Kontakt

Frågor & svar

Under många år har Lars Andrén ingått i Vi i Villas expertpanel. Här kan du ta del av några av hans svar i energifrågor från undrande villaägare. Välj ett ämne som intresserar dig på menyn till vänster.

Det är viktigt att man ser dessa svar som endast rådgivande. Många gånger är frågorna knapphändigt formulerade och därför bör man även se svaren som enbart vägledande. Lars Andrén förbehåller sig rätten till fullständig ansvarsfrihet på grund av detta.

1.  Eldstad
2.  Solenergi
5.  Övrigt

1. Eldstad

Elpatron eller pelletseldning sommartid

Fråga: Är det mer ekonomiskt att köra med el via pannans el-patron på sommaren när man har pelletseldning? Pannan har långa stilleståndstider på sommaren då pellets är igång. Jag förbrukar 4 pallar pr år (52 säckar x 4).

Svar: Det kan vara mer energieffektivt (och därmed ekonomiskt försvarbart) att använda sig av pannans el-patron än att elda pellets för det energibehov som råder under sommaren men det beror lite på hur stora varmvattenmängder det rör sig om sommartid och naturligtvis priset på elen jämfört med priset på pelletsen.

Den i mina ögon allra trevligaste kombinationen är dock att använda solfångare under sommarhalvåret. Du måste då investera i en mindre ackumulatortank (cirka 500 liter) som har en värmeslinga för solvärmen och två värmeslingor för tappvarmvatten (eller en lång utdragen, för att öka temperaturskiktningen i tanken). Det kan också vara en fördel att ha en shuntgrupp för värmesystemet på ackumulatortanken. På så vis kan du stänga av pannan helt 4 – 6 månader om året. Du får därmed ett bra systemutnyttjande vilket årligen kommer att spara 25-35 % av pelletsmängden.

Vattenkylning av vedspis

Fråga: Har någonstans sett att man kan sätta en form av slingor i en vedspis typ, Husqvarna. För att på så sätt föra över värme till en ackumulator tank. Funkar det? Om, var vänder jag mig för att få hjälp med det? Sida på internet, böcker el. dyl.eller någon annan? Bor i ett gammalt torp och vill gärna bevara den gamla stilen men ha något annat än elvärme, det blir för dyrt.

Svar: Utan att veta vad det är för modell på vedspisen som du avser tror jag det är svårt att montera in vattenburna värmeslingor som effektivt och säkert kan omvandla värmen i eldstaden för att överföra den till en ackumulatortank. Möjligen kan det finnas någon typ av vattenburen värmeväxlare som kan placeras i rökgaskanalen efter vedspisen, men det kräver att du har rätt förutsättningar. Ortens skorstensfejarmästare kan sannolikt hjälpa dig att undersöka detta.

Om en vedspis ska vattenmantlas eller kylas med vatten är det viktigt att det sker på ett sätt så att det inte kan uppstå övertemperaturer med risk för kokning eller att eldhärden kyls så att det kan bli problem med igensotning eller liknande. Dessvärre tror jag inte det finns några möjligheter att göra detta på ett säkert och funktionellt sätt i en vedspis som inte är konstruerad från början för att vara vattenkyld.

Jag tycker att du i första hand ska undersöka vad det finns för nya kökspannor (det vill säga en vattenmantlad vedspis avsedd att placeras i kök eller matrum) som kan uppfylla de önskemål du har. Utbudet är ganska stort så jag tror det finns alla möjligheter hitta kostnadseffektiva varianter som passar in i miljön och framför allt kan användas på ett säkert sätt.

Val av radiatorer

Fråga: Hur vet man om man behöver ett enkelt eller dubbelt element. Finns det några värden att gå ut i från när det gäller storlekar, att ett enkelt flänsat element värmer te.x 12m2.

Svar: När du väljer radiatorer är det först och främst rummets värmebehov som styr valet. Sedan kan värmesystemets framledningstemperatur ha en inverkan på vilken typ av radiator som är lämpligast. Utrymmet och rummets beskaffenhet (om det är trångt, stora eller små fönsterareor etc.) kan också ha en viss inverkan på valet. Råder det utrymmesbrist kan det till exempel vara bättre med dubbla eller trippla radiatorkonstruktioner, helt enkelt för att de avger en större mängd värme i förhållande till den plats de tar på väggen.

Värmereglering i villan

Fråga: Hej vi bor i ett 1 1/2 planshus med källare som är byggt på 60-talet, pannan är en CTC-panna från slutet av 70-talet med en ditsatt pelletsbrännare, vi har termostater på alla elementen förutom i källaren, men vi upplever att det är mycket värmeväxlande när vädret slår om. Så vi funderar på att sätta in automatiskt shuntstyrning. Så min frågar vad för typ ska jag sätta in? Med enbart innegivare eller enbart utgivare? Eller både och? Trådlösa givare eller med kabel? Givare bara på ett plan eller på båda planen? Och vilket märke ska jag köpa? Esbe, Danfoss etc.

Svar: Först och främst tycker jag att du ska undersöka om det inte går att få ordning på termostaterna som finns idag. Det kan också vara idé att byta ut bristfälliga termostater före en investering i en ny shuntstyrning.

Väljer du en värmestyrning med utomhusgivare är dessa i allmänhet lite svårare att ställa in för en som inte har vana att injustera den här typen av utrustning. Väljer du en shuntstyrning med inomhusgivare bör rumsgivaren placeras på första boendeplanet, gärna centralt i byggnaden och så att den inte påverkas av värme från köket eller blir solbelyst eller mäter av någon annan värmekälla (till exempel en lokaleldstad).

Att placera givaren vid entrén eller trappan upp till andra våning brukar vara bra alternativ.
Kommunens Energi- och Klimatrådgivare brukar vara bra på det här. Det finns också studier gjorda som jag tror du kan hitta på www.energimyndigheten.se

Val av uppvärmning

Fråga: Har ett hus från slutet av 1940-talet. I källaren finns en kombipanna ( ved o olja). Olja har inte använts på 25-30 år. Pannan är riktigt gammal, har börjat läcka o ”fräts” sönder. Önskar ett råd vad som kan vara möjligt att ersätta den med. Huset är 2 plans med källare.  Använder huset som fritidsbostad. Tacksam för alla idéer.

Svar: Frågan är vilka önskemål du har på anläggningen och vilka krav du ställer vad gäller bekvämlighet, inomhustemperaturer osv. I och med att huset har en murstock känns det naturligt att använda den och då kan pellets vara ett bra alternativ. Eftersom det är ett fritidshus och du värmt huset med elektricitet kan en värmepump vara ett väl så bra alternativ. Med tanke på att det är ett fritidshus och att ni därmed inte är där hela tiden kan det passa bra med en värmepump eftersom den inte kräver någon passning.

Frågan blir om du vill ha ett system med mindre el-beroende eller om det kan vara aktuellt med ett system som kräver lite mer tillsyn. Fundera över vikten av att ha ett självgående system mot att minska el-beroendet. Samtidigt är det viktigt att beakta vad ett byte av värmesystem kan få för inverkan på ventilationen i huset och värmehållningen i källaren.

Det är också viktigt att se över radiatorerna i värmekretsen. Har pannan börjat rosta kan mycket väl radiatorerna också börjat angripas av korrosion. Det bör du också se över och ha med i vågskålen när du gör ditt val.

Tilläggsisolering

Fråga: Vi har ett timmerhus som lantställe. Kan man tilläggsisolera utvändigt??? Inifrån är det gipsskiva på reglar 60 cc c:a 10cm isolering, sen timret. Vi har tänkt bygga ut huset på längden. Hur bör vi göra för att få det ok.

Svar: Det känns som att ert timmerhus skulle få en helt ny karaktär om ni väljer att tilläggsisolera utvändigt. Spontant känns det som att du ska försöka hitta lösningar som går att göra inifrån. Jag har hört talas om att det finns högeffektiv isolering som enkelt går att applicera på den befintliga innerväggen, det kanske kan vara ett bra alternativ? Det är viktigt att du undersöker kostnaden i förhållande till nyttan. Vad vinner du i värmeprestanda mot den investeringen du behöver göra?
Vad gäller tillbyggnaden så blir det lättare, då du enklare kan uppnå bra värmeprestanda och samtidigt välja fasadmaterial (timmer) som överensstämmer och harmoniserar med det ni har idag. 

Eldstad

Fråga: Vi har en sommarstuga med en skorstensstock av tegel med en öppen spis och grill. Den besiktigades år 1968. Gäller det fortfarande? Kan vi sätta in en kamin med rör själva och måste den i så fall besiktigas igen?

Svar: Skorstenen ska sotas regelbundet av en person som har gått utbildning, och i vilken omfattning beror på hur mycket ni eldar i den öppna spisen (skorstensfejarmästaren kan ge besked om detta).

För en öppen spis som eldasför trivseleldning eller i fritidshus säger en lagstiftning från 2004 att sotningen ska ske var fjärde år. Så länge skorstensfejarmästaren inte anmodar någon besiktning torde skorstenen vara i bra skick. Den finns en lagstadgadbrandskyddskontroll för eldstäder i fritidshus som ska ske var 8:e år.

Normalt aviserar sotningsdistriktet i kommunen om brandskyddskontroll och sotning. Om det av någon anledning inte aviseras är man som fastighetsägare skyldig att kontakta kommunen eller sotningsistriktet.  

Så fort ni ändrar på funktionen eller installerar något måste detta besktigas av skorstensfejarmästaren.

Det är väldigt viktigt att installationen blir fackmannamässigt utförd. Inte minst av säkerhetsskäl. Antar att ertförsäkringsbolag ställer det som krav om brandförsäkringen ska gälla.

Pelletskaminer

Fråga: Jag har en kakelugn som har spruckit 2 plattor över eldningsluckan och det skulle kosta 35-40000kr att renovera så jag har en tanke att riva den och köpa en pelletkamin istället. Jag värmer huset idag med kakelugn, luft-luftvärmepump och har haft dom senaste åren en elförbrukning på ca 9-12500 kWh/ år. Men jag kan inget om pelletskaminer så jag behöver hjälp att välja en prisvärd, effektiv kamin. Idag har jag ingen värme i källaren så jag funderar på en vattenmantlad för att dra värme i källaren och vissa andra ställen i huset, ska jag ha element i källaren eller något annat, golvvärme tex? Kan jag få lite tips från er eller vart jag skall vända mej eller om det är något annat jag skall tänka på angående detta ingreppet?

Svar: Mer information om pelleteldning hittar du på www.hundraprocent.info.

Du kan också höra med kommunens Energi- och klimatrådgivare som ofta har kunskap krint lämpliga leverantörer och lokala installatörer.
Det finns små effektiva och mer eller mindre helautomatiserade pelletkaminer och som kan vattenmantlas.

Ställer mig tveksam till golvvärme i källaren då det kan vara svårt att isolera tillräckligt. Sannolikt är det både enklare och billigare att välja vattenburna radiatorer för det utrymmet.

Även om kakelugnen är lite defekt kan den betinga ett visst värde. Du ska definitivt prova att annonsera ut den.

Gaskamin

Fråga: Jag vill ha en öppenspis/kamin men min man vill inte ha något med ved som skräpar inomhus. Jag har tittat på spisar med etanolbränsle men det finns ingen ekonomi i det. Jag undrar hur det förhåller sig med gasspis/kamin. Finns det ekonomi i det eller är det bara för syns skull?

Svar: Jag tycker du ska titta på en pelletkamin. Det är ett förädlat biobränsle som inte behöver skräpa ner något. Väljer du en kamin med ett externt pelletförråd får du automatisk matning av bränslet vilket gör hanteringen både smidig och bekväm. Det finns moderna pelletkaminer som är mer eller mindre självaskande vilket gör att du slipper den hanteringen också. Pellets är ett förnybart bränsle som påverkar miljön minimalt och dessutom inte tillför  växthusgaser till atmosfären. 

Gas är ur klimatsynpunkt ett sämre alternativt och dessutom lite bökigare att  hantera. Prisbilden tror jag också är till fördel för pellets.

Braskamin

Fråga: Jag skall installera en Contura 470 i sommarstugan. Skall det vara 1 dm mellan spis och vägg? Tänkte sätta minerit på väggen bakom, men hittar ingenstans hur brett det skall vara, alltså hur långt utanför spisen mineriten skall vara på bredden. Som jag förstår skall det vara 1 dm mellan vägg och spis även om jag sätter minerit? Sotarmästaren hänvisar till spisens instruktioner och jag hittar ingen sådan information i spisens instruktion?

Svar: Vågar inte ge några råd när jag inte vet exakt hur braskaminen ser ut och övriga förutsättningar.

Generellt tror jag det räcker att mineritskivan är lika bred som kaminen och behöver alltså inte vara bredare. Det viktiga är att det inte finns någon risk för att kaminens strålningsvärme når väggen och vilken brandklass väggkonstruktionen och dess ytskikt har.
Jag tycker att du ska höra med skorstensfejarmästaren igen. Det är trots allt han eller hon som ska besiktiga installationen och ge ett godkännande. Av det skälet måste det finnas ett regelverk att följa. Får du inte tillförlitliga instruktioner får du antingen vända dig till någon annan skorstensfejarmästare eller höra medtillverkaren av kaminen.

Chansa inte, se till att ha marginal så att du eliminerar alla risker för brand !

2. Solenergi

Luftburen solvärme på altan

Fråga: Finns det någon fläkt att sätta i nedre delen av altandörren för att få in värme från uterummet. Den ska starta automatiskt när värmen är högre i ute än inne. Det glasade uterummet ligger åt sydsydväst. Är det någon vinst med att ha en sådan fläkt?

Svar: Det finns små, kostnadseffektiva termostatstyrda fläktar som kan överföra värmen från uterummet till boningshuset. Förmodligen är det bättre att sätta fläkten i överkant av altandörren eller ovanför, eftersom varm luften stiger uppåt. Jag tror definitivt det kan finnas vinster med att installera en sådan fläkt. Du ska vara observant på att fläkten har en styrning så att den startar och stoppar på förinställda värden och att ljudet från fläkten inte blir störande.

Solvärmetank

Fråga: Har hittat en solvärmetank eller varmvattenberedare som heter Nibe sol 300 Compakt. Det finns en elpatron i tanken som sitter ganska långt ner, (strax ovan solslingan som är i botten) är detta en bra utformad soltank? Lesol har också en tank men med två elpatroner, en i mitten och en i övre regionerna.

Svar: En solvärmetank ska alltid temperaturskiktas så mycket som möjligt för att ge bättre driftförutsättningar för solkretsen. Att använda dubbla värmeväxlare för tappvarmvattenberedning är ett sätt att förstärka temperaturskiktningen och som kan bli ännu bättre om tanken utrustas med dubbla el-patroner. Den ena el-patronen placeras då högt upp i tanken för att säkerställa temperaturnivån så att det produceras tillräckligt med varmvatten men också för att förhindra risken för tillväxt av legionellabakterier.

Att NIBEs förrådsberedare inte har dubbla el-patroner beror sannolikt på att den har en begränsad volym (troligtvis 300 liter, är inte helt säker). Till en sådan liten volym ger inte en extra el-patron samma nytta som när det gäller större tankvolymer.

Det är viktigt att beakta risken för legionellabakterirer i en förrådsberedare och därför måste el-patronen placeras på rätt nivå och vara inställd på en temperatur som inte ger tillväxt av legionellabakterier.

Jag värderar inte olika fabrikat men jag tycker nog att båda varianterna kan passa bra för en solvärmeanläggning. Du ska välja en volym som dimensionerats efter det varmvattenbehov som ska täckas och sedan är det viktigt att du får en solfångararea som dimensionerats efter den volym du valt.

Vakuumrör eller plana solfångare?

Fråga: Vakuumrör eller plana solfångare? Vad skall vi välja, sol från morgon till eftermiddag. Skall ge varmvatten, värme till pool, värme till huset. Har ackumulatortank om 750 l. Vakuumrör med reflektor eller inte, fördelar, nackdelar?

Svar: Det finns förvisso lite olika för- och nackdelar med plana- respektive vakuumrörsolfångare men det går egentligen inte att svara på frågan. Helt enkelt för att det beror lite på tycke och smak och vilka förutsättningar som råder. Plana solfångare har fördelen att de kan integreras som taktäckningsmaterial och kan därmed ersätta andra material, om det nu skulle vara aktuellt (t ex vid nybyggnation eller vid takomläggning om det ändå ska göras). Vakuumrörsolfångare har fördelen att dom bibehåller prestandan även vid stora temperaturdifferenser mellan temperaturen i solfångaren jämfört omgivningstemperaturen. Vissa vakuumrörskonstruktioner är dessutom inte så väderstrecksberoende, om nu taket inte är söderorienterat. Reflektorer till solfångare (oavsett om det är till vakuumrör eller plana konstruktioner) ökar utbytet med cirka 20 % men det finns risk att reflektorerna mattas med tiden varpå prestandan kan förändras.

Jag tycker att det viktigaste att tänka på är att solfångarna är Solar-Keymärkta, det vill säga testade av ett ackrediterat testinstitut. Sedan tycker jag också att det kan finnas en poäng att köpa solfångare av en lokal rörinstallatör så att du garanteras reservdelar och möjlighet till uppföljning och funktionskontroll. Det kan vara avgörande för att få en anläggning som ska verka i minst 20 år.

Att investera i solfångare är en långsiktig, men också en bra, affär !

Energibesparing

Fråga: Vi har en 1,5 plans villa med källare från 1965. 144 kvm boyta. Vi har en panna där vi eldar med ved. Kan även slå på el-patron. Vi har ingen ackumulatortank och undrar om det skulle vara bra att installera det här. Vi har även funderingar på att i framtiden sätta upp solfångare på taket, då vi har sol här hela dagen.Vad rekommenderar ni?

Svar: Jag tycker det verkar vara en utmärkt idé att investera i en ackumulatortank. Ni får genom ackumulatortanken en betydligt bekvämare eldning och sannolikt också en bättre verkningsgrad på värmesystemet. Dessutom blir systemet mer flexibelt genom att ni enklare kan docka till andra värmekällor, som till exempel solvärme. Ackumulatortanken ska dimensioneras efter vedpannans maxeffekt och eldstadsvolym. Det är vikigt att tanken är välisolerad och kopplas in på rätt sätt. Allt för att undvika onödiga värmeförluster. Om ni ansluter solfångare kommer sannolikt eldningssäsongen att halveras. Solvärmen klarar att försörja er med värme och varmvatten under hela sommarhalvåret.

Solceller till en fläktmotor

Fråga: Vi bor i en villa på 120 kvadrat + 50 kvadrat uppvärmt garage/förråd (12grader). Vi har jordväme och golvväme samt direktverkande el i garage/förråd. Vår tot energianvändning ligger på 17 000 kwh/år. Huset har luftcirk. med till och frånluft. Vent. motorn på på 100w som går jämt , 8760 kwh/år. För att minska denna förbrukning, har vi funderingar på att skaffa oss solpaneler. Vårt garagetak mot söderläge är ca. 25 kvadrat. Hur mycket energi skulle vi spara? samt tot. kostnad bli? Vi tänker i så fall söka solstöd, hur stort är solstödet? Huset finns i Bollnäs samt mätarskåpet är i garaget. Oj! Gjorde naturligtvis ett räknefel på vent. motorförbruk. Tänk att en nolla kan göra så mycket.

Svar: Solpaneler kostar 3000-4000 kr per m² och ger ca 150 kWh per m² och år. Även om du investerar i 6 m² solceller (vilket kostar ungefär 20 000 kr) och som har en årskapacitet som du efterfrågar kommer du ändå inte klara fläktens årsbehov eftersom solinstrålningen är för liten under vintermånaderna. Om du nätansluter anläggningen kan du få ett investeringsstöd på 45% av den totala kostnaden. Du söker bidrag hos länsstyrelsen. Vid lite närmareeftertanke kanske det är en bättre investering att köpa en mer energieffektiv fläkt…

Solel till fritidshus

Fråga: Jag hyr ett torp utan el och vatten, har funderat på ett skaffa ett el-verk! Skulle ibland behöva el till vissa saker, finns det någon möjlighet att skaffa solfångare och omvandla till el! Skulle behöva el till ex lite lampor och att kunna ladda telefon etc.!

Svar: Visst finns det solceller för det användningsområdet som du anger. Många gånger kan faktiskt solceller för justfritidssektorn vara det mest kostnadseffektiva sättet att täcka den typen av lågeffekta elbehov som du beskriver. Tänk på att dimensionera rätt area av solceller och kapacitet av batterier så att anläggningen täcker de behov duefterfrågar. På branschorganisationen Svensk Solenergis hemsida (www.svensksolenergi.se) hittar du några företag som arbetar med solel. Du kan säkert också hitta leverantörer genom sökning via internet.

Varmvattenberedare

Fråga: Vi ska byta varmvattenberedare (den gamla är 35 år): Är Nibe ett gångbart märke? Är det lagom med 200 liters till en ordinär villa? Är det ekonomi i att kombinera med solcellsdrift? Hur lång period på året Kan man ha den i drift för energibehovet? Vad ligger i så fall kostnaden på inköp och installation av behövliga solceller? Har skatteverket någon typ av bidrag att söka förenergibesparingen? Utgår från att ROT-avdrag tillämpas för arbetskostnader.

Svar: Absolut ska ni passa på att komplettera er nya varmvattenberedare med solenergi. Det är dock betydligt mer kostsamt att investera i solceller för att driva el-patronen i beredaren än att investera i solfångare som genererar solvärme direkt till beredaren. Mitt råd är att ni koncentrerar er till solvärme vilket ger en betydligt bättre driftekonomi. Passar ni på att köpa till solfångarna i samband med beredarköpet blir merkostnaden inte så hög, skulle uppskatta den till 15 000 – 18 000 kr. Från denna summa kan ni sedan räkna med att kunna utnyttja ROT-avdraget. Min bedömning är att solvärmen kommer att klara minst hälften av ert totala varmvattenbehov och investeringskostnaden för solvärmen kommer att vara återbetald på 4-6 år, beroende på hur mycket varmvatten ni gör av med under sommaren. Generellt är det mest fördelaktigt att hålla sig till standardvolymer. För solvärmens del är det bra om volymen ligger mellan 250 – 300 liter och till detta behöver ni 4- 6 m² solfångare. Leverantörer av den här utrustningen hittar du på branschorganisationen Svensk Solenergis hemsida: www.svensksolenergi.se

Varmvattenberedare med solvärme

Fråga: Jag har funderingar på att när jag byter varmvattenberedare köpa en som man kan kombinera med solvärme. Men var kan man få tag i en sån när jag har frågat runt hos VVS-firmor verkar det inte finnas någon kunskap eller några produkter.

Svar: Alla rörinstallatörer är dessvärre inte bekanta med solvärmetekniken. Mitt råd är att du kontaktar en solvärmeleverantör. De kan i första hand rekommendera vilken utrustning du ska ha och i andra hand ge tips på installatörer och återförsäljare i din närhet som kan hjälpa dig. Kommunens Energi- och Klimatrådgivare kan säkert hjälpa dig med lite tips om lokala entreprenörer som kan solvärme, alternativt går du in på Svensk Solenergis (branschorganisationen i Sverige) hemsida www.svensksolenergi.se och söker upp lämpliga solvärmeleverantörer.

Solceller till fritidshus

Fråga: Jag är befinner mig i förhandlingar kring ett köp av ett fritidshus på 40 kvadratmeter. Där finns ingen el dragen och det är något jag vill ha. Jag undrar vad det kostar att installera solpaneler till elförsörjning, men installation etc. och finns det vatten beredare drivna på solenergi. I sådana fall, vad kostar de och hur mycket rymmer de? En sista fråga: Har du/ni något bra tips på tillverkare/företag av solpaneler. solenergi drivet fritidshus.

Svar: Det kostar ca 3000-4000 kr per m² solpanel och som ger i storleksordningen 150 kWh el på ett år. En varmvattenberedare har i allmänhet för hög effekt för att kunna drivas med solel. Då kan det vara bättre att satsa på solfångare. Du hittar leverantörer på branschorganisationen Svensk Solenergis hemsida: www.svensksolenergi.se

Luftsolfångare till radonhus

Fråga: Jag har läst en del om luftsolsfångare. Skulle det kunna vara ett sätt att ventilerar en villas källare för att få ett något varmare och torrare klimat (de dagar som solen lyser). Logiskt så borde det hjälpa även mot förhöjd radonhalt i källaren genom att förbättra ventilationen eller finns det risk att radonhaltig luft trycks upp till bodelen av huset? Jag skulle hellre lägga några tusenlappar på en luftsolfångare som minskar radonhalten och ger ett värmetillskott än att investera i en radonsug som dessutom kostar i drift.

Svar Luftsolfångare fungerar bra som förstärkning av ventilationen. Det är viktigt att du säkerställer att samma mängd luft som luftsolfångaren trycker in i huset kan ventileras ut. Detta är speciellt viktigt då du har radonproblem. Solfångaren kan mycket väl, precis som du beskriver, orsaka att radonen trycks upp till bodelen. Det kan också skapas ett övertryck i huset som i värsta fall trycker ut fukt i byggnadskonstruktionen. Min rekommendation är att du först låter en fackman se över ventilationssystemet för att identifiera vad som behöver göras för att minska radonhalten i huset. Först därefter kan du börja fundera över att om möjligt investera i en luftsolfångare.

Solfångare

Fråga: Vi bor i en villa i Stockholm på ca 320 m2. enbart el med förbrukning ca 50 000 KWh. Vinden tilllägsisolerad. fått offerter på upp till 3-400 000 med byte till vattenburet med borrhål, värmepump och ny varmvattenberedare. Svårt räkna in detta och alla rödragningar blir fult. Stort tak i sydvästläge där 50 –100 m2 solpaneler kunde prod el. I veckans nr förstod jag inte riktigt vad installationskostnaden var per kvadratmeter. Före efter ROT? Kanske kan vara framtiden när priset går ner på panelerna. Kan man ha solfångare för varmvatten (beredaren 20 år) utan att kunna kyla ner systemet via ett borrhål.

Svar: Hej ! Visst kan du investera i solceller med du får räkna med att det binder mycket kapital. Varje m² solpanel ger ca 150 kWh per år och kostar 5 000 – 8 000 kr färdigt system. Du kan få upp till 60% i investeringsstöd men det kräver att anläggningen nätansluts. I det läge varmvattenberedaren ändå ska bytas ut (vilket kan bli vilken dag som helst om den är 20 år) är det ett bra tillfälle att fundera på solvärme. Är du en bra upphandlare tror jag du kan hitta en komplett utrustad ”sol beredare” med 4-6 m² solfångare för 25 000 – 30 000 kr. Det finns investeringsstöd att söka som ligger kring 5 000 – 6 000 kr, för den här typen av anläggning (om du inte väljer ROT-avdrag). Ska det ändå investeras i en beredare blir merkostnaden för solvärmen ganska liten. Eftersom du har direktverkande el kan det också vara läge att se över värmeförsörjningen. Det kan i samband med ett beredarbyte finnas andra intressanta lösningar för värmedistributionen än den du har idag.

Solvärme i samband med beredarbyte

Fråga: Lönar det sig för oss att installera solvärme i samband med att vi byter varmvattenberedare i vårt hus byggt 1974. Vi har direktverkande el, luftvärmepump och braskamin

Svar: Hej och tack för er solfråga !! Är det någon gång det är aktuellt att fundera på solvärme så är det vid beredarbyte. Är det ändå aktuellt att byta varmvattenberedare blir det en relativt liten merkostnad att passa på att investera i solvärme. Det går också att söka investeringsstöd, hör med Länsstyrelsens Bostadsenhet. En viss värdestegring av huset som en följd av solvärmen är inte helt omöjlig, det är i varje fall ingen nackdel för värdet på huset. Jag bedömer att ni sparar in mellan 2000 – 2500 kWh, per år beroende på hur mycket varmvatten som används på sommaren.

Solfångare - elvarmvattenberedare

Fråga: Till Lars Andren Ang. fråga 26 i villatidningen 8.10. Du bör också nämna att en solfångare tyvärr är en totalt oekonomisk varmvattenproducent. Med ny el. varmvattenberedare klarar vi varmvattenbehovet hela sommaren för ca 600 kr.

Svar: Hej! Solvärmen är inte alltid lönsam och inte heller alltid olönsam. Ju mindre varmvattenanvändning som är aktuell under sommaren desto svårare att få lönsamhet och vice versa. Det jag menade var att det kunde vara lämpligt att passa på och investera i solvärme när beredaren ändå ska bytas ut. I det läget kan merkostnaden för solvärmen hållas låg och på så sätt öka konkurrenskraften. Generellt klarar 5-6 m² solfångare hälften av en normalfamiljs varmvattenbehov. Den totala besparingen kan uppskattas till 2500 kWh per år. Om merkostnaden för solvärmen ligger kring 15 000 kr efter utnyttjat bidrag skulle återbetalningstiden ligga kring 6-7 år, vilket inte är så illa för en teknik som kan hålla upp till 25 år. Det viktiga är att investeringen ställs mot de förutsättningar som råder. I ditt fall förefaller solvärmens återbetalningstid allt för lång men det innebär inte att det är så i alla situationer.

Solpanel

Fråga: Finns det en speciell isolering till värmebärarrören till solpaneler eller är det samma som alla andra värme rör

Svar: Hej! Normalt används kopparrör med dimension 15-22 mm, beroende på hur stor solfångararea som avses och längd på rörledningen. Viktigt är att rörmaterialet är anpassat för att tåla den höga temperatur som kan uppstå samt den typ av värmebärare som änvänds i solkretsen. Normalt vet leverantörerna detta. Du ska också vara noggrann i val av isoleringsmaterial. Välj ett isoleringsmaterial som har en förändringspunkt en bra bit över 100°C, det kan bli mycket varmt i solfångarna och i princip hela rörkretsen! Du ska också tänka på att isoleringsmaterialet (framför allt utomhus) har ett täckande material av plast eller metall för att undvika åverkan från djur. Isoleringsmaterialet är poplärt byggnadsmaterial för gnagare och fåglar. Lycka till med solvärmen!

Solenergi är ute?

Fråga: För något eller några år sedan var det en hel del annonser i ”Vi i Villa” om solceller för uppvärmning av hus och varmvatten. Jag står i stånd att byta varmvattenberedare i mitt för övrigt eluppvärmda hus och kikar i de senaste numren av Vi i Villa och kan inte hitta en enda annons… Är solpannor helt ute nu eller? Vart borde jag vända mig? Jag bor i Stockholmsområdet.

Svar: Hej! Nejdå, solenergi är inte alls ute och i ditt fall som står inför ett utbyte av en varmvattenberedare kan det vara riktigt intressant. Förslagsvis besöker du branschorganisationen Svensk Solenergis hemsida: www.svensksolenergi.se där du kan hitta en hel del företag som kan leverera den typen av system som du efterfrågar. Kommunens energirådgivare kan också vara en bra kunskapskälla. Normalt hittar du den kommunala energirådgivaren via kommunkontorets telefonväxel. Du kan också söka solvärmesystem via lokala rörinstallatörer. Att passa på och investera i solvärme när ändå en varmvattenberedare ska bytas ut brukar vara ett utmärkt tillfälle att göra en bra och lönsam solvärmeaffär! Lycka till!

Vad ska vi ha för uppvärmning?

Fråga: Hej Vi har nyligen köpt ett äldre hus från 1924 och vi har just upptäckt att vår vedpanna läcker. Vi ställs nu inför beslutet (snabbare än anat) hurvida vi skall behålla vedeldning som vår huvudsakliga uppvärmning eller om vi skall installera något som kräver lite mindre arbete.. Det är mycket att ta hänsyn till när vi skall ta detta beslutet, självfallet spelar den ekonomiska frågan roll men också husets hälsa. Det är ju konstruerat för eldning. Vi har tankar på att enbart sätta in ett nytt vedsystem med nya kärl etc för effektivare eldning. Sedan när solpanelerna blivit billigare och bättre kan vi kanske kompletera med dem.. Eller är det någon ide att försöka laga en panna från 89? Vi har också tankar på en luft/vattenpump.. Vi tänker att man kan komplettera med en kamin i källaren för att hålla den eldad sedan har vi också en kakelugn som vi använder. Vi har också pratat om bergvärme men de blir så attans dyrt, speciellt om man gärna vill ha någon slags eldning också… Snälla kom med tankar, kommentarer, egna erfarenheter och förslag på andra lösningar

Svar: Hej och tack för frågan! Jag är en stor vän av solvärme och vedeldning och som jag tycker är en utmärkt kombination. Du har alldeles rätt i att huset sannolikt är byggt för att det ska värmas med en eldstad och av det skälet kan det vara bra att hålla kvar vid den uppvärmningsformen. Nu finns det moderna vedpannor som med en ackumulatortank förenklar eldandet och höjer verkningsgraden. Ackumulatortanken gör det också enkelt att ansluta solvärme till anläggningen. Tycker du att vedeldningen är för tidskrävande kan en pelletspanna vara en lämplig lösning. En pelletspanna automatiserar eldandet och håller fortfarande murstocken varm, vilket kan vara en förutsättning för att uppnå tillräcklig luftomsättning i huset. Med solvärme halveras eldningssäsongen och ökar därmed bekvämligheten samtidigt som bränslemängden minskar med 25-30 %. Som sagt biobränsleeldning och solvärme är ett intressant alternativ! Lycka till med den nya värmeanläggningen!

3. Värmepumpar

Luftvärmepump eller element?

Fråga: Jag har en byggnad på ca 40 kvadrat Med ett st 3glas fönster och en ytterdörr 165 mm isolering i väggarna och 190 mm i tak och golv Vad för slags uppvärmning skulle passa bäst?

Svar: Hej! Det var en väldigt liten byggnad och gäller det enbart ett rum skulle jag nog rekommendera en el-radiator (vilket nästan är som att svära i kyrkan) och komplettera med en braskamin eller en liten pelletskamin. En pelletskamin kan vara att föredra då en sådan kan arbeta med litet effekttillskott och dessutom är den termostatstyrd. Värmebehovet är relativt litet vilket inte medger allt för omfattande investeringar. Använder du en lokaleldstad frekvent kommer sannolikt elkostnaden att hållas nere. Vill du inte elda kan möjligen en luft/luft-värmepump vara ett alternativ men den räcker inte under den kallaste tiden på året. En stor del av året har du inget värmebehov och i ett sådant litet rum kommer en hel del spillvärme till nytta, som du själv avger och från belysning, stearinljus och diverse maskinell utrustning.

Luft-luft värmepump

Fråga: Hejsan jag och min smabo ska flytta till hus som vi ska hyra, huset är på ca 75 kvadrat meter där nere och ca 30 kvadrat meter där uppe… Hela huset är el-uppvärmt med el element Min fråga är: Vad lönar sig för oss då ska vi sätta in luft luft eller bras-kamin? Vi har haft diskutioner med far och far-föräldrar om detta och jag vill ha det till att bras-kamin kommer till att löna sig för oss då både med kostnader (veden istället för el) och jobb med ved.

Svar: Hej! Jag köpte ett plans hus med halv källarvåning 80+80 kvm(dvs hälften ovanför marken). Har direkt-el. En öppenspis. Enl säljaren så går elkostnaden upp till 17000/år. Nu har jag inte haft något värme i källaren då jag inte behöver den. Hittills har jag konsumerat 9600 kw sedan 060201. Jag köpte en luftvärmepump på 6,7 kw (nominalvärde 4,8 kw) som jag tänkte installera i källaren. Huset har en värmeväxlare (villavent). Min granne tycker att det är onödigt med extra värmekälla?? Undrar om han har rätt? skall jag lämna tillbaka pumpen? Huset är mycket välisolerat (pedantiskt). Säljaren har också installerat en ackumilator med 3 el-patroner och hade tänkt installera en vattenmantlad öppenspis i källaren i o m att det finns färdig plats för en öppenspis i källaren. Tycker Du att man bör göra detta. Jag vet att det är många frågor sorry. Det är första gång jag äger hus i Sverige (jag är van vid andra förhållanden i mitt hemland). Men nu är vi här. Tack på förhand.

Hur påverkas källaren vid byte av oljepanna?

Fråga: Hej. Vi bor i ett 1½-planshus med källare och vind byggt 1930. Idag värms det upp av olja men vi vill ju naturligtvis byta. Vi funderar på pellets och på luft/vattenvärmepump. här kommer mina frågor: 1) Kommer en luft/vattenvärmepump att vara tillräcklig för att fylla husets energibehov med allt vad det innebär av värme och varmvatten? 2) Finns det några tester gjorda på luft/vattenvärmepumpar som är seriösa? Vi hittade inte det på tex Råd & Rön som vi gjorde med pelletspannor/brännare. (Alt. vet du vilken som är bäst?:-) 3) Om vi väljer luft/vattenvärmepump kommer då vår källare att bli mycket fuktigare och råare än om vi fortsätter elda (fast med pellets då)? Vi skulle nog hellre ha en pump pga utrymmesskäl men vill ju inte att källaren ska bli för kall och trist. Att behöva sätta elradiatorer i källaren känns ju inte heller som ett roligt alternativ. Tack så mycket på förhand. /Susann

Svar: Hej och tack för alla frågor! Luft/vattenvärmepumpen kommer att klara hela ditt värme- och varmvattenbehov men inte som värmepump hela året. Under den tid då du har som mest värmebehov (de kallaste dagarna på året) fungerar inte värmepumpen så bra utan då är det en el-patron som står för värmeförsörjningen vilket ökar el-användningen. Vad gäller tester har jag ingen riktig bra information. Jag skulle råda dig att kontakta SVEP (Svenska värmepumpsföreningen) som säkert har värdefulla tips och möjligen också tester att delge dig. Om ni plockar bort eldningen i källaren försvinner ett ganska stort värmetillskott som måste kompenseras. Enklast är att installera några vattenburna radiatorer som kompensation för den värmeförlust som inte längre kan tillgodoräknas från pannan. Du ska också vara observant på om du har självdragsventilation att den kommer fungera sämre utan ”värme” i skorstenen. När eldningen upphör värms inte murstocken och ventilationsflödet blir därmed lägre vilket kan försämra inomhusklimatet. Räkna på båda alternativen och jämför kalkylerna, garantivillkor och om det finns några praktiska hinder eller fördelar för något av alternativen. Lycka till!

Lämplig värmekälla till funkishus på 120 kvm

Fråga: Hej Vi bor i ett funkishus på 120 kvadratmeter byggt 1940 med tre våningar à 60 kvm. Vi har idag vattenburen värme med kombipanna el/olja från 1997. Vi förbrukar idag ca 3 m3 olja per år och vi funderar nu på att byta värmekälla och då installera någon typ av värmepump. Vi har också en Keddy braskamin i en ”öppen” spis på mitten planet som vi eldar i en del på vintern. Bergvärme kändes först som det självklara valet men nu finns det så mycket luft/luft- och luft/vatten värmepumpar på marknaden med väsentligt lägre investeringskostnad och som det verkar i vissa fall också snabbare återbetalningstid så beslutet känns inte helt enkelt. Vad rekommenderar du att vi gör? mvh Krister

Svar: Hej och tack för frågan! Står valet mellan olika typer av värmepumpar tror jag att du resonerar helt rätt. En luft/vatten värmepump har betydligt lägre investeringskostnad men också en sämre täckningsgrad, vilket i ditt fall har mindre betydelse eftersom braskaminen kan stötta upp under den kallaste tiden på året. Och detta är viktigt då den delen av elkostnaden sannolikt kommer att bli den dyraste framöver. Ligger huset i södra delarna av Sverige (med högre medeltemperatur) talar det också för en luft/vatten värmepump. Du har en energianvändning som har god besparingspotential för en värmepump vilket gör att jag bedömer att lönsamheten kan bli bra om du gör rätt investering. Tänk på att du får uteblivna temperaturförluster där pannan stått vilket måste kompenseras med några radiatorer. Är det ett ”självdragshus” kan ventilationen påverkas när murstocken inte längre hålls varm av eldningen, vilket också kan kräva extra ordinära åtgärder. Det finns naturligtvis fler varianter för dig att undersöka t ex att konvertera pannan med en pelletsbrännare. Pelletseldning kan också ge bra ekonomi i ditt fall. Med att välja pelletseldning bibehåller du värmetillförseln i källarplanet (pannrummet) samtidigt som du inte äventyrar ventilationsfunktionen, dessutom gör du en insats för miljön. Lycka till med ditt nya värmesystem vad nu än väljer!

Läckande värmepump

Fråga: Jag har en bergvärmepump med ett borrad brunn på 160 m och ett slutet rörsystem för den spritlösning som cirkulerar. Jag behöver fylla på spritlösningen 3-4 gånger per år och undrar om detta är normalt, och om ej, vad kan det bero på? Om det är normalt, vad beror avdunstningen på?

Svar: Hej och tack för din värmepumpsfråga! Vad jag kan förstå är det inte normalt att fylla på brinelösning (värmebärare) i den omfattning som du anger. Det troliga är att du har en koppling som läcker någonstans i kretsen eller ett litet läckage på rörsystemet. För att åtgärda måsta man sannolikt provtrycka rörkretsen och se hur trycket förändras. Har man tur kan läckaget finnas i någon koppling vid själva värmepumpen. Under alla förhållanden bör du omgående kontakta installatören av värmepumpen och låta denna se över installationen och söka rätt på läckaget. Hoppas det ordnar sig!

4. Isolering/Fönster

Tilläggsisolering tegelfasad

Fråga: Hej! Har en 1,5 plans villa med källare på ca 200 kvadrat från 1946. Huset stomme är byggt i tegel, innervägg tegel som är putsad sen luft spalt och ytter vägg som är putsad tegel. Vilken är den bästa utvändiga tilläggs isolering för mig om jag skall ha det putsat. Uppvärmning pellets. Nya fönster i hela huset. Skall tilläggs isolera vinden. Det är kanske inte lönt att tilläggs isolera huset?

Svar: Eftersom du redan har en putsad tegelfasad ser jag små möjligheter att komplettera utvändigt med något fyllnadsmaterial som skulle fungerar som en form av tilläggsisolering. Det hade annars kunnat vara ett alternativ. Det ska dock poängteras att de är viktigt att en sådan åtgärd blir fackmannamässigt utförd så det gäller att utvärdera metoderna noga innan beslut tas för att genomföra den här varianten.

Med utgångspunkt från vad du skriver tror jag att alternativet att isolera på innerväggen men någon form av purskiva är den enklaste och bästa lösningen. Det har under senare år kommit nya isolermaterial för innerväggar som verkar intressanta.

Det kan vara värt att undersöka! Generellt brukar en tilläggsisolering av vinden vara den mest kostnadseffektiva åtgärden. Det ska du definitivt undersöka, vad det kostar och vad det kan ge för resultat och återbetalningstid. Sedan är det bra att du har bytt fönster. Ungefär 35 % av värmeförlusterna i ett småhus sker genom fönsterareorna.

Pelletseldning är bra. Vill du minska bränslemängden skulle du kunna investera i solvärme. Solvärmen gör att du i det närmaste halverar eldningssäsongen och sannolikt kan minska bränslemängden med 30-35 %, beroende på utrustning och hur mycket varmvatten som hushållet gör av med.

Det finns med andra ord många åtgärder som kan minska energianvändningen och det gäller att vara noggrann i de val som görs.

Tätningslister fönster och dörrar

Fråga: Hej! Har en 1,5 plans villa med källare på ca 200 kvadrat från 1946. Huset stomme är byggt i tegel, innervägg tegel som är putsad sen luft spalt och ytter vägg som är putsad tegel. Vilken är den bästa utvändiga tilläggs isolering för mig om jag skall ha det putsat. Uppvärmning pellets. Nya fönster i hela huset. Skall tilläggs isolera vinden. Det är kanske inte lönt att tilläggs isolera huset?

Svar: Tätningslisterna kan hålla länge och åldrandet beror på vilket material de är tillverkade av. Nyttan med tätningen kan också påverkas av åverkan, det vill säga om de slitits ut i samband med i vilken omfattning fönster och dörrar öppnats under årens lopp.

I första hand ska du undersöka att tätningslisterna är hela och sitter där dom ska. I andra hand kan man se över så att dom inte börjat ”vittra” sönder eller på annat sätt ändrat form eller skadats. Ett enkelt sätt att kontrollera ”tätheten” är att tända ett stearinljus och se om lågan påverkas av luftrörelser. Var bara aktsam så det inte börjar brinna i gardiner eller annat!

Det är mycket möjligt att dina 20 år gamla lister fortfarande håller önskvärd prestanda och kan göra så under många år till. Men det finns all anledning att noga kontrollera ovanstående så att de verkligen fyller den funktion som det var tänkt från början.

Dåliga nya fönster

Fråga: I höstas lät jag sätta in nya treglasfönster. Det är aluminiumklädda fönster tillverkade i Sverige. Det finns några 2+1 glasfönster och några 3-glasfönster. När temperaturen ute blir riktigt låg, runt -20 grader, så bildas det is på insidan av 3-glasfönster. Detta hände aldrig med gamla tvåglasfönster och de påstås ju ha haft mycket sämre u-värde. Vad kan jag göra åt det ? Borde jag klaga hos tillverkaren? Jag tror att tillverkaren anger U-värde 1.2.

Svar: Isbildningen beror sannolikt på att det blir väldigt kallt någon stans på fönstret på grund av att kylan leds in genom konstruktionen eller med luft som sipprar in för att tätningen (isoleringen/drevningen) mellan fönstret inte är fullgod. Isbildningen kan sedan förstärkas genom att det är en bristfällig luftcirkulation i rummet, eller snarare vid fönstret.

Det gäller att ta reda på U-värdet för de olika delarna av fönsterkonstruktionen. Det sammanlagda U-värdet av fönstret är det intressanta (glaset, bågen och karmen) och det som fastslår värmeförlusterna. Det kan förhålla sig så att de nya fönstren har bra U-värde för glaset men sämre i båge och karm. Är fönsterbågen bristfälligt isolerad kan det bildas kondens på fönstret som sedan fryser när det blir riktigt kallt.Kondensbildningen är inte skadlig så länge den inte tränger ner i byggnadskonstruktionen. Det är viktigt att du är uppmärksam kring detta

Nya energifönster

Fråga: Har bytt samtliga fönster i femtiotalskåken till energifönster, PVC typ med lågt U-värde. Det känns med handen att det kommer in mycket kyla vid och runtom karmarna. Finns det något gränsvärde, och hur går jag tillväga för att mäta upp kallraset? Har haft en del dispyter med företaget som installerade dem, och vill inte kontakta dem förrän jag har svart på vitt att de är för otäta. Kan de även hållas ansvariga om det visar sig att den mesta kylan kommer in runtom karmarna, där det har tätats endast med fogskum, gips/plåt? (av samma företag i samband med bytet?)

Svar: Det troliga är att isoleringen (drevningen) mellan fönstret och karmen inte är fullgod. Det går att synliggöra värmeförlusterna med en värmekamera. Bilderna som värmekameran visar är förluster som kan bero på luftläckage eller att konstruktionen är dåligt isolerad (värmeläckage). Med ett vanligt stearinljus (genom att följa hur lågan rör sig) kan du kontrollera om det är tätt mellan karm och vägg och mellan karm och både.

Ansvarsfrågan kan jag inte bedöma utifrån den knapphändiga informationen men det borde vara det företag som har gjort installationen som bär ansvaret, om det inte kan konstateras att det är något fel på konstruktionen av fönstret. När du har konstaterat värmeförlusterna med en värmekamera skulle du kunna kontakta kommunens konsumentrådgivare för att få vägledning hur du lämpligen går vidare.

Tilläggsisolering fönster

Fråga: Vi har ett timmerhus som lantställe. Kan man tilläggsisolera utvändigt? Inifrån är det gipsskiva på reglar 60 cc c:a 10cm isolering, sen timret. Vi har tänkt bygga ut huset på längden. Hur bör vi göra för att få det OK?

Svar: Det känns som att ert timmerhus skulle få en helt ny karaktär om ni väljer att tilläggsisolera utvändigt. Spontant känns det som att du ska försöka hitta lösningar som går att göra inifrån. Jag har hört talas om att det finns högeffektiv isolering som enkelt går att applicera på den befintliga innerväggen, det kanske kan vara ett bra alternativ? Det är viktigt att du undersöker kostnaden i förhållande till nyttan. Vad vinner du i värmeprestanda mot den investeringen du behöver göra? Vad gäller tillbyggnaden så blir det lättare, då du enklare kan uppnå bra värmeprestanda och samtidigt välja fasadmaterial (timmer) som överensstämmer och harmoniserar med det ni har idag.

5. Övrigt

Storlek på radiatorer

Fråga: Hur ska man veta hur stort element man skall ha i ett rum, och behöver man sätta det under fönstret?

Svar: Radiatorns storlek måste anpassas efter rummets värmebehov och temperaturerna i värmekretsen. Det är alltid en fördel att placera radiatorn under fönstret då det kan motverka kallras från glasytan, framför allt om det rör sig om äldre och lite sämre isolerade fönster, men det är inte helt nödvändigt.

Handdukstork

Fråga: Kan man använda en vanlig handdukstork som klädhängare i en hall? Tog bort vårt element när vi renoverade och känner att det behövs torkplats för barnens ytterkläder och värme (i såna fall från handdukstorken).

Svar: Jag tycker det låter som en utmärkt idé. Du får genom en handduksvärmare både en praktisk klädhängare med torkfunktion samtidigt som värme distribueras ut i hallen. Det finns ett flertal fabrikanter som saluför designade handdukshängare och säkerligen finns det flera modeller som kan fungera som klädhängare. Du kan säkert via Internet söka och hitta lämpliga leverantörer. Det är viktigt att du förklarar för leverantören vad du ska använda handdukthängaren till så att den klarar den belastning av galgar och kläder som kan bli aktuell. Om du har haft ett vattenburet element i hallen så finns det handdukstorkar som är vattenburna, vilket kan vara en fördel. Hoppas du hittar någon modell som passar för ändamålet !

Oljeburna radiatorer

Fråga: Jag har oljeburna el-element som är ca 20 år gamla, när bör de bytas ut? Med tanke på elförbrukningen och värmeeffekten?

Svar: Så länge radiatorerna är hela och inte har läckt ut någon olja är det sannolikt inga problem med att prestandan försämrats. Det viktigaste är att termostaterna är i funktionsdugligt skick. Du bör se över så att termostaterna verkligen fungera som det är tänkt. I övrigt är det inte mycket som slits i en oljefylld radiator. Dom kan hålla i väldigt många år och fungera lika bra som från början.

Fukt i krypgrund

Fråga: Vi har ett fritidshus med krypgrund, Där är lite för hög fukthalt huvudsakligen under sommaren, cirka 80 %, nu är det omkring 60 %. Har lagt plastfolie över marken med ett sandlager ovanpå. Sanden är torr så det dammar när man rör i den. Har 2 ”torrbollar” som det blir lite vätska i på en vecka. Det finns även en trygghetsvakt som hänger i blindbottnen. Undrar om man kan åtgärda det med en solfångare och någon fläkt som blåser in värme i krypgrunden? Eller är det något annat sätt som är bättre?

Svar: Jag får en bild av att du har en välskött krypgrund. Trygghetsvakten kommer, om den är rätt installerad, att sköta ventilationen på ett tillfredsställande sätt. Min erfarenhet säger att det är svårt att komma under 80% fukthalt under sommaren, oavsett vad du gör.

Det kan finnas en risk med att låta en luftburen solfångare driva in värmd luft i krypgrunden eftersom varm luft kan bära med sig fukt. Luftsolfångaren ökar luftomsättningen i krypgrunden (vilket är bra) och går det att säkerställa att den luft som förs in inte ökar fuktmängden i krypgrunden är det en bra lösning, men då gäller det att vara säker på det.

Det finns några olika sätt att minska luftfutkigheten i en krypgrund och olika sakkunniga har sina favoritlösningar. Känner du oro för luftfuktigheten tycker jag att du ska kontakta en fackman som på plats kan ta del av förutsättningarna och utifrån det ge vägledning hur du bäst åtgärdar problemet.

Val av radiatorer

Fråga: Har läst å alla säger olika. Skall man ha konvektorelement eller oljefylda? Vad är bäst Och i så fall vilken storlek? De skall sitta i fyra rum på övervåningen och ersätta gamla plåtelement.

Svar: Oavsett om du väljer konvektorer eller oljefyllda radiatorer ska dessa motsvara den effekt som du har på ”plåtelementen” idag. Konvektorelement har i allmänhet en större effektavgivning och tar därmed mindre plats. Oljefyllda element ger i allmänhet jämnare värme och cirkulerar inte luften på samma sätt som konvektorer. Oavsett vad du väljer för variant är det viktiga att regleringen av värmen sker korrekt. Reglersystemet är A och O för en jämn värmespridning och effektiv energianvändning.