Lars Andrén
070 - 53 585 80
info@drivkraft.nu

Eldstad

S:

Hej och tack för Din fråga! Låter som ett spännande hus men inte helt lätt ur uppvärmningssynpunkt. Både golvvärmealternativet och fläktradiatorerna låter inte optimalt, men bero på vilka förutsättningar som råder. Golvvärme är alltid svårt att applicera i befintliga hus, dels som du nämner för att man inte har bra golvmaterial men också för at de ofta är svårt att isolera under golvvärmen tillräckligt bra. Huset har antagligen haft lokala eldstäder från början och dessa har värmt de enskilda rummen och murstocken. Om det inte är en öppen planlösning måste man sannolikt placera en värmekälla i varje rum. Om inte fönstren är renoverade (eller kompletterade med en extra innerruta) kommer det bli kallt där som en följd av så kallat kallras. För att motverka detta måste man placera någon värmekälla under fönstren. För att få något som passar husets stil kanske man ska söka efter gamla sektionsradiatorer, är dessa svåra att finna går det självklart bra med traditionella panelradiatorer. Värmeåtervinningen av ventilationsluften är naturligtvis ett alternativ men det kan vara svårt att dra luftkanalerna på ett snyggt sätt genom huset. Sannolikt har huset ett ganska stort värmebehov vilket gör att värmepumpen måste kompletteras med någon ytterligare värmekälla. Risken är att Du binder upp en stor del elanvändning för Din uppvärmning. Väljer Du en bergvärmepump måste Du även se över ventilationssystem. Ursprungligen har huset förmodligen ventilerats via en rad kanaler i skorstenen. Om skorstenen blir kall som en följd av utebliven eldning blir ventilationen i huset sämre samtidigt som den relativa fuktigheten kan öka. Ett alternativ kan därför vara att installera en pelletskamin som ger ett bra värmetillskott och som dessutom skjuter till värme till murstocken som gör att husets ursprungliga ventilation fortsätter att fungera. Pelletskaminen placeras lämpligen så att värmespridningen blir så bra som möjligt och den kan också på ett bra sätt komplettera en luftvärmepump. Lycka till med det nya spännande huset!

S:

Hej och tack för frågan! Dina frågor är inte lätt att svara på, speciellt då man inte kan ta del av alla förutsättningar på plats. Det är viktigt att fundera över är hur komplex värmeanläggning man vill ha. Det finns exempel där frånluftsvärmepumpar kopplas in till befintliga värmesystem men jag tror inte det är speciellt vanligt. Anledningen är systemkombinationens komplicerade funktion och den svåra tekniska utmaningen det innebär. Tekniskt går det naturligtvis men det ställer höga krav på installationen! Det viktiga i Din situation är att Du fastställer vad som är det primära problemet, är det i första hand en bättre ventilation som önskas eller är det bränslekostnaden som ska pressas? Önskas bättre ventilation finns en hel del valmöjligheter. Du kan välja en frånluftsvärmepump som sparar en hel del kWh per år. Man kan också välja en mekanisk till- och frånluft med värmeväxlare, ett så kallat FTX-system, eller enbart en styrd frånluftsfläkt. Dessa systemalternativ har var för sig sina fördelar, både enskilt och i systemkombinationen med pellets och ackumulatortank. Jag har dessvärre inte utrymme att i dessa rader utveckla detta ytterligare. Det mest naturliga verkar trots allt vara att övergå till pelletseldning och utnyttja de befintliga ackumulatortankarna. Du får visserligen inte lägre bränslekostnader men bekvämligheten ökar och ventilationens sjävldragsfunktion ges samma förutsättningar som tidigare. Pelletsbrännaren har en relativt begränsad investeringskostnad och blir på så vis inte allt för kapitalbindande. Du utnyttjar det befintliga vattenburna värmesystemet på samma sätt som tidigare och vill Du komplettera med solvärme går det också bra! Mitt råd blir att ta in grundliga uppgifter från flera håll och utvärdera dom noga, gärna med flera oberoende källor. Definitivt ska Du utnyttja den lokala energirådgivaren, som just i en sådan här valsituation kan bistå med värdefull hjälp. Lycka till!

S:

Hej och tack för din fråga! Att komplettera ett hus som har direktverkande el-värme med en lokaleldstad (oavsett om det är en pelletskamin, kakelugn eller en braskamin) tycker jag är en utmärkt lösning. Det är många faktorer som påverkar valet, några av dessa nämner du. Det kan vara en mysfaktor som ger fördel till en av valmöjligheterna medan bekvämligheten talar för den andra. Här måste ni själva fundera igenom kravbilden och låta den fälla avgörande Jag tycker egentligen båda alternativen du nämner har var för sig stora kvalitéer. Du frågar vad som är mest lönsamt. En kakelugn kostar mer än pelletskaminen men i gengäld är bränslet billigare. Ibland kan man till och med få tillgång till ved helt gratis. För att kunna göra en korrekt lönsamhetsberäkning måste man väga in kapitalkostnaden och det pris man får betala för bränslet. Först därefter kan man göra en korrekt jämförelse mellan olika alternativ. Kakelugnen tycker jag man kan betrakta som en möbel. Den är robust och jag vågar påstå att kakelugnen har en överlägsen livslängd. Å andra sidan kräver den en hel del arbetsinsats. Du får mer arbete med vedhanteringen och själva eldandet är inte så automatiserat som i en pelletskamin. Du måste också kontrollera så att du har ett bärigt golv för kakelugnen, den väger en hel del! Pelletskaminen har fördelen att den är mer lättplacerad och dess vikt gör att du kan placera den på ett vanligt träbjälklag. Pelletskaminen är en form av modernt biobränsleeldande som innebär att den i stora avseenden är automatiserad och därmed sköter sig mer självt. Det blir en mer bekväm eldstad vilket naturligtvis är ett stort plus. Man måste också väga in att besparingspotentialen blir betydligt större med en pelletskamin. Eftersom pelletskaminen är termostatstyrd ger den värmetillskott under hela dygnet. Precis som du antyder har pelletskaminerna lite biljud från fläktar vilket man bör uppmärksamma. Det bästa brukar vara att besöka en anläggning som varit i drift en tid för att på plats bilda sig en uppfattning, dessutom får man möjlighet att höra sig för om andra driftserfarenheter, vilket alltid är en stor tillgång i beslutsprocessen. Som jag tidigare nämnt är pelletsen naturligtvis dyrare än traditionell ved, men det kan det ju vara värt. Oavsett om du väljer kakelugn eller pelletskamin ska man noga studera placeringsalternativen. I de fall det finns en murstock (rökkanal) att tillgå är naturligtvis placeringsalternativen begränsade. Men ska det även monteras en skorsten blir ju friheten desto större. Eftersträva en central placering där värmespridningen blir så bra som möjligt. Leverantören eller ortens skorstensfejarmästare kan säkert ge värdefulla råd! Lycka till med val av eldstad! Lars Andrén

S:

Hej och tack för din fråga! Olja, el eller ved …ja du kan faktiskt använda alla tre uppvärmningskällorna i din panna men jag tänkte ändå tipsa om ytterligare ett alternativ som du inte nämner, nämligen pellets. Men för att ta dina frågor i tur och ordning: Jag är inte helt säker på vem som besiktigar oljetankar men troligtvis kan en oljeleverantör eller ortens skorstensfejarmästare hjälpa dig med detta, eller hänvisa vidare. Det är viktigt att undersöka om oljetanken är uttjänt eller måste åtgärdas för att uppnå gällande säkerhetsbestämmelser. Oljepriset är relativt instabilt just nu och svårt att bedöma framledes. Vi har dessutom höjda koldioxidskatter att vänta. Även framtida el-priser är det svårt att spekulera i. Jag tror att elpriserna i viss mån kommer att följa andra energislag och vi vet att då det inträffar så kallade torrår stiger priserna. Det är också troligt att beskattningen av elen kommer att öka som en följd av att andra energislag kommer att beskattas. Fördelen att använda elvärmen i ditt fall är att du inte behöver göra någon nyinvestering. Jag vill ändå rekommendera dig att låta en installatör gå igenom pannan och se att elpatronernas och pannans funktion och säkerhet uppfyller gällande bestämmelser. Du bör också låta undersöka om det förekommer dragförluster genom pannan och om dessa i så fall kan åtgärdas på något smidigt sätt. Vedalternativet tycker jag är mindre intressant i ditt fall då din panna inte är optimerad för vedeldning. Ska man uppnå en effektiv och säker vedeldning krävs det dessutom att du installerar en ackumulatortank. Självklart är vedeldningen intressant om man kan köpa bränslet billigt men det gäller också att ha utrymmen för dess hantering och lagring. Det krävs förmodligen en hel del investeringar innan du kan börja elda med ved. Jag nämnde pellets inledningsvis. Det är troligt att du kan byta ut din oljebrännare mot en pelletsbrännare. För en human investeringssumma (ca 20.000.-) kan du gå över till pelletseldning, en modern form av biobränsle. Pelletsen är billigare än både el och oljan vilket gör att du sannolikt kan räkna hem investeringen ganska snabbt. När man flyttar in i ett gammalt hus är det ofta många åtgärder som behöver göras och kräver beslut. Värmeförsörjningen kan vara ett av viktiga beslut men behöver för den skull inte stressas fram så länge anläggningen man har fungerar. Den som bäst kan avgöra vad som bli mest lönsamt är en installatör på orten. Ta hjälp av fackmän, det lönar sig alltid! Lycka till! Lars Andrén

S:

Hej och tack för din värmespridningsfråga! Bäst resultat får du förmodligen om den kalla luften i källaren transporteras upp i den delen av huset som är varmast, sannolikt det rum där kaminen är placerad. Enklast är att dra spirorör mellan de båda rummen och med hjälp av en fläkt tvinga upp den kalla luften. Genom att transportera upp den kalla luften (och inte tvärtom) får man med naturlagarnas hjälp en utjämningsfunktion. Värmen kan på det sättet spridas jämt i huset. Mitt råd är att du kontaktar en hantverkare på orten som arbetat med ventilation eller liknande. Han kan på plats ta del av förutsättningarna och ge råd och kostnadsförslag om och i så fall hur spiroröret kan dras genom huset. Lycka till! Lars Andrén

S:

Hej och tack för din skorstensfråga! Sannolikt har du flera kanaler i skorstenen vilket gör att någon av dessa kan användas för en kamin på övervåningen. Eventuellt kan du använda kanalen som gått från oljepannan men det är inte säkert att det är en optimal lösning. Dels kanske den pipan inte går förbi där ni tänkt placera kaminen och dels kan den vara värdefull att ha kvar, om inte annat för ventilationsändamål för källaren och inte minst skorstenen. En kall och oventilerad skorsten kan få kondens- och frostskador. Mitt råd är att du kontaktar ortens skorstensfejarmästare för konsultation. Det är viktigt att man besiktigar skorstenen så att den verkligen går att använda. Du får också hjälp att hitta den kanal som går närmast där kaminen ska placeras. Eventuellt kan du också få hjälp att göra nödvändiga ingrepp eller i varje fall hur du bäst går vidare. Lycka till! Lars Andrén

S:

Hej! Ackumulatorvolymen ska dimensionernas efter vilken eldstad du väljer. Både solvärmen och en eventuell värmepump fordrar i sig inga större lagringsvolymer. Däremot kräver en större vedpanna (>15 kW) att ackumulatorvolymen är tillräckligt stor för att lagra värmetillförseln från pannan. Det är oerhört viktigt att man är noggrann när man dimensionera ackumulatortankens volym till en vedpanna. Det har både med säkerhet och bekvämlighet att göra. Låt leverantören eller installatören ge ett förslag till systemlösning där ackumulatorvolymen anpassats till pannans storlek. Jag vet inte hur centralt du bor i Göteborg men man måste beakta hanteringen av veden. Den ska transporteras, sågas och klyvas och torka för att slutligen lagras. Detta ställer krav på utrustning och utrymmen. När man eldar i tätbebyggt område ställs i vissa kommuner krav på att produkterna ska vara miljögodkända. Lämpligen undersöks dessa villkor före investeringen. Jag tycker också det kan vara bra att rådfråga ortens skorstensfejarmästare om val av utrustning, skorstenens skick eller var och hur man kan dra en ny om så krävs och i ditt fall kan det också vara lämpligt att få lite tips kring vedhanteringen. Ett annat bra bollplank är kommunens energirådgivare som kan hjälpa dig att utvärdera de förslag du får. Man kan också välja andra lösningar. Först tycker jag at du ska se över möjligheterna med pelletseldning. Hör med någon leverantör vad det finns för möjlighet att bygga ett mindre pelletslager utomhus. Pellets tycker jag är ett bränsle som passar bra i tätbebyggda områden. Hanteringen förenklas enormt jämfört med vedalternativet och själva eldningen har också ett enklare förfarande. Själv bor jag i ett hus från 1912 med ca 125 m² boyta, som vi tilläggsisolerat för ett antal år sedan. Vi valde en vattenmantlad kökspanna, dels för att vi tycker det är bekvämt att elda i boendeplanet och vi får dessutom lite extra ”komfortvärme” från eldstaden, dels för att vi ville friställa pannrummet. Kökspannan har en effektavgivning på ca 6 kW (från vattenmantlingen) vilket gör att vi klarar oss med en ackumulatorvolym på 500 liter. Ackumulatorvolymen är dessutom lagom för ett solvärmesystem. Vi valde därför att dockade till 7,5 m² solfångare som täcker vårt tappvarmvattenbehov under 4-6 månader på året och som även ger lite värmetillskott under vår och höst. Att lägga in en luftvärmepump i kombination med en vedpanna och solfångare känns lite överambitiöst. Jag antar att det blir svårt att räkna hem en investering med alla tre värmeproducenterna. Lycka till med ditt värmeval! Lars Andrén

S:

Hej och tack för din fråga! Ordet fattigmanskakelugn får mig att tänka på ett begrepp som fanns förr. En form av enkla murspisar som inte hade kakelugnens vackra utformning utan en enklare design. Vad jag förstår hänvisar du till en modern täljstenskasett, vilket är en modern, så kallad lätt eldstad. Först och främst ska man tänka på eldstadens vikt. Väger den runt 300 kg eller mer måste bjälklaget normalt förstärkas. Det andra man ska vara observant på är att det är vikten som är avgörande för eldstadens värmelagringskapacitet och inte materialvalet. Många har den uppfattningen att täljsten har en alldeles unik förmåga att lagra värme och så kanske det är, relativt sätt. Värmetekniskt är det dock massans vikt som är avgörande för hur länge värmen kan lagras och inget annat. Du måste också tänka på placeringen av eldstaden. För det först ska placeringen väljas med omsorg för att ge så god värmespridning som möjligt. För det andra måsta men ta hänsyn till befintlig eller ny skorsten. I många fall avskräcker dragningen av ny skorsten men jag tycker det inte finns någon anledning att förstora det problemet. Det finns idag moderna skorstenar som är flexibla och enkla i sin konstruktion och montering. Det är dock viktigt att ta hänsyn till hur skorstenen ska dras genom huset. Mitt råd är att Du kontaktar ortens skorstensfejarmästare för att ta del av dina funderingar och ge råd kring både eldstad och skorsten. Även leverantörerna brukar ha värdefulla tips att ge. Lycka till! Lars Andrén

S:

Hej! Jag tycker ditt utgångsläge talar för en pelletskamin. Med en öppen planlösning kan pelletskaminen spara mellan 70-80% av ditt årsvärmebehov, inte illa. Visst kan en luftvärmepump reducera din värmekostnad men inte med samma fördelar som pelletseldningen. Pelletsen är en inhemsk värmekälla, till 100% förnybar och i vissa jämförelser med elvärme mer miljövänlig. Du får visserligen göra en liten arbetsinsats själv men det tycker jag det kan vara värt, inte bara för att det är ett billigt värmealternativ utan för att man också gör en insats för miljön. Värmepumpen innebär mindre skötsel och tillsyn. Man måste dock noggrant räkna på lönsamheten för att se hur den ställer sig i ditt specifika fall. Lycka till! Lars Andrén

S:

Hej och tack för frågorna! Nya kakelugnar har i regel bättre verkningsgrad än äldre modeller. En kakelugns verkningsgrad beror till viss del av hur mycket röken kyls i konstruktionen vilket i sig påverkas av rökgaskanalernas längd och kakelugnens vikt. Generellt kan man säga att ju tyngre desto bättre. För att får en bra verkningsgrad är det viktigt att elden får tillräckligt med luft/syre under förbränningsfasen. Moderna kakelugnar har fläkttillsatser som gör det effektivare att sprida värmen i huset. Eldningstekniskt tror jag däremot skillnaden är liten mellan gamla och nya modeller. En skillnad kan ligga i att nya modeller har lite större eldstad vilket gör att man kan nyttja större vedmängder per tillfälle och därmed minska antalet inlägg. Ska man elda med flis måste man ha ett roster för att få bra syretillförsel till elden, i annat fall kan det bli svårt att få en bra förbränning. Samtidigt ska man komma ihåg att så kallad råflis har alldeles för hög fukthalt för att kunna eldas i en kakelugn. Även om du hittar torr flis är jag skeptisk då den typen bränsle kräver större luftmängder än traditionell ved, samtidigt kan det bli för höga förbränningstemperaturer vilket kakelugnen inte är byggd för. Någon har sagt mig att man bör sätta om gamla kakelugnar var tionde år men jag undrar inte om det är ganska ovanligt, jag tror de håller betydligt längre. Vad jag har hört ska man försöka hålla temperaturen i kakelugnen så jämn som möjligt. Det vill säga man ska aldrig låta den svalna ner helt. Regelbunden eldning, från det eldningssäsongen startar på hösten till den slutar på våren, med jämn temperatur och att undvika temperaturchocker tror jag förlänger livslängden. Sannolikt är det teglet i förbränningszonen som tar stryk först vilket innebär att det är antalet eldningstimmar som är avgörande för hur långa intervaller det är mellan omsättningarna. Hör med en kalkugnsmakare för säkerhets skull. Man kan säkert hitta ganska billiga gamla kakelugnar om man har tur. Jag tror dock att priserna varierar väldigt, från några tusenlappar till flera 10.000-tals kronor, beroende på skick och utförande. Det finns också ett estetiskt- och ett antikvärde att ta hänsyn till och som är svårt att uppskatta. Uppsättningen tror jag varierar mellan 10.000:- – 20.000:- beroende på förutsättningarna. Nya kakelugnar finns i många utföranden. Enkla, putsade varianter tror jag inte behöver kosta mer än drygt 20.000:- medan kakelsatta, större modeller säkerligen kostar drygt 40.000:-, uppsatta och klara. Under rubriken ”Kakelugnsmakare” i telefonkatalogens Gula Sidor kan du säkert få mer precisa prisuppgifter, både på nya och gamla kakelugnar. Lycka till med kakelugnen, jag har själv två stycken och de värmer på ett härligt sätt! Lars Andrén

Bland uppdragsgivarna

  • Statens Energimyndighet
  • Stockholm Stad
  • HSB
  • Energikontor Sydost
  • NENET
  • Fortum
  • Halmstad Högskola
  • Solar Region Skåne
  • Riksbyggen
  • Skarland Press (Norge)
  • Hållbar Utveckling Väst
  • Studieförbundet Vuxenskolan
  • Sveriges Tekniska Forsknings- institut
  • TermoTech
  • easyFairs
  • Sveriges Exportråd
  • Sparbanken Vänersborg
  • Handelsbanken Falkenberg
  • Göteborgs Stad
  • Svenska Solenergiföreningen
  • SERO
  • Sveriges Kommuner och Landsting
  • Varbergs Sparbank
  • Slussen.Biz
  • BAXI
  • L.E.B. Consult
  • SWECO
  • Södertörns Fjärrvärme
  • Svenska Kyrkan