Lars Andrén
070 - 53 585 80
info@drivkraft.nu

Eldstad

S:

Hej och tack för frågan! Att centrera ett värmesystem utifrån en ackumulatortank tycker jag alltid är klokt. Det skapar flexibilitet genom att det bli enklare att byta värmekälla och dessutom en möjlighet att kombinera olika värmekällor. För en sommarstuga behövs förmodligen inte så stor ackumulatorvolym, om du nu inte har exceptionellt stor varmvattenbehov (vilket kan bli aktuellt om ni under lång tid har många gäster) eller kommer att elda i en större vedpanna. Jag hade utgått ifrån en volym på 300-500 liter och till den valt en vattenkyld vedkamin eller pelletskamin, beroende på hur mycket tid ni vill lägga ner på värmehållningen och hur bra tillgång på ved ni har. Självklart hade jag till en sommarstuga satsat på solfångare som kan hjälpa till att hålla lite grundvärme vintertid men också förse er med stora mängder varmvatten sommartid!

S:

Hej och tack för frågan! Visst skulle man kunna ta tillvara på rökgastemperaturen i en slinga men det måste betala sig. Det vill säga tekniskt är det nog inga problem att lösa men frågan är vad det kostar och hur mycket det ger. I en plåtskorsten borde det vara relativt enkelt att implementera en slinga som skulle kunna ta vara på energin i rökgaserna. I en murad konstruktion är det sannolikt svårare, speciellt i en befintlig skorsten. Jag vet ingen standardutrusning för den här typen av värmetillvaratagande men det är klart; ju mer energikostnaderna stiger desto intressantare blir tanken. Man måste bara vara uppmärksam på att man inte kyler rökgaserna för mycket så att självdragsfunktionen i skorstenen upphör eller att man får kondensutfällning som ett resultat av att rökgaserna blir för kalla. Det gäller också att vara uppmärksam på säkerhetsaspekten, systemet måste förses med säkerhetsventil!!! Anlita en fackman och se till att få konstruktionen besiktad och GODKÄND av skorstensfejarmästaren eller motsvarande. Lycka till med dina funderingar!

S:

Hej! Värmealstringen från ekved skiljer sig inte nämnvärt från övriga trädbränslen. Möjligen är det så att värmeinnehållet per volymenhet är större som en följd av att ek väger mer än andra trädslag. Av det skälet ska man vara försiktig med hur mycket bränsle man stoppar in i eldstaden vid ett och samma tillfälle, men det gäller ju egentligen alla eldstäder och alla bränslen. Lite extra observant kan man dock vara när det gäller t ex ekved och briketter som utvecklar mycket värme per volymenhet. Ska du elda med ekved är det viktigt att du ser till att den är torr. Syrorna i fuktig ekved kan vara aggressiva mot olika material (t ex plåt) i eldstäderna och rökkanalerna. Känner du dig osäker kring detta tycker jag du ska kontakta ortens Skorstensfejarmästare. Elda försiktigt och lycka till!

S:

Hej! Jag har aldrig hört talas om att aspved skulle ha ett sämre energiinnehåll än några andra träslag. Det är träslagets densitet/vikt som avgör energiinnehållet så generellt är det inte så stor skillnad mellan de olika träslagen . I en jämförelse kan man då konstatera att t ex ek- och bokved väger mer än andra träslag och därmed innehåller mer värme per volymenhet. Å andra sidan är det viktigt att just ekved torkar ordentligt då rökgaserna är lite mer aggressiva än andra träslag. För att minimera rökgaser och därmed lukt och andra oangelägenheter är det viktigt att man enbart använder torr ved som bränsle. Torr ved ger bäst verkningsgrad (oavsett träslag), dvs mesta möjliga energiutbyte per volymenhet, vilket också minimerar rökgaserna. Sedan finns andra saker att beakta som att gran och tall ofta ”smätter” i eldstaden och kanske därför är mindre lämplig i öppna eldstäder. Björk anses ha ett bra värmevärde och rimliga prisnivåer och används därför ofta som bränsle, speciellt i öppna spisar. Lycka till med din vedeldning!

S:

Hej och tack för frågan! Det stämmer att du får vissa aggressiva syror (främst myrsyra och garvsyra) i rökgaserna från ekved om man inte har tillräckligt hög förbränningstemperatur. Eftersom inte ekveden spricker upp på samma sätt som lättare träslag vid förbränningen är det extra viktigt att den verkligen är torr, allt för att skapa tillräckligt hög förbränningstemperatur. Generellt kan man säga att man ska vara extra varsam vid eldning av hårda träslag och noggrant säkerställa en hög förbränningstemperatur, en förutsättning för detta är torr ved och keramisk brännkammare. Genom den gamla ’bondepraktikan’ har jag fått lära mig att vanlig ved ska torka en säsong och ekved behöver den dubbla torktiden, det vill säga två säsonger, just med tanke på att den inte spricker upp och därför kräver längre torktid. Men se verkligen till att den torkar ordentligt och att veden gärna är rumstempererad innan man använder den. Jag har också hört talas om att man gärna kan blanda tunga och lättare träslag. Jag har ställt frågan till en expert som inte gav någon vägledning utan just vidhöll att det viktiga är att en hög förbränningstemperatur erhålls och därmed blir inbladningen av sekundär betydelse. Samtidigt är det många som säger att eken är lurig att elda och vill man inte chansa kanske man ska gå ner till 15-25% ekved, allt för att vara på den säkra sidan. Lycka till med din vedeldning!

S:

Hej och tack för frågan! Enklast är förmodligen att kontakta något företag på orten som arbetar med vedspisar. Ibland är det speciella spisbutiker eller så kan det vara en byggvaruhandel Har du svårt att hitta någon leverantör på orten kan du prova att fråga kommunens energirådgivare eller sotaren. Båda dessa brukar ha bra kläm på den här typen av leverantörer. Sotaren ska du ändå ha kontakt med eftersom en vedspisinstallation ska besiktigas och godkännas före du kan elda i den. Vill du läsa mer om vedspisar är naturligtvis leverantörernas broschyrer bra underlag. Det finns också en bok i ämnet som ICA bokförlag gett ut och som heter Spisboken. Lycka till!

S:

Hej och tack för din pelletsfråga! Konsumentverkets tester ger viktiga indikationer på olika produkters specifika egenskaper och de ger även annan intressant information som jag tycker är av stort värde. Det är SP – Sveriges Provnings- och forskningsinstitut som i regel testar och ligger bakom de resultat som sedan presenteras av Konsumentverkat och i vissa fall publiceras i Råd och Rön. SP har också P-märkning av olika värmeprodukter vilket ger en mer utförlig information och som jag tycker du också ska ta dela av. Vid sidan om de här lite mer vetenskapliga testerna är alltid den praktiska funktionen och det praktiska användandet av stor betydelse. Hör med installatörerna på din ort vad deras erfarenheter är av de olika fabrikat som det står mellan. Inte minst viktigt är det att också besöka referensanläggningar. Hur upplever kunderna produkterna, motsvarar de förväntningarna, var de så lättskötta och automatiserade som utlovades, hur har det fungerat med service och efterkontroll, har eventuella garantiåtaganden fullgjorts till belåtenhet, etc.? Den här typen av praktiska konsumentfrågor kan man normalt inte utläsa i konsumenttester men är som jag ser det väldigt avgörande om du ska bli nöjd eller missnöjd. Hoppas du fått lite hjälp och att du får en fin pelletsanläggning!

S:

Hej och tack för frågan! Inledningsvis känns det som om en jordvärmepump inte är det optimala i just ditt fall, dels föra att du inte har något vattenburet system att distribuera värmen i och dels för att du sannolikt har en anlagd trädgård. En jordvärmepump kräver en lång sträcka nergrävd markkollektor (slang) som naturligtvis gör stora ingrepp i trädgården. För att välja rätt måste du ställa dig en rad frågor vad gäller din kravbild på värmesystemet. En lokaleldstad (braskamin, kakelugn eller liknande) kräver en insats. Ved ska huggas och lagras, eldstaden ska matas med bränsle och man måste aska ur. Det ställer krav på dig som brukare, men du kan å andra sidan få ner dina värmekostnaden rejält! Har du en öppen planlösning kan en braskamin spara upp till 50% av din värmekostnad och en kakelugn upp till 70%, om du nu eldar flitigt. Det innebär att investeringen relativt snart betalar sig. Skorstenen kostar normalt 2.000 SEK per löpmeter och de enklaste braskaminerna strax under 10.000 SEK och kakelugnen från ca 30.000 SEK. Ställer du dessa investeringen mot en halverad värmekostnad räknar du förmodligen fram en relativt kort återbetalningstid. Vill du ha ett bekvämare alternativ men hålla fast vid biobränsle är pellets ett utmärk val. Det blir inte riktigt lika låga bränslekostnader men du behöver å andra sidan inte göra så stor insats för att hålla värmen. Söker du ett mer bekvämt uppvärmningsalternativ är naturligtvis värmepumpen ett bra val. För en bra värmebesparing krävs åter igen en bra planlösning och en klok placering, sedan är det bara att räkna. Vad kostar luftvärmepumpen och vad är den sannolika besparingen blir. Väljer man en luftvärmepump är det viktigt att återbetalningstiden blir rimlig (helst mellan 7-10 år). Oavsett vad du väljer gäller det att underbygga beslutet med så mycket fakta som möjligt. Ta in priser och råd från flera leverantörer/installatörer och väg dessa mot varandra. Blir du osäker ventilera offerterna och råden med kommunens energirådgivare. Före köp tycker jag det är bra att besöka ett eller flera referensobjekt. Praktiska drifterfarenheter är oerhört värdefulla. Oavsett om det gäller skötselråd, placering och hur produkterna ser ut i boendemiljö och om de låter (vissa produkter har biljud från fläktar) är det bra att se utrustningen i drift. Så ett helt annat råd som gäller varmvattenberedningen. Eftersom du har direktel finns det en separat varmvattenberedare. När denna ska bytas ut kan det vara intressant att passa på att välja en ny beredare som är utrustad med solvärme. På så vis kan du till en acceptabel merkostnad faktiskt spara in hälften av den energi som normalt krävs för att bereda varmvattnet för en normalfamilj. Det kan ge en årlig besparingspotential på 2.500 SEK och gör du rätt kan investeringen betala sig på mindre än fem år! Med soliga hälsningar

S:

Hej och tack för din fråga! En kakelugn eller braskamin har mycket höga arbetstemperaturer. Värmeomvandlingen används antingen för direkt rumsuppvärmning via strålning och konvektion eller genom att den leds via en vattenkrets till en ackumulatortank och vidare ut i ett vattenburet distributionsnät (t ex radiatorer eller golvvärme). Att vattenmantla en lokaleldstad och leda bort värmen i en vattenkrets ställer stora krav på utrustningen och det är många saker att tänka på, både vad gäller värmeöverföringen, verkningsgrad och inte minst säkerhet. För en vattenmantlad kakelugn eller braskamin måste man vara observant på att inte välja allt för stora ackumulatorvolymer då kakelugnens lilla eldstadsvolym begränsar värmeomvandlingen. Man ska också se upp med kakelugnar med allt för stora volymer i sin vattenkrets. En stor volym vatten kring eldstaden kan påverka förbränningstemperaturen. Vid allt för låga temperaturer i eldstaden får man försämrad verkningsgrad och samtidigt onödiga miljöutsläpp. Sotbildning och askmängd är andra saker som påverkas av felaktig förbränning. Dimensioneras ackumulatortanken korrekt (anpassad efter val av eldstad) behöver man inte oroa sig, funktionen blir bra. En begränsad mängd värme (energi) kan överföras till ackumulatorvolymen för att t ex bereda tappvarmvatten. Och som sagt en kakelugn kan bli väldigt varm, det finns t ex täljstensugnar med inbyggda bakugnar som kan bli över 250 °C varma! Jag tror inte att en kakelugn, även om den är vattenmantlad, själv orkar värma upp huset. Du blir nog tvungen att ha någon mer kompletterande värmekälla. Det var inte för utan att man i gamla hus hade en kakelugn i varje rum! Fast det är klart, i ett välisolerat hus med öppen planlösning kan en lokaleldstad säkert komma upp i en täckningsgrad på 70-80 % men det kräver att man är en flitig eldare. Jag ser kombinationen solvärme och eldstäder som extra intressant. Under den period när huset inte behöver värmas upp klarar solvärmen varmvattnet och under vintern kan man elda i sin eldstad. På så vis hjälper solvärmen till att skapa ett bekvämare värmesystem samtidigt som man ökar systemverkningsgraden (då den så kallade låglasteldningen kan undvikas). Lycka till med dina fortsatta värmefunderingar

S:

Hej och tack för Din intressanta fråga! Att definiera verkningsgrad är alltid intressant men det gäller att jämföra rätt saker. Att du har en förbränningsverkningsgrad på 92-93 % kan mycket väl stämma men det är brännarens verkningsgrad som anges, inte pannans. Pannans verkningsgrad är ju mer intressant för Dig som konsument eftersom det är den verkningsgraden som anger hur stor andel av oljeanvändningen som blir till nyttiggjord värme. En förbränningspanna (oavsett som det är olja, ved eller pellets) har bäst verkningsgrad under höglast, dvs under vinterperioden. Under sommartid bli den nyttiggjorda värmen mindre som andel eftersom pannas värmeförluster och start/stopp förluster ökar som andel. Detta medför att pannans totalverkningsgrad blir betydligt lägre förutsatt att pannas värmeförluster inte kan nyttiggöras på något sätt. En förbränningspannas verkningsgrad kan sjunka med 50-70% under sommarhalvåret om man jämför med det optimala driftfallet under vinterperioden (höglasttid). Därför förespråkar jag alltid solvärme i kombination med olika typer av bränslepannor, just för att solvärmen så effektivt ersätter låglasteldning. Vilken verkningsgrad du har på just din panna vågar jag inte säga men den ligger sannolikt lägre än 50% sommartid (med tanke på de värmeförluster du beskriver) och kring 80-90% vintertid, om ni nu lyckas ta till vara på ’spillvärmen’. Det innebär att solvärme förmodligen skulle bli en ganska bra affär då er ’sommarvärme’ kan kosta så mycket som upp till 150 öre /kWh (nyttiggjord värme). Om ni inte vill investera i solvärme så är det sannolikt billigare att använda el under sommaren och samtidigt sänka panntemperaturen så lågt som möjligt med hänsyn tagen till komfort och risk för legionella.

Bland uppdragsgivarna

  • Statens Energimyndighet
  • Stockholm Stad
  • HSB
  • Energikontor Sydost
  • NENET
  • Fortum
  • Halmstad Högskola
  • Solar Region Skåne
  • Riksbyggen
  • Skarland Press (Norge)
  • Hållbar Utveckling Väst
  • Studieförbundet Vuxenskolan
  • Sveriges Tekniska Forsknings- institut
  • TermoTech
  • easyFairs
  • Sveriges Exportråd
  • Sparbanken Vänersborg
  • Handelsbanken Falkenberg
  • Göteborgs Stad
  • Svenska Solenergiföreningen
  • SERO
  • Sveriges Kommuner och Landsting
  • Varbergs Sparbank
  • Slussen.Biz
  • BAXI
  • L.E.B. Consult
  • SWECO
  • Södertörns Fjärrvärme
  • Svenska Kyrkan