Lars Andrén
070 - 53 585 80
info@drivkraft.nu

Solenergi

S:

Det finns små, kostnadseffektiva termostatstyrda fläktar som kan överföra värmen från uterummet till boningshuset. Förmodligen är det bättre att sätta fläkten i överkant av altandörren eller ovanför, eftersom varm luften stiger uppåt. Jag tror definitivt det kan finnas vinster med att installera en sådan fläkt. Du ska vara observant på att fläkten har en styrning så att den startar och stoppar på förinställda värden och att ljudet från fläkten inte blir störande.

S:

En solvärmetank ska alltid temperaturskiktas så mycket som möjligt för att ge bättre driftförutsättningar för solkretsen. Att använda dubbla värmeväxlare för tappvarmvattenberedning är ett sätt att förstärka temperaturskiktningen och som kan bli ännu bättre om tanken utrustas med dubbla el-patroner. Den ena el-patronen placeras då högt upp i tanken för att säkerställa temperaturnivån så att det produceras tillräckligt med varmvatten men också för att förhindra risken för tillväxt av legionellabakterier.
Att NIBEs förrådsberedare inte har dubbla el-patroner beror sannolikt på att den har en begränsad volym (troligtvis 300 liter, är inte helt säker). Till en sådan liten volym ger inte en extra el-patron samma nytta som när det gäller större tankvolymer. Det är viktigt att beakta risken för legionellabakterirer i en förrådsberedare och därför måste el-patronen placeras på rätt nivå och vara inställd på en temperatur som inte ger tillväxt av legionellabakterier.
Jag värderar inte olika fabrikat men jag tycker nog att båda varianterna kan passa bra för en solvärmeanläggning. Du ska välja en volym som dimensionerats efter det varmvattenbehov som ska täckas och sedan är det viktigt att du får en solfångararea som dimensionerats efter den volym du valt.

S:

Det finns förvisso lite olika för- och nackdelar med plana- respektive vakuumrörsolfångare men det går egentligen inte att svara på frågan. Helt enkelt för att det beror lite på tycke och smak och vilka förutsättningar som råder. Plana solfångare har fördelen att de kan integreras som taktäckningsmaterial och kan därmed ersätta andra material, om det nu skulle vara aktuellt (t ex vid nybyggnation eller vid takomläggning om det ändå ska göras). Vakuumrörsolfångare har fördelen att dom bibehåller prestandan även vid stora temperaturdifferenser mellan temperaturen i solfångaren jämfört omgivningstemperaturen. Vissa vakuumrörskonstruktioner är dessutom inte så väderstrecksberoende, om nu taket inte är söderorienterat. Reflektorer till solfångare (oavsett om det är till vakuumrör eller plana konstruktioner) ökar utbytet med cirka 20 % men det finns risk att reflektorerna mattas med tiden varpå prestandan kan förändras.
Jag tycker att det viktigaste att tänka på är att solfångarna är Solar-Keymärkta, det vill säga testade av ett ackrediterat testinstitut. Sedan tycker jag också att det kan finnas en poäng att köpa solfångare av en lokal rörinstallatör så att du garanteras reservdelar och möjlighet till uppföljning och funktionskontroll. Det kan vara avgörande för att få en anläggning som ska verka i minst 20 år.
Att investera i solfångare är en långsiktig, men också en bra, affär !

S:

Jag tycker det verkar vara en utmärkt idé att investera i en ackumulatortank. Ni får genom ackumulatortanken en betydligt bekvämare eldning och sannolikt också en bättre verkningsgrad på värmesystemet. Dessutom blir systemet mer flexibelt genom att ni enklare kan docka till andra värmekällor, som till exempel solvärme. Ackumulatortanken ska dimensioneras efter vedpannans maxeffekt och eldstadsvolym. Det är vikigt att tanken är välisolerad och kopplas in på rätt sätt. Allt för att undvika onödiga värmeförluster. Om ni ansluter solfångare kommer sannolikt eldningssäsongen att halveras. Solvärmen klarar att försörja er med värme och varmvatten under hela sommarhalvåret.

S:

Solpaneler kostar 3000-4000 kr per m² och ger ca 150 kWh per m² och år. Även om du investerar i 6 m² solceller (vilket kostar ungefär 20 000 kr) och som har en årskapacitet som du efterfrågar kommer du ändå inte klara fläktens årsbehov eftersom solinstrålningen är för liten under vintermånaderna. Om du nätansluter anläggningen kan du få ett investeringsstöd på 45% av den totala kostnaden. Du söker bidrag hos länsstyrelsen. Vid lite närmareeftertanke kanske det är en bättre investering att köpa en mer energieffektiv fläkt…

S:

Visst finns det solceller för det användningsområdet som du anger. Många gånger kan faktiskt solceller för justfritidssektorn vara det mest kostnadseffektiva sättet att täcka den typen av lågeffekta elbehov som du beskriver. Tänk på att dimensionera rätt area av solceller och kapacitet av batterier så att anläggningen täcker de behov duefterfrågar. På branschorganisationen Svensk Solenergis hemsida (www.svensksolenergi.se) hittar du några företag som arbetar med solel. Du kan säkert också hitta leverantörer genom sökning via internet.

S:

Absolut finns det solvärmesystem för det användningsområde som du beskriver och som kan bidra till armvattenberedningen och lite till värmeförsörjningen. Genom en ackumulatortank på 300 – 500 liter kan du med hjälp av 4 – 6 m² solfångare klara i stort sett hela varmvattenbehovet sommartid och även få lite värmetillskott under vår och höst. Du hittar leverantörer av den här typen av system på branschorganisationen Svensk Solenergis hemsida: www.svensksolenergi.se Du kan också höra med kommunens Klimat- och energirådgivare om tips på leverantörer och lokala installatörer som arbetar med solvärme.

S:

Absolut ska ni passa på att komplettera er nya varmvattenberedare med solenergi. Det är dock betydligt mer kostsamt att investera i solceller för att driva el-patronen i beredaren än att investera i solfångare som genererar solvärme direkt till beredaren. Mitt råd är att ni koncentrerar er till solvärme vilket ger en betydligt bättre driftekonomi. Passar ni på att köpa till solfångarna i samband med beredarköpet blir merkostnaden inte så hög, skulle uppskatta den till 15 000 – 18 000 kr. Från denna summa kan ni sedan räkna med att kunna utnyttja ROT-avdraget. Min bedömning är att solvärmen kommer att klara minst hälften av ert totala varmvattenbehov och investeringskostnaden för solvärmen kommer att vara återbetald på 4-6 år, beroende på hur mycket varmvatten ni gör av med under sommaren. Generellt är det mest fördelaktigt att hålla sig till standardvolymer. För solvärmens del är det bra om volymen ligger mellan 250 – 300 liter och till detta behöver ni 4- 6 m² solfångare. Leverantörer av den här utrustningen hittar du på branschorganisationen Svensk Solenergis hemsida: www.svensksolenergi.se

S:

Alla rörinstallatörer är dessvärre inte bekanta med solvärmetekniken. Mitt råd är att du kontaktar en solvärmeleverantör. De kan i första hand rekommendera vilken utrustning du ska ha och i andra hand ge tips på installatörer och återförsäljare i din närhet som kan hjälpa dig. Kommunens Energi- och Klimatrådgivare kan säkert hjälpa dig med lite tips om lokala entreprenörer som kan solvärme, alternativt går du in på Svensk Solenergis (branschorganisationen i Sverige) hemsida www.svensksolenergi.se och söker upp lämpliga solvärmeleverantörer.

S:

Du kan i stort sett välja en standardberedare som är lämplig för de vattenkvalitéer som du anger. Solvärmen växlas mycket riktigt i en slinga i botten av beredaren som kan påverkas det hårda vattnet. Det finns fabrikat där solvärmeslingan är utbytbar vilket är en stor fördel. Är du osäker på vattenkvalitén och hur den påverkar värmeslingor kanske kommunens gatukontor eller miljö- och hälsokontor kan ge ytterligare information. Det borde finnas en hel del referensanläggningar i Skåne av just den här typen av förutsättningar. Antingen söker du upp referenserna via solfångarleverantörer, se www.svensksolenergi.se eller tar du kontakt med Solar Regions Skåne (www.solarregion.se) och hör om det finns referensanläggningar att tillgå.

S:

Det kostar ca 3000-4000 kr per m² solpanel och som ger i storleksordningen 150 kWh el på ett år. En varmvattenberedare har i allmänhet för hög effekt för att kunna drivas med solel. Då kan det vara bättre att satsa på solfångare. Du hittar leverantörer på branschorganisationen Svensk Solenergis hemsida: www.svensksolenergi.se

S:

Luftsolfångare fungerar bra som förstärkning av ventilationen. Det är viktigt att du säkerställer att samma mängd luft som luftsolfångaren trycker in i huset kan ventileras ut. Detta är speciellt viktigt då du har radonproblem. Solfångaren kan mycket väl, precis som du beskriver, orsaka att radonen trycks upp till bodelen. Det kan också skapas ett övertryck i huset som i värsta fall trycker ut fukt i byggnadskonstruktionen. Min rekommendation är att du först låter en fackman se över ventilationssystemet för att identifiera vad som behöver göras för att minska radonhalten i huset. Först därefter kan du börja fundera över att om möjligt investera i en luftsolfångare.

S:

Hej ! Visst kan du investera i solceller med du får räkna med att det binder mycket kapital. Varje m² solpanel ger ca 150 kWh per år och kostar 5 000 – 8 000 kr färdigt system. Du kan få upp till 60% i investeringsstöd men det kräver att anläggningen nätansluts. I det läge varmvattenberedaren ändå ska bytas ut (vilket kan bli vilken dag som helst om den är 20 år) är det ett bra tillfälle att fundera på solvärme. Är du en bra upphandlare tror jag du kan hitta en komplett utrustad ”sol beredare” med 4-6 m² solfångare för 25 000 – 30 000 kr. Det finns investeringsstöd att söka som ligger kring 5 000 – 6 000 kr, för den här typen av anläggning (om du inte väljer ROT-avdrag). Ska det ändå investeras i en beredare blir merkostnaden för solvärmen ganska liten. Eftersom du har direktverkande el kan det också vara läge att se över värmeförsörjningen. Det kan i samband med ett beredarbyte finnas andra intressanta lösningar för värmedistributionen än den du har idag.

S:

Hej och tack för er solfråga !! Är det någon gång det är aktuellt att fundera på solvärme så är det vid beredarbyte. Är det ändå aktuellt att byta varmvattenberedare blir det en relativt liten merkostnad att passa på att investera i solvärme. Det går också att söka investeringsstöd, hör med Länsstyrelsens Bostadsenhet. En viss värdestegring av huset som en följd av solvärmen är inte helt omöjlig, det är i varje fall ingen nackdel för värdet på huset. Jag bedömer att ni sparar in mellan 2000 – 2500 kWh, per år beroende på hur mycket varmvatten som används på sommaren.

S:

Hej! Solvärmen är inte alltid lönsam och inte heller alltid olönsam. Ju mindre varmvattenanvändning som är aktuell under sommaren desto svårare att få lönsamhet och vice versa. Det jag menade var att det kunde vara lämpligt att passa på och investera i solvärme när beredaren ändå ska bytas ut. I det läget kan merkostnaden för solvärmen hållas låg och på så sätt öka konkurrenskraften. Generellt klarar 5-6 m² solfångare hälften av en normalfamiljs varmvattenbehov. Den totala besparingen kan uppskattas till 2500 kWh per år. Om merkostnaden för solvärmen ligger kring 15 000 kr efter utnyttjat bidrag skulle återbetalningstiden ligga kring 6-7 år, vilket inte är så illa för en teknik som kan hålla upp till 25 år. Det viktiga är att investeringen ställs mot de förutsättningar som råder. I ditt fall förefaller solvärmens återbetalningstid allt för lång men det innebär inte att det är så i alla situationer.

S:

Hej! Normalt används kopparrör med dimension 15-22 mm, beroende på hur stor solfångararea som avses och längd på rörledningen. Viktigt är att rörmaterialet är anpassat för att tåla den höga temperatur som kan uppstå samt den typ av värmebärare som änvänds i solkretsen. Normalt vet leverantörerna detta. Du ska också vara noggrann i val av isoleringsmaterial. Välj ett isoleringsmaterial som har en förändringspunkt en bra bit över 100°C, det kan bli mycket varmt i solfångarna och i princip hela rörkretsen! Du ska också tänka på att isoleringsmaterialet (framför allt utomhus) har ett täckande material av plast eller metall för att undvika åverkan från djur. Isoleringsmaterialet är poplärt byggnadsmaterial för gnagare och fåglar. Lycka till med solvärmen!

S:

Hej! Nejdå, solenergi är inte alls ute och i ditt fall som står inför ett utbyte av en varmvattenberedare kan det vara riktigt intressant. Förslagsvis besöker du branschorganisationen Svensk Solenergis hemsida: www.svensksolenergi.se där du kan hitta en hel del företag som kan leverera den typen av system som du efterfrågar. Kommunens energirådgivare kan också vara en bra kunskapskälla. Normalt hittar du den kommunala energirådgivaren via kommunkontorets telefonväxel. Du kan också söka solvärmesystem via lokala rörinstallatörer. Att passa på och investera i solvärme när ändå en varmvattenberedare ska bytas ut brukar vara ett utmärkt tillfälle att göra en bra och lönsam solvärmeaffär! Lycka till!

S:

Hej och tack för frågan! Jag är en stor vän av solvärme och vedeldning och som jag tycker är en utmärkt kombination. Du har alldeles rätt i att huset sannolikt är byggt för att det ska värmas med en eldstad och av det skälet kan det vara bra att hålla kvar vid den uppvärmningsformen. Nu finns det moderna vedpannor som med en ackumulatortank förenklar eldandet och höjer verkningsgraden. Ackumulatortanken gör det också enkelt att ansluta solvärme till anläggningen. Tycker du att vedeldningen är för tidskrävande kan en pelletspanna vara en lämplig lösning. En pelletspanna automatiserar eldandet och håller fortfarande murstocken varm, vilket kan vara en förutsättning för att uppnå tillräcklig luftomsättning i huset. Med solvärme halveras eldningssäsongen och ökar därmed bekvämligheten samtidigt som bränslemängden minskar med 25-30 %. Som sagt biobränsleeldning och solvärme är ett intressant alternativ! Lycka till med den nya värmeanläggningen!

S:

Hej och tack för frågan! Det går alldeles utmärkt att ansluta en luft/vattenvärmepump med integrerad solvärme till ett vattenburet värmesystem. Det finns ett flertal fabrikat som har bra kombinationslösningar där en värmepump kombineras med solfångare. För att få en bra funktion på din värmedistribution bör du investera i en ackumulatortank. Till den kan du ansluta en värmepump och solfångare men också behålla kökspanna. Väljer du värmepumpsalternativet kommer du sannolikt att elda betydligt mindre. Det kommer att leda till att murstocken blir kall och inte ger den värmestrålning som du varit van vid. Det finns också en risk att ventilationen försämras, det beror på om du har självdrag eller mekanisk ventilation. En luft/vattenvärmepump utnyttjar värmen i utomhusluften. Bor du i inlandsklimat eller i norra delen av Sverige ger det lite sämre förutsättningar än om du bor kustnära eller i södra Sverige. Lycka till med de nya värmekällorna!

S:

Hej! Det var tråkigt att du var missnöjd med solvärmen. För att kunna göra en bedömning om hur solfångarna fungerar krävs en betydligt noggrannare beskrivning av systemet. Förhållandet solfångararea och ackumulatorvolym verkar rimlig och systemet med en solslinga i botten på ackumulatortanken verkar också korrekt. Ett sätt att kontrollera solkretsens funktion är att undersöka flödet och temperaturhöjningen i kretsen. Normalt brukar flödet i den här typen av anläggningar ligga kring 0,5 liter/minut och m² solfångare. Temperaturhöjningen i solkretsen bör ligga kring 20 °C en solig sommardag. Jag rekommenderar dig att kontakta leverantören och installatören för att be om en efterkontroll av installationen och funktionen. Vid det besöket är det bra om du har noterat lite driftdata om anläggningen. Sannolikt går det här att fixa till ganska enkelt så att även du blir en nöjd solvärmeinnehavare! Hopps allt löser sig!!

S:

Hej! Det jag tror att du frågar om är en så kallad luftsolfångare som i första hand är tänkt för att ventilera säsongsbyggnader (t ex en sommarstuga) vintertid. För just detta ändamål tror jag Solavent och andra liknande konstruktioner fungerar bra, inte minst för att luftomsättningen görs när det är temperaturmässigt fördelaktigt. Solfångaren ser till att öka luftomsättningen och dessutom förvärma den inkommande friskluften lite grann och på det sättet bidra med lite uppvärmning. Det är viktigt att det finns frånluftventiler eller liknande så att det inte skapas övertryck i byggnaden. Det kan finnas en risk i att den förvärmda luften bär med sig fukt in i huset och skapas det då ett övertryck i byggnaden kan fukten vandra ut i konstruktionen. Kolla detta med leverantören eller en fackman. Lycka till med luftsolfångaren!!

S:

Hej och tack för frågan! Rotavdraget ges för arbetsinsatser av F-registrerade företag och för arbete som görs på eller vid bidragsmottagarens fastighet. Tillverkas solfångaren på annan plats medges sannolikt inte bidrag för arbetet att sätta ihop solfångaren men väl för de arbeten som görs på plats. För att vara på den säkra sidan ska du nog fråga länsstyrelsen, som är den myndighet som handlägger den här typen av bidrag. När det gäller investeringsbidrag för solfångare, som länsstyrelsen också administrerar, måste dessa ha godkänts enligt Solar Keymark eller motsvarande CEN-standard. Även här kan länsstyrelsen vara behjälplig

S:

Hej och tack för din solvärmefråga! Om ni ändå ska byta varmvattenberedare kan det vara läge att fundera på solvärme. Det finns idag leverantörer som har beredare med all utrustning för solkretsen förmonterad från fabrik. Merkostnaden för solvärmen kan på så vis hållas nere och monteringsarbetet blir enkelt. De flesta av dessa beredare som är förberedda för solvärme har samma mått som standardberedare vilket gör att dom passar in där den gamla stått. Solfångarna ska riktas mot söder och ha en lutning kring 45-55º från horisontalplanet. Tänk på att solfångarna inte ska skuggas och att de med fördel placeras så nära beredaren som möjligt. Var extra noggranna med genomföringarna av fastsättningarna på det platta taket. Kolla med stadsbyggnadskontoret på kommunen om bygglov krävs. Glöm inte att söka bidrag via länsstyrelsens bostadsenhet. Lycka till med solvärmen!

S:

Hej och tack för din solcellsfråga!! Tekniskt sätt är det sannolikt inga problem att skapa ett självförsörjande solcellssystem för din sommarstuga men frågan är vad det får kosta – en heltäckande lösning binder mycket kapital. Självförsörjande system innebär att man dels måste investera i solceller som klarar effekttopparna och dels måste det finnas ett el-lagringssystem (t ex batterier) som kan lagra el från sommarens överskott till det som efterfrågas vintertid. I ett befintligt hus med 220V växelström är det sannolikt enklast och mest kostnadseffektivt att växelrikta solelen till samma spänning och använda el-nätet som balans mellan överskott och underskott. Vid nybyggnation skulle man kunna fundera över att istället välja ett 12V-system (likström) med batterilagring från sommar till vinter. Det finns lite för- och nackdelar med respektive systemval. Utrustningen tror jag inte är så utrymmeskrävande men däremot kommer den att binda väldigt mycket kapital om solcellerna ska klara effekter för värme, kylskåp och liknande. Via branschorganisationen Svensk Solenergi (www.svensksolenergi) kan du hitta företag som arbetar med solel. Lycka till med projektet!

S:

Hej! Det verkar som om ni har ett ganska bra utgångsläge för att investera i solvärme. Det är ett perfekt läge att passa på när det ändå är dags att byta beredare. Orienteringen på taken är OK, under förutsättning att du har en lutning som ligger mellan 25-65° från horisontalplanet. Till fyra personer räcker det med en bereradvolym på 250-300 liter och till denna volym passar det bra med 5-6 m² plana solfångare och något mindre om du väljer vakuumrörsolfångare. När du väljer fabrikat är det viktigaste att du kontrollerar att solfångarna är testade och godkända för det solvärmebidrag som länsstyrelsen administrerar. Det kan också vara bra att välja en leverantör som har återförsäljare i närheten där du bor. Materialkostnaden för beredare med solkretsens komponenter och solfångare bör ligga mellan 27 000 – 35 000 kr beroende på fabrikat och avstånd mellan solfångare och beredare. Till detta tillkommer monteringskostnad. Det finns som sagt bidrag att söka via länsstyrelsens bostadsenhet och du bör kunna få mellan 5 000 – 6 000 kr i bidrag. Lycka till med din solvärmeinvestering!

S:

Hej och tack för frågan! Det finns några alternativ att välja mellan. Det bästa är att placera kamflänsbatteri inuti tanken. För att skapa en bra temperaturksiktning kan du antingen välja en längre slinga som dras ut i höjdled, från tankebotten upp mot överdelen, eller kan man välja att placera två seriekopplade slingor, en i botten och en i toppen av tanken. På så vis kommer det ingående kallvattnet som tvingas genom slingan/slingorna att förstärka temperaturskiktningen. Det går också att placera en plattvärmeväxlare utanför tanken som färskvattnet växlas genom. Den här typen av specialkonstruerade ‘tappvarmvattenladdomater’ för ackumulatortankar (och som inte ska förväxlas med de som används för pannor) är inte så vanliga men kan precis som kamflänsbatterierna skapa en bra skiktning i tanken. Det gäller att du kopplar in slingorna eller plattvärmeväxlaren rätt. Ta hjälp av en erfaren solvärmeinstallatör eller solfångarleverantör! Lycka till!!

S:

Hej ! Det finns en rad företag som kan erbjuda en varmvattenberedare med integrerar solvärmeutrustning. Jag vet inte exakt prisbild men materialkostnaden borde hamna mellan 28.000 – 32.000 kr inkluderat varmvattenberedare, komponenter för solkretsen, rörledningar mellan solfångare och beredare samt 5-6 m² solfångare . Kostnader för montering tillkommer. Du kan räkna med att få ca 5.000 kr tillbaka i bidrag, som söks via Länsstyrelsens Bostadsenhet. Jag brukar aldrig rekommendera speciella företag utan jag rekommenderar dig att söka dessa via branschorganisationen Svensk Solenergis hemsida; www.svensksolenergi.se. Lycka till!

S:

Hej och tack för din solcellsfråga!! Tekniskt sätt är det sannolikt inga problem att skapa ett självförsörjande solcellssystem för din sommarstuga men frågan är vad det får kosta – en heltäckande lösning binder mycket kapital. Självförsörjande system innebär att man dels måste investera i solceller som klarar effekttopparna och dels måste det finnas ett el-lagringssystem (t ex batterier) som kan lagra el från sommarens överskott till det som efterfrågas vintertid. I ett befintligt hus med 220V växelström är det sannolikt enklast och mest kostnadseffektivt att växelrikta solelen till samma spänning och använda el-nätet som balans mellan överskott och underskott. Vid nybyggnation skulle man kunna fundera över att istället välja ett 12V-system (likström) med batterilagring från sommar till vinter. Det finns lite för- och nackdelar med respektive systemval. Utrustningen tror jag inte är så utrymmeskrävande men däremot kommer den att binda väldigt mycket kapital om solcellerna ska klara effekter för värme, kylskåp och liknande. Via branschorganisationen Svensk Solenergi (www.svensksolenergi) kan du hitta företag som arbetar med solel. Lycka till med projektet!

S:

Hej! Det verkar som om ni har ett ganska bra utgångsläge för att investera i solvärme. Det är ett perfekt läge att passa på när det ändå är dags att byta beredare. Orienteringen på taken är OK, under förutsättning att du har en lutning som ligger mellan 25-65° från horisontalplanet. Till fyra personer räcker det med en bereradvolym på 250-300 liter och till denna volym passar det bra med 5-6 m² plana solfångare och något mindre om du väljer vakuumrörsolfångare. När du väljer fabrikat är det viktigaste att du kontrollerar att solfångarna är testade och godkända för det solvärmebidrag som länsstyrelsen administrerar. Det kan också vara bra att välja en leverantör som har återförsäljare i närheten där du bor. Materialkostnaden för beredare med solkretsens komponenter och solfångare bör ligga mellan 27 000 – 35 000 kr beroende på fabrikat och avstånd mellan solfångare och beredare. Till detta tillkommer monteringskostnad. Det finns som sagt bidrag att söka via länsstyrelsens bostadsenhet och du bör kunna få mellan 5 000 – 6 000 kr i bidrag. Lycka till med din solvärmeinvestering!

S:

Hej och tack för din solfråga! Det är inte helt enkelt att svara på din fråga med det underlag som du lämnat, men jag kan föra lite allmänna resonemang och som jag hoppas kan vägleda dig mot ett beslut. Till att börja med känns det minst sagt självklart att använda solvärme i Spanien och med det klimat som du anger. För att optimera investeringen gäller det att dimensionera rätt och utforma ett system som täcker de behov som ni har. Jag tror att man ska utgå ifrån ett system där solvärmen täcker 80-90 % av ert varmvattenbehov. Enklast verkar vara att bygga upp ett system från en ackumulatortank med inbyggd värmeväxlare för varmvatten och som utrustas med en el-patron. Förslagsvis kopplas sedan den befintliga pannan in mot ackumulatortanken och kan på så vis täcka upp när inte solvärmen räcker till. Det är som sagt viktigt att dimensionera rätt och jag vågar inte ange storlek på system då jag inte vet hur fördelningen är mellan varmvattenanvändning och värmebehov. Det är också viktigt att beakta att ett för stort solvärmesystem kommer att ha en överkapacitet så fort du inte har värmebehov vilket inte innebär att du inte kan använda systemet fullt ut. Priserna som du anger för solvärmen har jag svårt att värdera då jag inte vet solfångaraean. I Sverige ligger prisnivåerna mellan 6.000 – 8.000 kr / m² solfångare, färdig anläggning (inkl. ackumulatortank med el-patron och systemutrustning för solkretsen). Lycka till med solvärmen!

S:

Hej och tack för din fråga! Visst kan du använda solceller i ditt hus. Just lysdioder passar utmärkt, dvs. alla lågeffekta behov och speciellt de som används under sommarhalvåret klarar solcellerna utmärkt bra att driva. Att gå från detta till att driva värmepumpar och andra relativt högeffekta behov gör det betydligts svårare och framför allt kostar det en hel del. Om miljön är det centrala kan mycket väl solfångare för varmvattenberedning, en bra och genomtänkt huskonstruktion (med minimala värmeförluster), lägre temperatur inne och användning av förnybar energiteknik vara väl så bra investeringar. Är elen viktig tycker jag att man först och främst ska vara medveten hur elen används och att vara el-effektiv. Sedan kan man också investera i vindkraft och på så vis få koll på kostnaderna samtidigt som man får klimatneutral el. Det finns ett företag (EkoSol) i Västra Frölunda som utvecklat ett solelsystem för småhus där tanken är att man förser hela den söderorienterande takytan med solceller. Den ‘överproduktion’ av elektricitet man får sommartid matas ut på el-nätet för att sedan bytas tillbaka med det underskott man får vintertid. På så vis skulle ett hushåll i princip kunna bli självförsörjande. Det här dock inte så enkelt som det låter…det krävs ett avtal med el-leverantören som gör det möjligt att sälja och köpa tillbaka kWh. Vid sidan om detta krävs utrustning som binder en hel del kapital. Lycka till med solcellerna!

S:

Hej och tack för din solfråga! Som varm solvärmeförespråkare är jag kanske part i målet men självklart ska ni satsa vidare på solvärmen. Eftersom ni har alla komponenter i systemet borde investeringskostnaden kunna hållas nere. Finns det möjlighet att via hemförsäkringen få ersättning för den uppkomna skadan? Om ni investerar i nya solfångare är det viktigt att ni erhåller utförliga drift- och skötselanvisningar för solvärmen så att den här typen av skador kan undvikas i framtiden. Vad jag kan utläsa av frågan är det centrala i eran frågeställning om ni ska behålla solvärmen och pelletseldningen eller byta till värmepump. Ska ni behålla pelletseldningen finns goda skäl i att behålla solvärmen men om ni ska byta till värmepump är det inte lika självklart. Väljer ni värmepump måste ni fundera över hur det nya värmesystemet ska vara uppbyggt och som sagt solvärmen kanske inte blir lika självklar i det läget. Lycka till med!!

S:

Hej och tack för frågan! Din fråga är inte helt enkel att besvara men jag får försöka mig på några gissningar. En viktig anledning till att solenergin inte är mer utbredd i Sverige och många andra länder i världen är att kunskapsnivån kring tekniken generellt sett är ganska låg. Varken beställare (användarna), arkitekter, konsulter och installatörer har tillräcklig kunskap. Beställarna vet inte hur tekniken användas och hur och var man handlar upp solvärme och solel. Många rörinstallatörer har för lite kännedom om solvärme och har därför svårt att erbjuda och offerera anläggningar. Tillbaka i tiden har vi haft låga energipriser i Sverige som gjort det svårt för solenergin att konkurrera med andra alternativ. Jag tror att just kunskapsbrist och konkurrenskraft är huvudanledningarna till att tekniken inte är mer utbredd i länder som annars har väldigt goda förutsättningar för solenergi. Just nu håller emellertid situationen på att förändra sig. Energipriserna stiger kraftigt samtidigt som klimatsituationen diskuteras allt intensivare. Detta gör att allt fler blir nyfikan på solenergins möjligheter. Vid sidan om detta börjar staten agera med regelverk som stimulerar efterfrågan. I Sverige finns t ex bidrag för solvärme och i vissa länder finns det förordningar som säger att man inte får bygglov för nya hus om man inte investerar i solvärme.

S:

Hej och tack för din solfångarfråga! I mina ögon funderar du på en mycket bra värmelösning för ett fritidshus. Möjligen är jag lite tveksam till en vattenkyld braskamin. Kanske bättre att satsa på en vanlig braskamin som snabbt levererar ut värme i huset, vilket ger en extra komfort vintertid när ni anländer till ett kallt hus. Ackumulatortanken behöver inte ha så stor volym om nu inte braskaminen kräver det (kontrollera avgivande värmeeffekt och eldstadsvolym på braskaminen). Eftersom ni verkar ha gott om sommargäster är det inte fel att gå upp i ackumulatorvolym, säg mellan 500 – 750 liter. El-patronen måste dimensioneras för att klara husets effektbehov vintertid och där tror jag att det räcker med 6 kW effekt. Eftersom du skriver att ni har många sommargäster ökar varmvattenbehovet vilket gör motiverar en solfångararea kring 10-12 m² (något mindre om du väljer vakuumrörsolfångare). Eftersom du ska hålla en grundvärme vintertid kommer solvärmen bidra med en hel del kWh även för det ändamålet. Att uttala sig om el-användningen för att hålla vintervärmen är svårt då jag inte vet husets värmebehov och vilken inomhustemperatur som önskas samt vilken klimatzon som är aktuell. Välj gärna en reglercentral med rumstemperaturstyrning och när ni inte är i huset ska alla planlösningen hållas så öppen som möjligt. En mycket grov uppskattning är möjligen att el-patronen behöver ge runt 5 000 kWh för att hålla värmen vintertid.

S:

Hej och tack för din solfråga! Är värmepumpen inte förberedd för solvärme (fråga en auktoriserad återförsäljare) blir det komplicerat och svårart att ansluta solfångare. Möjligen kan man göra det via en separat ackumulatortank som används som varmvattenberedare i systemet eller som kopplas in före den befintliga beredaren. Lönsamheten kan diskuteras, det är inte enkelt för solvärmen att konkurrera med värmepumpens rörliga driftskostnad. Om man däremot köper en ny värmepump som är förberedd för solvärme kan mer kostnaden för solvärmen hållas nere och därmed ökar konkurrenssituationen. Hoppas du får varmt i din golvvärmeslinga med eller utan solvärme.

S:

Hej och tack för din fråga! Tekniskt sett är det nog möjligt att använda solkretsens glykolblandade vatten som köldbärare i luftvattenvärmepumpen, men jag tror det ät ytterst ovanligt. Förmodligen tappar värmepumpen verkningsgrad eftersom den kommer att arbeta mot en konstant kondenseringstemperatur och att man tappar några grader i värmeväxlingen. Men det är svårt att säga hur mycket verkningsgrad som verkligen går förlorad. Säkerställ att inkopplingen görs av en behörig och väl renommerad värmepumpstekniker som kan ta ansvar för funktion och säkerhet. Bästa hälsningar

S:

Hej och tack för din solfråga! En värmepumps rörliga driftskostnad är ungefär 1/3 av elpriset. Det innebär att om du betalar 1 kr för elen kostar värmen från värmepumpen ca 33 öre/kWh (kapitalkostnaden ejmedräknad). När solvärme kombineras med pelletseldning får man i princip en omvänd situation. Under låglasteldning (dvs under sommarhalvåret) har pelletsutrustningen lägst verkningsgrad (<50%). Betalar du 50 öre/kWh för pelletsen och får en verkningsgrad på 50% innebär det att den färdiga värmen kostar 1 kr/kWh (exkl. kapitalkostnader). Systemstekniskt är det generellt enklare att kombinera solvärme med en bränslepanna än en värmepump. Fördelen med kombinationen pellets och sol är att du minskar elberoendet och sannolikt får en säkrare värmekostnad (även om pelletspriserna har gått upp kraftigt under senare tid). Du får ställa elberoende mot bekvämlighet, miljöpåverkan mot driftskostnad och välja det som du tycker uppfyller din kravbild bäst. Lycka till i valet av värmesystem!

S:

Hej och tack för solfrågan! Ska du kombinera solvärme och pelletseldning tycker jag att det ska ske genom en gemensam ackumulatortank. Pelletspannan överför sin värme till ackumulatortanken på samma sätt som solfångarna gör. Från tanken hämtar du värme till huset och varmvatten. Genom ackumulatortanken får du ett flexibelt system som dessutom blir mindre sårbart. Solvärmen kommer att öka systemverkningsgraden och framför allt ersätta det vi kallar för låglasteldning, som varken är bra för miljön eller bränsleekonomin. Sol och pellets är ett bra val, lycka till!

S:

Hej och tack för din fråga ! Vad som är bäst val beror självklart på vilka indata som gäller. Du kan säkert hitta såväl plana solfångare som vakuumrör som har tillförlitliga och kostnadseffektiva konstruktioner. Förslagsvis jämföra du utbytet (se www.sp.se) med investeringskostnaden (gärna det kompletta priset, dvs. med värmelager, fastsättning på tak och dragning av rörledning som monteringsarbetet) för att kunna värdera de olika fabrikaten. Genom att dividera investeringskostnaden med solfångarens värmeproduktion (kr/årlig kWh) får du ett bra och jämförbart riktvärde. Jag vill också rekommendera dig att investera i provad teknik, allt annat är en stor chansning. Både vakuumrör och plana solfångare är känd teknik och något som vi arbetat med under lång tid, faktiskt ända sedan slutet på 1970-talet. Håller du dig till provade solfångare är det en form av kvalitetsgaranti och sedan är det bara att ta in anbud och jämföra priserna. Sedan finns klart andra saker som väger tungt i urvalsprocessen, t ex om det finns lokal förankring i form av återförsäljare eller att du söker ett visst mått på solfångaren. Lycka till med solvärmen!

S:

Hej och tack för din solfråga! Den optimala lutningen för en solfångare är 10° lägre lutning än den breddgrad som är aktuell. Jag ser emellertid detta som akademiskt då skillnaden från sämsta till bästa läge inom spannet 25 – 65 ° lutning i riktningsvariation mellan sydväst till sydost är mindre än 10 %. Om roddklubben huvudsakligen används sommartid kan jag mycket väl tänka mig en lutning på 20 ° (även om det är i minsta laget) eftersom jag antar att verksamheten huvudsakligen bedrivs sommartid (då solens bana är högre på himlen). I Solvärmeboken finns en tabell som du efterfrågar, boken finns att låna på biblioteket eller kan du beställa den via www.drivkraft.nu eller ICA bokförlag. Vilken lycka att roddarna snart kan duscha i solvärmt vatten!

S:

Hej! Ingenting är omöjligt men det är inte enkelt att ersätta en reaktor i Barsebäcks Kärnkraftsverks storlek med solfångare eller solceller. Jag har för mig att en reaktor i Barsebäck genererar ca 3,5 TWh (tre och en halv miljard kilowattimmar) per år. En solfångare omvandlar ungefär 450 kWh per m² och år och en solcell ca 150 kWh per m² och år, det blir en hel del solfångare om man ska klara av att ersätta denna stora energimängd. Om jag inte räknar helt fel skulle det krävas en area motsvarande 5 x 5 km, det vill säga 25 000 000 m² solcellsarea för att ersätta motsvarande el-mängd som en reaktor av Barsebäcks storlek omvandlar per år. Solenergi är väl egentligen inte en optimal ersättare till just kärnkraftsel om man ser det i ett större sammanhang men det är fullt möjligt att solelen kommer att få en viktig betydelse i vår framtida elförsörjning Bästa solhälsningar

S:

Hej och tack för din fråga! Gäller det att enbart bereda varmvatten går det att kombinera en solvärmeanläggning och el-patron i en ordinär varmvattenberedare. Solfångarna kommer att klara ungefär halva familjens årliga varmvattenbehov och resten av tiden värmer en el-patron vattnet. Vill du tänka på miljön kan man köpa Bra Miljömärkt el eller köpa vindkraftsandelar. På så vis kan du kombinera en bra funktion med ett miljöansvarstagande. Gäller det att även klara av värmeförsörjningen blir det lite mer komplicerat och valet kan stå mellan pellets, frånluftsvärmepump och fjärrvärme. Solvärmen kan fortfarande vara intressant för varmvattenberedningen men det gäller att göra systemutformningen på rätt sätt och se att ekonomin blir försvarbar. Lycka till med det nya huset!

S:

Hej! Har du en kombipanna måste du föst investera i en ackumulatortank med värmeväxlare för solvärmen (om det inte redan finns en sådan). Ackumulatorvolymen ska troligen vara kring 500 liter, det beror lite på vad du har för effektavgivning och eldstadsvolym på pannan. Det är viktigt att ackumulatorvolymen blir rätt (både funktionellt och säkerhetsmässigt) och anpassad till den värmeutrustning du har. En traditionell vedpanna kräver till exempel en betydligt större ackumulatorvolym beroende på dess effektavgivning och eldstadsvolym. Till en ackumulatorvolym på 500 liter bör du ha 10-12 m² solfångare. Funkishus brukar ha relativt flack taklutning vilket kan vara till nackdel för solfångarna. Man brukar sträva efter en lutning på minst 25 grader från horisontalplanet. Har du en flackare taklutning bör solfångarna lutas upp med stativ eller liknande. Av de skälet kanske en placering på garagetaket kan vara att föredra men samtidigt finns det fördelar att ha så kort rördragnignslängd som möjligt mellan solfångare och värmelagret (av kostnadsskäl men också för att värmeförlusterna minskar). För att få korrekta råd och en solvärmeanläggning anpassad efter dina förutsättningar hade jag i fösta hand kontaktat en rörinstallatör på orten. Du kan också via leverantörer för få in förslag på lämpliga system och kostnadsförslag. Du kan också få goda råd av kommens energirådgivare eller besök www.solklart-solvarme.nu. Lycka till med dina fortsatta solvärmefunderingar!

S:

Hej och tack för golvvärmefrågan! Byggnadstekniskt verkar det enklast att utgå ifrån det befintliga betonggolvet och lägga golvvärmeslingorna i ett nytt ’övergolv’. Av just isoleringsskäl bör man inte bila ner golvvärme i betonggolvet då detta aldrig är tillräckligt isolerat. Det är oerhört viktigt att man isolerar tillräckligt väl när man ska applicera golvvärme i befintliga golvkonstruktioner. Dessvärre slarvas det ofta med isoleringen vilket får till följd att golvvärmen förvisso blir en komforthöjare men också en stor energislukare. Var därför riktigt noggrann och isolera väl. Ta råd från leverantörer och kommunens energirådgivare innan du sätter igång med arbetet

S:

Hej och tack för Din solfråga! Ni har givit mycket information i frågan men inte varit riktigt tydliga på en punkt, vilken typ av värmeåtervinning har ni på frånluften. Är återvinningen en luft/luft-värmeväxlare så har ni en separat varmvattenberedare som man möjligen kan ansluta solfångare till med hjälp av en extern plattvärmeväxlare. Är er befintliga beredare till åren kommen kan det vara bättre att investera i en ny varmvattenberedare som är förberedd för solvärme. Sker värmeåtervinningen med en frånluftsvärmepump är förutsättningen en helt annan. Förmodligen måste en helt ny varmvattenberedare/ackumulatortank installeras före värmepumpen vilket försämrar lönsamheten. Färdiga inkoplingsscheman för detta finns hos solvärmeleverantörerna, fråga råd och begär priser. Det förefaller som om en separat varmvattenberedare förberedd för solvärme blir det enklaste och bästa alternativet i ert fall. Det finns kompletta, standardiserade tappvarmvattensystem med solvärme som ger bra lönsamhet. Det gäller att passa på när man ändå ska byta utrustning, eftersom merkostnaden då blir lägst och att man samtidigt kan optimera de tekniska förutsättningarna.

S:

Hej och tack för alla frågor, här lite korta svar. Att tilläggisolera innebär att man minskar värmeförlusterna och därmed sänks uppvärmningskostnaderna oavsett vad man har för värmeutrustning. Därmed kan man säga att just tilläggsisolering alltid är bra att göra, speciellt om den ’köpta’ värmen kostar mycket. Att vädra innebär att man för ut värme som måste ersättas. Det gäller därför att vädra rätt; med tvärdrag, intensivt och kort. I annat fall kyler man ner rummets väggar och möblemang vilket kräver ännu mer värmetillförsel för att kompensera den utvädrade, varma luften. Din fråga angående värmebesparing är lite utmanande och din fundering är i princip rätt. Utomhusgivare har ingen aning om vad som händer inne. Om inte inställningen ändras och/eller bra termostatventiler används så blir resultatet som du antar begränsad. Golvvärme brukar ha bra termostater vilket bidrar till en besparing. Det brukar gå att komplettera med en ”bromsande” rumsgivare (som enbart sänker framledningstemperaturen) vilket kan vara en fördel. I nya system finns även reglerande rumsgivare men det kräver en helt ny reglercentral. Rumstemperaturen i suterränghusen är mer besynnerligt eftersom bristen inträffar på vintern, hade det varit på sommaren hade förklaringen varit enkel. Sannolikt spelar inte valet av värmeproduktionssystem någon roll men man skulle ha tagit hänsyn till värmeförluster när systemet projekterades, men det är inte troligt att så har skett. Mitt tips är att kontrollera termostaterna, ”står de på rätt temperaturnivå” och vattenflödet ”har de samma temperatursänkning uppifrån och ner som de andra elementen”. Om det inte är fel på termostatventilerna måste flödet genom elementen öka eller får du komplettera med ytterligare radiatorer.

S:

Hej och tack för din solfråga! Eftersom Du redan har ackumulatortankar har du ett bra utgångsläge för solvärme, en del av systemet finns ju redan på plats. När man dimensionerar solvärmesystemet tittar man i första hand på de behov som finns sommartid. Storleken på huset har därför en underordnad betydelse när man dimensionerar ett solvärmesystem. Den befintliga ackumulatorvolymen ger också en vägledning hur många m² solfångare som behövs. Om man utgår ifrån att ni har ett ordinärt varmvattenbehov och inga större värmebehov under sommartid (t ex behov av att värma eller hålla en källare fuktfri eller värma upp en utomhusbassäng) borde 10-12 m² solfångare passa bra till det befintliga systemet. Materialkostnaden för solfångare, rörledning och drivutrustning (styrenhet, cirkulationspump, expansionskärl etc.) borde ligga runt 25.000 – 30.000:- Till detta behöver Du en växlingsenhet för att växla in solkretsen mot ackumulatortanken. Det enklaste är att köpa en plattvärmeväxlare och en cirkulationspump för 2.500 – 3.000:- Till dessa priser tillkommer installationskostnaden. Lycka till med solvärmen!

S:

Hej och tack för frågan! Till att börja med kan man konstatera att den vattenburna golvvärmen kräver en större bygghöjd (skulle tippa på drygt dubbel så hög bygghöjd) än den direktverkande el-golvvärmen. Det finns specialkonstruerade vattenburna slingor för befintliga hus som har en rördimension på ca 12 mm. Man ska också komma ihåg att golvvärme som monteras i befintliga hus, oavsett system, generellt drar med energi än vad ett radiatorsystem som en följd av att golvet är sämre isolerat och inte är konstruerat för ett golvvärmesystem. Det är mycket enklare med el-golvvärme men ger en klar begränsning i val av uppvärmningssätt. Man binder sig och det är bara el som gäller. Den vattenburna golvvärmen kan däremot få sin värmeförsörjning från en värmepump, någon form av eldstad eller till och med under vissa delar av året från solvärme. Det innebär att du som konsument inte binder upp dig utan får möjlighet att välja eller kombinera olika energislag. Naturligtvis måste man noggrant undersöka försättningarna för de olika alternativen. Det kan vara bygghöjd, investeringskostnader och inte minst viktigt driftkostnaderna. Det är också precis som Du påpekar väsentligt att man säkerställer så att pannan klarar att driva golvvärmesystemet. Generellt är det aldrig några problem men det är nödvändigt att säkerställa med en fackman som kan ta del av förutsättningarna. För en god och säker funktion krävs en avancerad och anpassad reglerutrustning för golvvärmen, något som leverantörerna bistår med. Lycka till med golvvärmen!

S:

Hej och tack för din solfråga! Alla solfångare som testats av SP – Sveriges Provnings- och forskningsinstitut och klarat inledande tester för P-märkning eller erhållit P-märkning har en tillförlitlig kvalité, oavsett material och konstruktion. Solfångare som inte fått detta kvalitetsmärke (eller motsvarande) är däremot lite mer tveksamt. Solfångare som genomgår SPs eller motsvarande tester har en dokumenterad kvalité och prestanda. Det finns både plastsolfångare och solfångare tillverkade av koppar/aluminium som varit i drift sedan slutet på 1970-talet i Sverige. Genom att studera SPs provningslistor kan du se utbytet per m² solfångare som sedan kan ställas i relation till dess pris. Det tycker jag är en viktigare jämförelse än att spekulera i olika materials åldersbeständighet. Jag har full förtroende för SP materialtester och accelererande stagnationsprover (ålderstester) och de solfångare som klarat deras tester måste vi tro har en acceptabel livslängd. Lycka till med solvärmen! Lars Andrén

S:

Hej och tack för din solvärmefråga! Solvärmen producerar i första hand varmvatten. Har man ett vattenburet värmesystem kan man få ett tillskott för uppvärmningen under vår och höst. Men som sagt i ert fall (som har direktverkande elvärme) är det varmvattenbehovet som solvärmen kan utnyttjas till. Varmvattenförbrukningen är inte att förakta, solvärmen ger ett värdefullt tillskott även i den här typen av system. En ordinär solvärmeanläggning för tappvarmvattenproduktion behöver inte vara mycket större än 5-6 m² solfångare. Besparing kan uppskattas till 1500 -3000 kWh per år, beroende på hur många ni är i hushållet och hur gammal varmvattenberedaren är. Har man en gammal varmvattenberedare med stora värmeförluster blir besparingen större medan den blir mindre om du har en ny, välisolerad beredare. Det har nyligen genomförts en tekniktävling där tillverkarna har tagit fram kostnadseffektiva solvärmesystem för varmvattenberedning. Tävlingen är genomförd och jag tror det finns information att hämta via http//:solupphandling.bfr.se, eller så får du fråga kommunens energirådgivare. Det finns många duktiga leverantörer och installatörer av solvärmesystem. Besök www.solklart-solvarme.nu så kommer du i kontakt med några av landets ledande tillverkare. Lycka till! Lars Andrén

Bland uppdragsgivarna

  • Statens Energimyndighet
  • Stockholm Stad
  • HSB
  • Energikontor Sydost
  • NENET
  • Fortum
  • Halmstad Högskola
  • Solar Region Skåne
  • Riksbyggen
  • Skarland Press (Norge)
  • Hållbar Utveckling Väst
  • Studieförbundet Vuxenskolan
  • Sveriges Tekniska Forsknings- institut
  • TermoTech
  • easyFairs
  • Sveriges Exportråd
  • Sparbanken Vänersborg
  • Handelsbanken Falkenberg
  • Göteborgs Stad
  • Svenska Solenergiföreningen
  • SERO
  • Sveriges Kommuner och Landsting
  • Varbergs Sparbank
  • Slussen.Biz
  • BAXI
  • L.E.B. Consult
  • SWECO
  • Södertörns Fjärrvärme
  • Svenska Kyrkan