis passa på att se över både värme och ventilation när vi nu ska göra en så stor tillbyggnad. Vi har redan bestämt oss för att sätta in treglasfönster i hela huset. Vad mer skulle vi kunna göra för att förbättra både energiförbrukning och innomhusklimatet? Har funderat på ett FTX-system för ventilation, och nån typ av reglerutrustning för elradiatorerna. Kanske t.o.m en pelletskamin eller braskamin på övervåningen. Problemet blir att få ner värmen till bottenvåningen. Men jag tänkte att när man har bjälklaget fritt uppe så kanske man kan göra nåt distributionssystem bäde för värme och ventilation… Planlösningen på ”bottenvåningen” är dock inte så öppen, tyvärr. Skulle vara tacksam för synpunkter och tips. Thomas
Hej och tack för dina frågor! Det är en hel del du undrar över och vissa av dina frågor ligger utanför mitt referensområde men jag hoppas ändå mina rader ger lite svar på vägen. Nåväl, eftersom ni ska höja taket och inreda vinden är det lämpligt att passa på och tilläggsisolera. Förmodligen kan ni använda er av lösullsisolering vilket brukar vara ett smidigt och kostnadseffektivt sätt att tilläggsisolera vindbjälklaget. Välj fönster med bra u-värde, helst omkring 1.3 W/m². Alla de åtgärder ni nämner kräver att ventilationssystemet anpassas till de nya förutsättningarna. Du nämner själv FTX-system vilket sannolikt är ett bra alternativ. Statens energimyndighet har nyligen haft en tekniktävling om just FTX-system. Mer om detta och de resultat som kommit fram finns på Energimyndighetens hemsida: www.stem.se. En pelletskamin kan spara in en stor andel värme. För optimalt utnyttjande bör den dock placeras på nedervåningen. Det finns pelletskaminer som är vattenmantlade vilket gör att ni kan använda en del av pelletsvärmen för varmvattenbehovet och om ni vill bygga ut en vattenburen värmekrets i någon av våningsplanen. Det kostar dock en slant och kan bli svårt att räkna hem. När det gäller varmvattenberedaren tycker jag man absolut ska passa på och välja en beredare med solvärmeslinga (och för all del även en slinga för en vattenmantlad eldstad). Genom ett solvärmesystem kan i princip hälften av ert årsvarmvattenbehov täckas med hjälp av solens gratis flödande energi! När man bygger nytt eller ska genomföra en totalrenovering finns det många alternativ att tillgå. Jag är av den uppfattningen att man generellt, i möjligaste mån, ska välja flexibla lösningar. Vi vet varken tillgången och kostnaden för olika energislag i framtiden. Lycka till med renoveringen och tillbyggnaden! Lars Andrén
Hej! Vad skillnaden mellan 1-rörsystem och 2-rörsystem. Finns det någon bra och lättläst handbok om hur dessa system är uppbyggda? Claes
Hej! Tack för din fråga! I ett 1-rörssystem ligger radiatorerna efter varandra i en slinga, det vill säga rörledning och radiatorer ligger i linje i en krets. I ett 2-rörssystem parallellkopplas radiatorerna. Man har en rörledning som matar fram värmen till radiatorerna och sedan en rörledning som matar tillbaka det använda/avkylda vattnet till värmepannan. Fördelen med ett tvårörs-system är att man dels kan arbeta med lägre framledningstemperaturer och justera varje radiator för sig. Dessutom kan man stänga av varje enhet separat om det behövs för service eller något annat. Jag kunde inte hitta någon konsumentbok i min bokhylla som tog upp detta ämne. Jag vet att VVS-branschens yrkesnämnd (telefon 08-56480600) för några år sedan gjorde utbildningshäften som tog upp ämnet men någon annan litteratur kan jag dessvärre inte hänvisa till. Hoppas du lyckas bättre än jag att söka vidare, lycka till! Lars Andrén
Hej Vad innebär takvärme? Hur pass energisnålt är det? Avger det någon skadlig strålning? Marielle
Takvärme är en form av direktverkande elvärme som placeras i undertaket. Verkningsgraden är hög, på samma nivå som traditionell direktverkande elvärme. Jag kan inte svara på strålningsnivån men jag utgår ifrån att den håller samma obefintliga nivå som traditionell elvärme. Hör gärna med tillverkaren eller någon ansvarig myndighet (alternativt någon sakkunnig på kommunen) om hur det förhåller sig med strålningen. Takvärme är ganska ovanligt i småhus. De system som finns i befintliga hus finns ingen anledning att byta ut så länge de fungerar som det är tänkt. Om du oroas över värmekostnaderna kan en lokal eldstad (typ pelletskamin, braskamin eller kakelugn/täljstensugn) göra effektiva insatser i hus som saknar vattenburet värmesystem. Har Du en öppen planlösning kan en lokaleldstad sänka värmekostnaderna med ungefär 50%. Lycka till med takvärmen! Lars Andrén
Har bytt varmvattenberederen ett antal gångar på grund av kalkavlagringar, finns det några beprövade produkter på marknaden som förebygger denna typ av problem? Tack på förhand Ingo
Jag bodde som barn i Malmö, närmare bestämt Limhamn. Där var vattnet väldigt kalkrikt och jag kom ihåg att vi hade ett filter som vi satta på vattenkranen. För att förebygga kalkavlagringar i varmvattenberedaren måste i så fall filtret placeras på inkommande kallvatten. Det ska finnas olika typer av filter som kan avhjälpa problemet, prova att kontakta ett vattenreningsföretag, se gula sidorna under rubriken Vattenbehandlingsutrustningar, eller kommunens stadsbyggandskontor. Man kan också välja varmvattenbredare som är mer tåliga mot kalkrikt vatten, rådfråga en rörinstallatör på orten eller kommunens stadsbyggnadskontor. Lycka till! Lars Andrén
I mitt fritidshus finns två vaskar, en i köket och en på toaletten, och jag funderar på att bygga en utomhusdusch. Huset används under sommaren och sporadiskt under resten av året, ibland går det månader mellan besöken, ibland blir det några helger i rad. Vad är bäst ur energisynpunkt, att installera en vanlig varmvattenberedare för varmvatten till tappställena eller en (flera)genomströmningsvärmare? Christian
En genomströmningsberedare har väldigt små (eller inga alls) värmeförluster. Väljer du en traditionell varmvattenberedare blir värmeförlusterna omfattande i jämförelse med den mängd varmvatten du kommer att använda. Sedan måste man naturligtvis väga investeringskostnaderna mot varandra. Det tråkiga med en genomströmningsberedare är att du minimerar möjligheten att använda solvärme, som annars kan vara ett naturligt alternativ i ett fritidshus. Är du händig kanske du kan bygga en enkel solfångare som kan förvärma varmvattnet? Ett annat alternativ att fundera över är att installera en mindre ackumulatortank som värms både med solvärme och el-patron. När ingen är i huset sänks temperaturen på el-patronen och solvärmen kan stå för merparten av värmeförlusterna. På så vis kan den gratis flödande solenergin utnyttjas effektivt. Vill man kan man från ackumulatortanken dra ett mini-värmesystem som kan ge ett värmetillskott till fritidshuset. Lars Andrén
Kan det verkligen vara möjligt att det kostar runt 550 000-600 000 kr att dra elledningar cirka 2 km till ett hus? Vad är det då som kostar? knut
Det finns fasta kostnadskalkyler för elledningar framtagna av Sveriges Elleverantörer som jag tror heter EBR Kostnadskalkyl. Dessa fungerar som ett ramverk och anger rekommenderade kostnader för att dra fram elledningar. I ditt fall där ledningsdragningen är så pass lång som 2 km behövs det för en längre sträckning en högspänningsledning, fram till en transformatorstation varifrån man drar en lågspänningsledning fram till huset. Det finns olika sätt att dra fram elledningen. Kostanden för att plöja ner en högspänningskabel ligger runt 200:- per meter. Något billigare är det att dra luftledning, ca 180:- per meter. Att gräva ner en kabel kostar nära 3 gånger så mycket, under förutsättning att man inte behöver spränga då kostnaden skenar ytterligare. På samma vis kan det tillkomma kostnader för att man gör intrång till markägaren, som kan vilja ha ersättning för detta. När väl högspänningskabeln är framdragen skall den anslutas till en nätstation som i det enklaste utförandet kostar ca 50.000:- Från nätstationen dras en lågspänningsledning fram till huset som kostar ca 100:- per meter att plöja ner i marken. Den kostnadsberäkning som Du fått verkar stämma ganska bra men exakt pris med utgångspunkt från Dina förutsättningar borde el-leverantören på orten ge eller en oberoende elfirma. Lars Andrén
Hej, Vi har ett gammalt timmerhus som vi totalrenoverar. Vi har isolerat trossbotten med 20 cm isolering, lagt reglar och sedan golvärmeplåtarna och vattenslangarna till golvvärmen. Vår leverantör (Wirsbo) rekommenderar att vi lägger plast som ångspärr innan vi lägger in vårt furuträgolv (30mm). Vi vill undvika att använda plast om det inte är absolut nödvändigt. Vad kan hända om vi inte lägger in plasten som ångspärr? Vad skulle du rekommendera? Pia
Jag har frågat två oberoende golvvärmeexperter och fått information om att de aldrig har hört talas om att man placerar en ångspärr i ett golvvärmesystem på det sätt som du beskriver. Risken är att man stänger in fukt i bjälklaget, vilket inte är bra! Det är viktigt att man väljer ett furugolv med en fuktkvot på högst 8%. Du ska också se till att det inte blir några rörelsefogar vid ytterväggarna. Lycka till med golvvärmen! Lars Andrén
Hej Jag har en villa byggd 1907 på ca 240 kvm. Idag har vi direktverkande el som värmekälla (+tre kakelugnar och vedspis i kök). Tidigare (innan vi köpte huset) fanns oljepanna och vattenburen värme. Kan det vara ekonomiskt att byta tillbaka till vattenburen värme? Finns det bidrag för det? Och kan du tipsa om företag som kan göra detta? Och vad bör man i så fall satsa på för uppvärmning? Mvh Lars
Som småhusägare får man bidrag till att installera ett vattenburet värmedistributionssystem under förutsättning att man går över från elvärme till annan värmekälla, t ex värmepump, pellets, ved eller olja. Det finns även bidrag att erhålla om det finns behov att renovera skorstenen. Länsstyrelsen eller kommunens energirådgivare har mer information och ansökningsblanketter. Jag ställer mig dock lite tveksam till lönsamheten i att byta till ett vattenburet system då investeringen binder ganska mycket kapital som ska räntas. Det är också viktigt att ni noggrant kontrollerar att det vettenburna systemen är i funktionsdugligt skick, dels att det inte förekommer några läckage och dels att reglerutrustningen fungerar som den ska m.m. Pellets är ett bekvämt och miljövänlig uppvärmningsalternativ som jag varmt kan rekommendera. Viktigt är bara att ni som sagt noggrant undersöker den befintliga utrustningen så att ni inte åker på några kostsamma överraskningar. Det mest lönsamma på kort sikt är sannolikt att börja elda i de eldstäder som finns i huset. På lång sikt kan en installation av ett vattenburets system dock vara förnuftigt, men som sagt det är förenat med stora investeringskostnader. Lars Andrén
Hej! Vi har problem med vår ventilation sen i mars månad. Vi har ett till-frånluftsystem. Det började med att vi fick byta fläktar på grund av lagerfel.Därefter upplever vi: Att luften känns dammig och ofräsch, luktar någonslags metallukt, det blir dammigt med en gång efter det att vi städat, känns som om luften tar slut stundtals spec när köksfläkten varit på en stund, det blir värre när värmen slår på, baklukt och steklukt sitter i huset mycket längre än tidigare. Har haft 4 olika tekniker hemma som inte kan hitta orsaken. Har mätt att flödena stämmer med de predikterade värdena. (Vi har även blåst rent systemet). Vår fråga är nu: Har Ni någon aning om vad orsaken kan vara? För mycket utsug? För lite utsug? För mycket, lite inblås? Annat? Det har aldrig under 12 år varit något problem tidigare, så det måste nästan ha hänt nåt i samband med bytet av fläktar. Anna-Lena
Frågan ligger dessvärre utanför mina referensramar men jag får försöka mig på ett svar ändå. Tydligen har något hänt med funktionen i samband med byte av fläktarna. De tillfrågade teknikerna borde på plats kunna ha större möjlighet att svara på frågan än jag. Intuitivt får jag en känsla av att luftflödet minskat och att mottrycket i kanalerna ökat. De nya fläktarna kan vara tätare än de gamla och följden kan bli att man får luftomsättningsproblem i samma stund som köksfläkten startar upp. Resultatet blir att de nya tätare fläktarna minskar flödet i köksfläkten vilket gör att köksluften sprider sig i huset. För att motverka problemet måste du minska mottrycket när köksfläkten är i gång, t ex genom att installera en extra ventil som användas när köksfläkten startas. Den metallukt du beskriver kan komma från fläktarna då de är nya. Jag måste reservera mig lite kring ovanstående, bäst vetskap om funktion, service och underhåll borde leverantören ha. Försök att återge problemställningen så exakt som möjligt för leverantören så kanske du kan få värdefulla råd hur du kan gå vidare. Inte mycket till svar man jag håller tummarna för att problemet löser sig! Lars Andrén
Hej Läste i senaste numret (9/01) om att den ”förbrukade” luften blåses in i krypgrunden som ger gratisvärme och ventilerar grunden. Hur är det med fukten i frånluften? Min luftvärmeanläggning byter halva luft volymen i huset per timme så det verkar vara slöseri med att inte ta vara på den energi som vädras ut. Yngve Pettersson Linköping
Normalt brukar man vilja suga luft från en krypgrund för att öka luftomsättningen och ventilera ut eventuell fukt. Att vända på flödet låter i mina öron lite riskfyllt. Precis som Du antyder kan den varma luften ha en högre lufthalt som man egentligen inte bör tillföra en krypgrund. Ett sätt att utnyttja frånluftens värmeinnehåll är att växla över värmen till friskluften som ska tillföras bostaden, eller att installera en från-luftsvärmepump. Det finns ett flertal leverantörer av den här typen av system och produkter. Statens energimyndighet (telefon 016-5442000) har tagit fram en lista över bra produkter och en instruktion vad man kan göra. Du kan också fråga kommunens energirådgivare om det finns leverantörer på orten som kan hjälpa dig med funktionsbeskrivningar och priser. Lycka till! Lars Andrén
Hejsan ! Min fråga gäller hur man enkelt bygger upp ett back-up system för cirkulationspumpar i händelse av strömavbrott(jag eldar mest med ved). Den enklaste lösningen verkar vara att man kopplar en enkel omformare till ett bilbatteri. Vid strömavbrott växlar omformaren till bilbatteriet och matar till cirkulationspumpen. Är det en rimlig lösning eller finns det andra lösningar ? Michael Hansson
Hej och tack för frågan! Precis som du skriver tror jag den enklaste lösningen är att via ett bilbatteri garantera strömförsörjningen vid strömavbrott. Bilbatteriet kan laddas på konventionellt sätt eller med hjälp av solceller, i båda fallen finns det standardpaket att köpa. Man kan också tänka sig att införskaffa ett reservaggregat som med diesel eller något annat bränsle producerar elektricitet vid strömavbrott. Ta kontakt med en el-leverantör eller el-konsult som kan ge råd och synpunkter utifrån dina lokala förutsägningar. Hoppas du löser problemet! Lars Andrén
Vad är fjärrvärme, och vad kostar det? Vad är jordvärme och vad kostar det? Vad är bästa alternativet när det gäller värme? Anders
Hej värmetänkaren! Det är en ganska komplex fråga Du ställer som egentligen borde förklaras lite mer ingående, men jag hoppas du accepterar dessa korta rader kring dina frågor. Som namnet antyder är fjärrvärme en typ av centralvärme. I en stor värmepanna produceras värme som sedan leds ut till användarna i ett nedgrävt kulvertsystem. Hos användarna finns en växlare som överför fjärrvärmens värme till varmvatten och värme i de enskilda fastigheterna. Fördelarna med fjärvärmen är att storskaligheten ger relativt låga produktionskostnader, bland annat genom en effektiv och miljövänlig förbränning. Som konsument är det också ett bekvämt och driftsäkert sätt att få värme till huset. När du väljer fjärrvärme är det fjärrvärmebolaget som prissätter, vilket gör att prisbilden varierar från leverantör till leverantör. Exakta avgifter kan Du nog få hos kommunens energibolag. Investeringskostnaden för en nyckelfärdig anläggning ligger sannolikt mellan 35.000:- – 40.000:- Energikostnaden för den levererade värmen kan variera mellan 38-46 öre / kWh och utöver detta brukar energibolagen ta ut en fast abonnemangsavgift som varierar mellan 2.250:- – 4.550:- per år. En jordvärmepump tar vara på den värme som finns i marken. Via en nedgrävd slang tar man upp värme som utnyttjas i värmepumpen. Värmepumpen tar till vara på den lagrade värmeenergin och omvandlar den till bostadsuppvärmning och tappvarmvatten. Generellt består värmen från värmepumpen till två tredjedelar av gratis värme (från marken eller var man nu hämtar värmen) och en tredjedel av den el som går åt för att driva värmepumpen. Fördelen med en värmepump är att den sköter sig helt själv. Det blir ett bekvämt och ganska driftsäkert system. Priserna varierar naturligtvis en hel del och generellt är en värmepump relativt kapitalkrävande. Detta gör att lönsamheten ökar i takt med värmebehovet för fastigheten. Ju större energianvändning som råder desto mer lönsam blir värmepumpen. Priserna varierar med fabrikat och typ av jordvärmepump. Det finns enkla små enheter som man möjlighen kan köpa för ca 50.000:- (om man gräver ner markslingan själv). Mer representativt tror jag är en prisnivå som ligger kring drygt 100.000:- Exakta priser kan Du få från lokal rörinstallatör. Den färdiga värmen från värmepumpen hamnar sannolikt mellan 35-40 öre / kWh beroende på vilka avkastningskrav Du ställer på investeringssumman och vad du betalar för elen. Vill du fördjupa dig i ämnet finns det en bok som heter Värmeboken. Den beskriver generellt värmesystem för småhus och ger både en teknisk och ekonomisk bild över de vanligaste uppvärmningssystemen Finns att köpa i bokhandeln eller låna på biblioteket. Värmande hälsningar! Lars Andrén
Hej Vi funderar på att köpa hus i ett område där villorna är byggda mellan 1910 och 1970. Vad behöver man tänka på när det gäller elledningar? När behöver de bytas ut? Vad kan det kosta i runda svängar?
Hej! Det viktigaste och första ni ska göra är att montera in en jordfelsbrytare. Jordfelsbrytaren ger en grundsäkerhet och samtidigt indikation på om el-systemet i huset inte fungerar tillfredsställande och därmed signalera om vissa delar behöver bytas ut. Jag bor själv i ett hus som är byggt 1912 och vi har inte bytt ut hela elsystemet men däremot vissa delar. Vi satsade på nya moderna el-säkringar och naturligtvis en jordfelsbrytare. Ska man ge sig på att byta ut hela el-systemet kan kostnaderna bli relativt omfattande. Beroende på hur mycket som ska bytas ut och förutsättningarna i huset skulle jag tippa att kostnaden hamnar mellan 25.000:- – 40.000:- Först och främst ska ni fråga en elektriker vad som är nödvändigt att åtgärda. Känner ni fortfarande osäkerhet kan det vara väl investerade pengar att låta göra en el-besiktning före man köper huset. Därefter kan det vara lämpligt att besluta vad som bör åtgärdas och ta in priser som kan jämföras och ställas mot varandra. Lycka till med det nya huset!
Hej! Vi har köpt ett gammalt torp som är byggt i slutet av 1800- talet. Bör man ha på värmen under vintern det är isolerat på vinden och det blir inte minus grader inne men kallt blir det förstås. Vi har elradiatorer men det är ju ganska dyrt att låta dom stå på vad göra? Mvh Magnus och Ingela
Hej och tack för frågan! För husets skull finns det ingen anledning att ha på värmen. Risken som möjligen kan uppstå är att en varierande inomhustemperatur kan orsaka kondensutfällning men framför allt är det annan utrustning som det kan finnas skäl att värna om. Något annan man ska se upp med är att vattenledningar inte fryser. Man bör inte förvara textilier i ett hus som inte värms, då textilier gärna drar till sig fukt vilket kan ge en känsla av mögellukt. Låga temperaturer ger frysrisk, glykol i vattenlås och tömd varmvattenberedare och vattenledningsrör brukar räcka. Hög luftfuktighet kan ge mögelproblem och åtgärdas med god ventilation och eventuell värmestyrning, allt för att minska luftfuktigheten
Hej Jag råkar ha en stor hög spontad frigolit 5cm skivor. Har hört att frigolit har mycket bättre K-värde än t ex paroc´s skivor. Undrar om man kan isolera tex vinden med frigoliten. Min vind består av Innertak – råspont, isolering – kutterspån, och uppe på vinden råspont. Tänkte lägga skivorna direkt på golvet, täta ut mot kanterna med tex gullfiber och en spånskiva uppe på, så man kan gå där. Är orolig för fukt eller kondens. Vad tror ni? MVH Johan
Hej och tack för frågan! Jag tycker det verkar vara en utmärkt idé att isolera med det material du hittat men det finns lite att se upp med, som det för övrigt alltid gör när man ska tilläggsisolera. Till att börja med har frigolit inte bättre isolervärde än parocskivor eller liknande material. Det som avgör är materialets densitet eller täthet. Frigolit rör sig annorlunda än andra material i en trähuskonstruktion vilket kan föranleda att det uppstår spalter mellan skivorna (eller mellan olika byggnadsmaterial). Detta kan kompenseras med att mineralull eller liknande material läggs över skivorna eller där luftspalter kan uppstå. Frigoliten är relativt ångtät och ska därför placeras så nära den varma inomhusdelen som möjligt. Eftersom det är ett tätt materialet fungerar det som ångspärr vilket man måste ta hänsyn till (kondensrisken). Ska du få ett fullgott resultat vad gäller vindsisoleringen kan det vara nödvändigt att göra en mer genomarbetad åtgärd. Förmodligen har t ex kutterspånen sjunkit ihop vilket naturligtvis påverkar värmeförlusterna. När man tilläggsisolerar en vind blir den svalare. Tänk på att enbart förvara saker som tål kyla och inte tar skada av eventuell fukt och kondens. Det är också viktigt att vinden ventileras ordentligt. Är du osäker hur du ska göra tycker jag du ska kontakta ett byggnadsföretag med kunskap på området. Lycka till!
Vi bor i ett 1½ plans hus byggt 1943 i trä med källardel under marknivå samt två sovrum i markplanet. I övre planet har vi under vår, sommar och tidig höst en temp. på ca 22-24 grader som vi måste vädra bort. I källarplanet stannar temp. på ca 16-17 grader. Finns det någon enkel och billig lösning att utnyttja överskottsvärmen till de utrymmen som bättre behöver den varan?
Hej och tack för din intressanta fråga! Först och främst ska du säkerställa att all värmetillförsel i överplanet är avstängd. Sedan kan du troligen genom att dra spirorör (ventilationkanaler) från övervåningen och med hjälp av en fläkt kunna ’blåsa’ ner den varma luften till källarplanet. Du bör genom detta få en jämnare temperatur i huset där den varma luften kommer till användning där du vill ha den. För att det ska fungera krävs dock at du har en öppen trappa mellan de båda planen. Hur du bäst gör är svårt att säga men säkrast är att anlita ett ventilationsföretag eller liknande. Lycka till!
Hej, jag har länge undrat ifall det drar mindra ström om man sänker styrkan på spotlightsen via en dimmer. Jag har frågat två elektriker och fått olika svar. Jag har väldigt många spotlights och börjar leta efter vad som gör så stora elräkningar. Tack på förhand.
Hej och tack för din fråga! Logiskt bör det vara så att mer ljus kräver mer effekt och mer effektutnyttjande under en viss tidsperiod drar mer energi (watt x timmar = kWh). Har du en 100 w lampa och använder dess fulla effekt under låt säga 10 timmar används motsvarande 1 kWh. Halverar du effektutnyttjandet genom en dimmer borde således energianvändningen under samma tidsperiod halveras. Det här gäller generellt också 12 V spotlights, då dimmern ligger före transformatorn. Det här med transformatorer till t e x datautrustning är ett kapitel för sig. I de fall transformatorerna har spänning och man känner att dom är varma innebär det att dom tar elektricitet i anspråk. I och med att de står på dygnet runt, året om kan det bli en hel del ström som går åt, faktiskt helt i onödan. Och detta gäller all form av utrustning som omformar till 12 V, t ex datorer, mindre TV-apparater etc. Det är detta som ibland omnämns som stand-by förbrukning, en form av elkonsumtion som sker helt i onödan till ingen nytta och som i ett nationellt perspektiv blir riktigt stora energimängder. Med vänlig hälsning