Lars Andrén
070 - 53 585 80
info@drivkraft.nu

Värmepumpar

S:

Hej! Det var en väldigt liten byggnad och gäller det enbart ett rum skulle jag nog rekommendera en el-radiator (vilket nästan är som att svära i kyrkan) och komplettera med en braskamin eller en liten pelletskamin. En pelletskamin kan vara att föredra då en sådan kan arbeta med litet effekttillskott och dessutom är den termostatstyrd. Värmebehovet är relativt litet vilket inte medger allt för omfattande investeringar. Använder du en lokaleldstad frekvent kommer sannolikt elkostnaden att hållas nere. Vill du inte elda kan möjligen en luft/luft-värmepump vara ett alternativ men den räcker inte under den kallaste tiden på året. En stor del av året har du inget värmebehov och i ett sådant litet rum kommer en hel del spillvärme till nytta, som du själv avger och från belysning, stearinljus och diverse maskinell utrustning.

S:

Hej ! Svårt att råda och det finns egentligen inget entydigt svar. För det första beror det lite på var huset finns i Sverige…ju längre norrut desto mer talar det för en braskamin. Står bekvämlighet högt på prioriteringslistan är luft-luft värmepumpen ett bra alternativ då er egen insats begränsas till att mer eller mindre betala el-räkningen. Planlösningen har också en viss betydelse för ert val. Luft-luft värmepumpen kan tillföra 6.000 – 7.000 kWh per säsong medan braskaminen kan bidra med betydligt mer om tid och engagemang finns för bränslehanteringen och eldningen. Jag tycker det kan finnas ett visst mervärde i att braskaminen kan ses som en möbel och att den också fyller en viss beredskapsfunktion då den är oberoende av el. Du kan också överväga att investera i en pelletskamin som dels är mer självgående och bekväm men å andra sidan kostar pelletsen mer än veden till braskaminen. Lycka till med er nya bostad ! MVH

S:

Hej och tack för din källarfåga! Eldstäder är alltid trevliga och har du tillgång till egen eller billig ved är det ett jättebra alternativ. Eftersom du tycks ha begränsat med värmebehov i källaren kanske eldstaden är en bra lösning, när det väl blir kallt och uppstår värmebehov eldar du. En större del av året tycks du inte ha något värmebehov och då blir eldstaden en vacker möbel. Luft-luft värmepumpen måste ju ha ett antal drifttimmar för att tjäna in sin investering och har du så lite värmebehov som du beskriver kanske den aldrig kan räkna hem sig. Å andra sidan behöver du inte arbeta så mycket för den värmen som värmepumpen tillför. Räkna noga på investeringen och besparingspotentialen och överväg också trivselfaktorn. Lycka till!

S:

Hej och tack för alla frågor! Luft/vattenvärmepumpen kommer att klara hela ditt värme- och varmvattenbehov men inte som värmepump hela året. Under den tid då du har som mest värmebehov (de kallaste dagarna på året) fungerar inte värmepumpen så bra utan då är det en el-patron som står för värmeförsörjningen vilket ökar el-användningen. Vad gäller tester har jag ingen riktig bra information. Jag skulle råda dig att kontakta SVEP (Svenska värmepumpsföreningen) som säkert har värdefulla tips och möjligen också tester att delge dig. Om ni plockar bort eldningen i källaren försvinner ett ganska stort värmetillskott som måste kompenseras. Enklast är att installera några vattenburna radiatorer som kompensation för den värmeförlust som inte längre kan tillgodoräknas från pannan. Du ska också vara observant på om du har självdragsventilation att den kommer fungera sämre utan ”värme” i skorstenen. När eldningen upphör värms inte murstocken och ventilationsflödet blir därmed lägre vilket kan försämra inomhusklimatet. Räkna på båda alternativen och jämför kalkylerna, garantivillkor och om det finns några praktiska hinder eller fördelar för något av alternativen. Lycka till!

S:

Hej och tack för frågan! Står valet mellan olika typer av värmepumpar tror jag att du resonerar helt rätt. En luft/vatten värmepump har betydligt lägre investeringskostnad men också en sämre täckningsgrad, vilket i ditt fall har mindre betydelse eftersom braskaminen kan stötta upp under den kallaste tiden på året. Och detta är viktigt då den delen av elkostnaden sannolikt kommer att bli den dyraste framöver. Ligger huset i södra delarna av Sverige (med högre medeltemperatur) talar det också för en luft/vatten värmepump. Du har en energianvändning som har god besparingspotential för en värmepump vilket gör att jag bedömer att lönsamheten kan bli bra om du gör rätt investering. Tänk på att du får uteblivna temperaturförluster där pannan stått vilket måste kompenseras med några radiatorer. Är det ett ”självdragshus” kan ventilationen påverkas när murstocken inte längre hålls varm av eldningen, vilket också kan kräva extra ordinära åtgärder. Det finns naturligtvis fler varianter för dig att undersöka t ex att konvertera pannan med en pelletsbrännare. Pelletseldning kan också ge bra ekonomi i ditt fall. Med att välja pelletseldning bibehåller du värmetillförseln i källarplanet (pannrummet) samtidigt som du inte äventyrar ventilationsfunktionen, dessutom gör du en insats för miljön. Lycka till med ditt nya värmesystem vad nu än väljer!

S:

Hej och tack för din värmepumpsfråga! Vad jag kan förstå är det inte normalt att fylla på brinelösning (värmebärare) i den omfattning som du anger. Det troliga är att du har en koppling som läcker någonstans i kretsen eller ett litet läckage på rörsystemet. För att åtgärda måsta man sannolikt provtrycka rörkretsen och se hur trycket förändras. Har man tur kan läckaget finnas i någon koppling vid själva värmepumpen. Under alla förhållanden bör du omgående kontakta installatören av värmepumpen och låta denna se över installationen och söka rätt på läckaget. Hoppas det ordnar sig!

S:

Hej och tack för din intressanta och komplicerade fråga! För att reda ut begreppen tog jag hjälp av SVEPs (Svenska Värmepumpföreningen) VD Martin Forsén. Till att börja med väljer värmepumptillverkaren köldmedium efter en rad olika kriterier och tillämpningar. Det man huvudsakligen utgår ifrån är de termodynamiska egenskaperna, tillgänglighet, miljöpåverkan och naturligtvis materialkompabilitet. En annan viktig egenskap är köldmediets volymitet vid förångningstrycket. Volymiteten för R-134a är väsentligt högre än för R-407c vilket gör att en värmepump med R-134a kräver en större kompressor för att utvinna samma värmeeffekt som en värmepump med R-407c. Valet av köldmedium påverkar även de övriga komponentvalen. Det man med säkerhet kan konstatera att en välkonstruerad värmepump med R-134a kan producera högre temperaturer än motsvarande med köldmediet R-407c, samtidigt som man ska hålla i minnet att värmefaktorn blir lägre ju högre kondensering man har. Men man kan inte generellt säga att en värmepump med ett visst köldmedium får längre livslängd. Jag hoppas ovanstående ger lite förtydligande till din komplicerade fråga och vill du veta mer rekommenderar jag dig att kontakta branschorganisationerna och/eller värmepumpstillverkarna. Mvh Lars Andrén

S:

Hej och tack för dina värmepumpsfrågor! Spontant tycker jag den angivna energianvändningen på 15000 kWh för ert hus ligger lite i överkant, men det beror på hur mycket hushållsel som ingår. Med den andelen köpt energi som du anger och framför allt om värmepumpen inte är förberedd för solvärme är det svårt att förespråka en solvärmeinvestering. Med det underlag du givit är det sannolikt svårt att tekniskt ansluta solvärmen och därmed blir investeringen svår att räkna hem. När det gäller vibrationerna från värmepumpen förefaller de orimligt höga och oacceptabla, inte minst oljudet ni får genomlida i sovrummet. Jag kan inte svara på om detta är ett generellt problem för det fabrikat du anger eller om det beror på brister i samband med installationen. Definitivt tycker jag du ska kräva åtgärder och be leverantör och installatör se vad som kan göras för att få ner missljudet. Lycka till!

S:

Hej och tack för frågan! Jag hade definitivt satsat vidare på kökspannan. När vi köpte vårt hus var en av våra fösta investeringar just en kökspanna och det har vi inte ångrat en sekund. Jag har ingen detaljkunskap kring den kökspannan du anger, det intressanta är dock hur stor effektavgivning det är i vattenkretsen och hur stor eldstadsvolymen är. Genom denna information kan man få fram vilken ackumulatorvolym som är lämplig. Troligtvis räcker det med en volym som ligger mellan 500 – 750 liter, men som sagt ta reda på förutsättningarna så att det blir rätt! En ackumulatortank med den volymen tar ett begränsat utrymme i anspråk och jag är övertygad att ni med lite fantasi kan hitta den golvytan i huset. Genom en ackumulatortank får ni alla möjligheter att skapa ett flexibelt och intressant värmesystem som kan möta framtidens krav. Dessutom kan varmvattenberedningen med fördel integreras i tanken. En ackumulatortank ger i första hand möjlighet att utnyttja kökspannan bättre. Ni kan sedan komplettera med solfångare men även andra värmekällor om så önskas. Med de förutsättningar Du beskriver ser jag det naturligt att utgå ifrån den värmeutrustning som redan finns och inte göra allt för kostsamma nyinvesteringar. En komplett ackumulatortank med installation kostar mellan 20.000 – 25.000:- och för nyinstallation av radiatorer kan man uppskatta kostnaden till 5.000:- per styck, inklusive rördragning. Fråga flera installatörer om råd och priser för att kunna jämföra lite olika alternativ. Bolla gärna deras förslag med kommunens energirådgivare som säkert kan ge värdefulla tips och råd. Och som sagt vi har haft solvärme och kökspanna i kombination i över 10 år och är väldigt nöjda med det. Det bästa med vårt värmesystem är att vi verkligen kan påverka uppvärmningskostnaderna. År då vi eldar flitigt blir kostnaderna för uppvärmningen väldigt låga! Lycka till!

S:

Hej och tack för frågan! Det finns ett fåtal fabrikanter som erbjuder kombinationen sol och värmepump. Anledningen till det begränsade utbudet är att man generellt har svårt att räkna hem investeringen. Det som krävs är först och främst en relativt avancerad och pålitlig reglerutrustning. Värmepumpen är känslig för höga arbetstemperaturer, både för sin egen interna funktion men även för de temperaturer som ska matas ner i borrhålet. Slangarna som används är inte byggda för att klara de höga temperaturer som solfångarna kan leverera. Det andra som måste säkerställas är de geologiska förutsättningarna. Har man rikligt grundvattenflöde (vilket man bör ha) kommer värmen som transporteras ner i hålet att föras vidare och inte komma värmepumpen till godo. Har man det motsatta, d v s inga grundvattenströmmar, borde man nog aldrig satsat på värmepumpen i första skedet… Med andra ord finns det en rad riskmoment i att kombinera solvärme och värmepump. Riskerna ligger både på det tekniska och ekonomiska planet så det gäller att tänka sig för både en och två gånger. Trots detta är jag övertygad om att vi kommer få se kombinationen i framtiden. När väl de större värmepumpsfabrikanterna känner sig övertygade kommer den här typen av systemkombinationer att bli efterfrågade. För att kringgå några av de tekniska svårigheterna kan fabrikanterna förenkla systemen och nöja sig med att låta solvärmen ersätta drifttid. I den systemkombinationen ansluts solvärmen till en ackumulatortank som även värmepumpen arbetar mot. Solvärmens primära funktion blir att ersätta drifttiden för värmepumpen och på så sätt kan borrhålet eller markslingan återhämta sig. Men som sagt vi kan nog vänta oss en rad olika utvecklingsområden inom den här typen av systemkombinationer. Soliga hälsningar

S:

Hej och tack för frågan och Din uppskattning av Värmeboken! Visst kan man reagera över värmepumparnas framfart och det är viktigt att man betraktar förutsättningarna med största möjliga objektivitet och det kanske inte är så lätt alla gånger. Precis som Du anger i frågan blir det naturligtvis bäst lönsamhet ju mer värmeanvändning som råder, det vill säga möjligheten till lönsamhet blir självklart bättre i större hus. I och med att kapitalbindningen är omfattande måste man helt enkelt ha en potential att kunna spara in investeringen. Jag är övertygad om att tekniken är bra och pålitlig idag. Dagens moderna värmepumpar har bra driftsäkerhet. Idag optimerar man också värmepumpens storlek efter användningsområde. Detta är ju också en balansgång. Väljer man en mindre värmepump med lägre investeringskostnad sjunker täckningsgraden och behovet av tillsatsvärme ökar under höglasttid, det vill säga under den strängaste vinterkylan, en tidpunkt då vi normalt sett har elbrist i Sverige och därför höga dagspriser. Jag träffade till exempel en säljare av lokaleldstäder alldeles nyligen och han berättade att försäljningen hade aldrig varit högre än nu. Jag vet inte om det är sant men han sa det berodde på att man i stor utsträckning fick komplettera hus som nyligen hade installerat värmepump för att täcka upp de kallaste dagarna på året. Det är just detta som är en problematik man ska uppmärksamma. Det gäller att ha klart för sig hur man ska trygga värmeförsörjningen under de kallaste dagarna på året, antingen kan man välja värmepumpens egen el-patron eller välja någon tillsatsvärme från en braskamin eller pelletskamin. Något annat man måste vara observant på vid val av värmepump är att man kan gå från en så kallad varm värmekälla till en kall, en situation som uppstår om man t ex byter en oljepanna mot en värmepump. Värmepumpen ger inte samma värmetillskott i pannrummet och till skorstenen som oljepannan vilket påverkar husets allmänna värmebalans och i de fall det gäller självdragshus även dess ventilation. Här gäller det att tänka till och förutse de problem som kan uppstå. I vissa fall måste man kompensera uteblivna värmeförluster från oljepannan med en radiator eller liknande. På samma sätt är man tvungen att säkerställa självdragsventilationen som kan påverkas genom att de termiska försättningarna ändras i huset. Dessvärre kan man konstatera att det nästan gått mode i värmepumpen. Ett mode som kan föra med sig att det inte alla gånger blir optimala systemlösningar, varken tekniskt eller ekonomiskt. Därför är det viktigt att som konsument vara kritisk och ifrågasättande. Är det verkligen en optimal lösning man fått sig offererad, kan man vara säker på den besparing och den lönsamhet som utlovas? Ett sätt att kontroller detta är att låta flera leverantörer/installatörer räkna mot varandra. En annan god kunskapskälla är kommunens energirådgivare, som kan ge råd och värdefull hjälp. Generellt tror jag inte man ska vara allt för kritisk mot värmepumparna. Det hade inte sålts 38.000 enheter år 2002 om tekniken hade varit bristfällig eller inte motsvarat kundernas förväntningar. Det viktiga för konsumenten är naturligtvis hur konkurrenskraftig värmepumpen är mot alternativkostnaden. Ska man konkurrera ut olja eller el (och då framför allt i större hus) blir lönsamheten i del flesta fall acceptabel men det är klart mycket svårare att räkna hem en värmepump mot pellets- eller vedeldning. Vid sidan om detta bör man också lägga in miljöaspekten som varierar med vilken sorts bränsle värmepumpen kommer att ersätta. Med soliga hälsningar Lars Andrén

S:

Hej och tack för frågan! Bergvärme är populärt idag och många väljer det uppvärmningsalternativet. Din energianvändning är i den omfattningen att Du säkert kan räkna hem en värmepumpsinvestering i jämförelse med det system Du har idag. Men var observant och kritisk i Ditt räknande så att Du inte ’överinvesterar’. Ackumulatortanken kan användas till andra energislag om så önskas. Har Du tid och möjlighet att hantera vedeldning (t ex en ’riktig’ vedpanna) kan det vara ett alternativ eftersom Du redan har ackumulatortank (se bara till att den är dimensionerad för den panna Du väljer!). Förutom traditionella vedpannor finns det kökspannor som är trevliga. Normalt kräver kökspannorna inte så stor ackumulatorvolym som Du har men jag tror det finns något fabrikat som skulle kunna fungera bra tillsammans med en ackumulatorvolym på 1800 liter. Ett annat alternativ är pelletseldning som kräver betydligt mindre hantering än vedeldning men som inte kan dra någon nämnvärd nytta av den stora ackumulatorvolym Du har. Till ackumulatortanken kan Du också ansluta solvärme, även om volymen på tanken är i största laget för just solvärme. Undersök vad Du har för anslutningsmöjligheter till ackumulatortanken. För att den ska kunna användas optimalt krävs att den är bra isolerad, det vill säga att Du har relativt små värmeförluster. Kapitalbindande investeringar får naturligtvis en fördel i och med att Du inte behöver låna pengar (dvs kalkylera med låneränta). Detta gynnar såväl värmepumpsalternativet som solvärmen. Lycka till!

S:

Hej och tack för frågan! Frågan är egentligen omöjlig att svara på eftersom jag inte vet vilka alternativ som bergvärmeanläggningen skall ställas mot. Även om du hade angett andra valmöjligheter så måste man också göra en gissning om de framtida driftskostnaderna för de alternativ som står till buds. Står valet mellan bergvärmepump och frånluftsvärmepump så kommer ett stigande elpris att gynna en bergvärmeanläggning förutsatt att det inte finns någon annan värmekälla att använda när det är som kallast ute. Är alternativet en pellets- och solanläggning är kostnaderna på el och pellets om 5 till 10 år utslagsgivande och vad som blir mest lönsamt under kalkyltiden. Förnybara värmekällor som pellets, ved och solvärme är ofta de mest miljöriktiga och framför allt CO2 neutrala. Biobränsle och solvärme påverkar inte den så kallade växthuseffekt vilket jag tycker man ska ha med bland sina urvalskriterier. I just ditt fall måste man också beakta att det nya huset förmodligen redan har en bra värmeanläggning vilket ökar merkostnaden (marginalkostnaden) för investeringen. Däremot i ett äldre hus som har högt värmebehov och där det också kan finns särskilda skäl till att byta värmeutrustningen kan värmepumpen (och andra värmealternativ) vara väl så bra, oavsett om man är miljövän eller inte. Lycka till i det nya huset!

S:

Hej och tack för frågan! Bergvärme är populärt idag och många väljer det uppvärmningsalternativet. Din energianvändning är i den omfattningen att Du säkert kan räkna hem en värmepumpsinvestering i jämförelse med det system Du har idag. Men var observant och kritisk i Ditt räknande så att Du inte ’överinvesterar’. Ackumulatortanken kan användas till andra energislag om så önskas. Har Du tid och möjlighet att hantera vedeldning (t ex en ’riktig’ vedpanna) kan det vara ett alternativ eftersom Du redan har ackumulatortank (se bara till att den är dimensionerad för den panna Du väljer!). Förutom traditionella vedpannor finns det kökspannor som är trevliga. Normalt kräver kökspannorna inte så stor ackumulatorvolym som Du har men jag tror det finns något fabrikat som skulle kunna fungera bra tillsammans med en ackumulatorvolym på 1800 liter. Ett annat alternativ är pelletseldning som kräver betydligt mindre hantering än vedeldning men som inte kan dra någon nämnvärd nytta av den stora ackumulatorvolym Du har. Till ackumulatortanken kan Du också ansluta solvärme, även om volymen på tanken är i största laget för just solvärme. Undersök vad Du har för anslutningsmöjligheter till ackumulatortanken. För att den ska kunna användas optimalt krävs att den är bra isolerad, det vill säga att Du har relativt små värmeförluster. Kapitalbindande investeringar får naturligtvis en fördel i och med att Du inte behöver låna pengar (dvs kalkylera med låneränta). Detta gynnar såväl värmepumpsalternativet som solvärmen. Lycka till!

S:

Hej och tack för frågan! Frågan är egentligen omöjlig att svara på eftersom jag inte vet vilka alternativ som bergvärmeanläggningen skall ställas mot. Även om du hade angett andra valmöjligheter så måste man också göra en gissning om de framtida driftskostnaderna för de alternativ som står till buds. Står valet mellan bergvärmepump och frånluftsvärmepump så kommer ett stigande elpris att gynna en bergvärmeanläggning förutsatt att det inte finns någon annan värmekälla att använda när det är som kallast ute. Är alternativet en pellets- och solanläggning är kostnaderna på el och pellets om 5 till 10 år utslagsgivande och vad som blir mest lönsamt under kalkyltiden. Förnybara värmekällor som pellets, ved och solvärme är ofta de mest miljöriktiga och framför allt CO2 neutrala. Biobränsle och solvärme påverkar inte den så kallade växthuseffekt vilket jag tycker man ska ha med bland sina urvalskriterier. I just ditt fall måste man också beakta att det nya huset förmodligen redan har en bra värmeanläggning vilket ökar merkostnaden (marginalkostnaden) för investeringen. Däremot i ett äldre hus som har högt värmebehov och där det också kan finns särskilda skäl till att byta värmeutrustningen kan värmepumpen (och andra värmealternativ) vara väl så bra, oavsett om man är miljövän eller inte. Lycka till i det nya huset!

S:

Hej och tack för dina frågor kring fjärrvärme och värmepumpar! Med en oljeförbrukning runt 3,5 m³ per år finns det all anledning att fundera över nyinvesteringar. Båda de alternativ du nämner tycker jag låter intressanta. Det är inte så lätt att ge ett bestämt råd. Precis som du beskriver har det ena alternativet lite lägre investeringskostnad men högre driftkostand och vice versa. Både värmepumpen och fjärrvärmen är bekväma uppvärmningsalternativ. I stort sett sköter de sig själva och din egen insats är mycket liten. Sedan tycker jag att du genom att byta ut en äldre oljepanna gör en insats för miljön, oavsett om du väljer värmepump eller fjärrvärme (även om en del har synpunkter kring hur miljövänlig eltillförseln till en värmepump är). Du frågar hur länge en värmepump håller. Den frågan är tyvärr omöjlig att svara på. Man kan dock konstatera att värmepumparna är bra idag och har en lång hållbarhet, speciellt gäller detta jord- och bergvärmepumpar. Jag är osäker på om det finns några vetenskapliga undersökningar som kan ge dig ett mer exakt svar på frågan. Vill du ha ett bättre och utförligare svar tycker jag att du ska vända dig till någon av de branschföreningar som finns, antingen SVEP (Sveriges Värmepumpsförening) eller VET-gruppen (Värme- och energitekniska föreningen). Vill du ha mer råd och tips kring fjärrvärmen kan man antingen vända sig till ortens fjärrvärmebolag eller Svenska Fjärrvärmeföreningen. Ett samtal med energirådgivaren i kommunen är alltid ett bra komplement i diskussionen. Lycka till med ditt val! Lars Andrén

S:

Hej och tack för din fråga! Lönsamheten för en värmepump beror till stor del på hur stor värmebesparingen kan bli. Har man väldigt stor värmeförbrukning kan det löna sig men ligger man runt normalförbrukningen för en villa (25.000 kWh per år) är det tveksamt om man kan räkna hem investeringen, speciell om man saknar vattenburet värmesystem. Ska du både installera en värmepump och dra ett vattenburen värmesystem blir den totala investeringskostnaden sannolikt svår att räkna hem. Jag tror det är bättre i ditt fall att satsa på en lokaleldstad. Det finns enkla, billiga braskaminer som kan ge ett visst tillskott till värmebehovet. Vill man få större täckningsgrad rekommenderar jag en tung eldstad, typ kakelugn eller täljstensugn. Vill du ha en mer bekväm eldning och framför allt ersätta en större del av värmebehovet är en pelletskamin att föredra. Du behöver för dessa alternativ inte dra fram ett vattenburet system. Med en öppen planlösning kan värmetillskottet bli riktigt bra. Lycka till! Lars Andrén

S:

Hej och tack för frågan! I takt med att det säljs allt fler värmepumpar i Sverige ökar frågorna kring kombinationsmöjligheten med solvärme (jag antar det är solfångare du avser i frågan och inte solceller). Tekniskt är det inga problem att kombinera de båda värmeproducenterna. Det kräver dock speciella krav på systemkoppling och reglerteknik. Det finns två företag i Sverige som kan leverera färdiga system där solvärmen på ett förtjänstfullt sätt kombineras med en värmepump. Om du kontaktar mig på info@divkraft.nu så kan jag vidarebefordra adresserna till de båda företagen Personligen är jag lite tveksam till kombinationen solvärme och värmepump, inte tekniskt utan mer ekonomiskt. Kostnaden överstiger helt enkelt besparingsmöjligheten. Däremot tror jag att man i framtiden kommer att standardisera och på så sätt få ner investeringskostnaden. Lycka till med din värmepump! Lars Andrén

S:

Det är inte lätt att svara på om det är lönsamt att investera i en värmepump i er situation. Helt klart är nog att investeringen inte hinner återbetala sig under 6-8 år. Sannolikt behöver värmepumpen en längre återbetalningstid med tanke på er ganska begränsade energianvändning idag. Däremot kan värmepumpen höja värdet på huset vilket ur den synvinkeln kan göra investeringen lönsam. Jag hade i era kläder varit återhållsam till att binda upp den ansenliga summa det kostar att installera en bergvärmepump. Ni får väga in en hel del värderingar i ert beslutsunderlag, lycka till! Lars Andrén

S:

Det är inte lätt att svara på om det är lönsamt att investera i en värmepump i er situation. Helt klart är nog att investeringen inte hinner återbetala sig under 6-8 år. Sannolikt behöver värmepumpen en längre återbetalningstid med tanke på er ganska begränsade energianvändning idag. Däremot kan värmepumpen höja värdet på huset vilket ur den synvinkeln kan göra investeringen lönsam. Jag hade i era kläder varit återhållsam till att binda upp den ansenliga summa det kostar att installera en bergvärmepump. Ni får väga in en hel värderingar i ert beslutsunderlag, lycka till! Lars Andrén

Bland uppdragsgivarna

  • Statens Energimyndighet
  • Stockholm Stad
  • HSB
  • Energikontor Sydost
  • NENET
  • Fortum
  • Halmstad Högskola
  • Solar Region Skåne
  • Riksbyggen
  • Skarland Press (Norge)
  • Hållbar Utveckling Väst
  • Studieförbundet Vuxenskolan
  • Sveriges Tekniska Forsknings- institut
  • TermoTech
  • easyFairs
  • Sveriges Exportråd
  • Sparbanken Vänersborg
  • Handelsbanken Falkenberg
  • Göteborgs Stad
  • Svenska Solenergiföreningen
  • SERO
  • Sveriges Kommuner och Landsting
  • Varbergs Sparbank
  • Slussen.Biz
  • BAXI
  • L.E.B. Consult
  • SWECO
  • Södertörns Fjärrvärme
  • Svenska Kyrkan